Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Ställningstagande om landskaps- och vårdreformen vid ramförhandlingarna
Regeringen säkerställer att landskapens finansiering är tillräcklig och att reformen inleds smidigt

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 10.4.2018 18.57 | Publicerad på svenska 11.4.2018 kl. 11.48
Pressmeddelande 183/2018

Det är mycket viktigt att landskapen kan inleda sin verksamhet utan problem år 2020. Detta är en förutsättning för ordnandet av högklassiga och effektiva tjänster.

I mars förhandlade finansministeriet med alla landskap om frågor som rör finansiering och kostnadsutveckling. På basis av denna förhandlingsomgång är det skäl att mer exakt beräkna den faktiska nivån på löneharmoniseringen och ändringskostnaderna, såsom lokalkostnaderna och IKT-kostnaderna.

Under 2018 granskas ändringskostnaderna bland annat i samband med att det görs upp en testbudget. Om reformen medför ändringskostnader som äventyrar den allmänna finansieringens tillräcklighet, ska det reserveras medel för dessa i ramprocessen 2019.

I samband med beredningen av en kompletterande proposition om lagen om landskapens finansiering utreds det om finansieringen under inledningsåret 2020 är tillräcklig med tanke på det ökade servicebehovet i vissa landskap. Om sådana faktorer som påverkar landskapens förutsättningar att inleda sin verksamhet och som äventyrar högklassiga och effektiva tjänster upptäcks i samband med beredningsarbetet, är regeringen beredd att under hösten 2018 beakta ändringsbehoven i kompletteringen till lagen om landskapens finansiering.

Konsekvenser för den kommunala ekonomin

Såväl stora städer som kommunfältet i allmänhet har uttryckt sin oro över reformens konsekvenser för den kommunala ekonomin. Det är viktigt att kommunerna och staten tillsammans bedömer dessa konsekvenser. En noggrannare bedömning av konsekvenserna för den kommunala ekonomin inleds direkt efter att de lagar som gäller landskaps- och vårdreformen och som nu är under behandling i riksdagen har antagits.

Stegvis reform och pilotförsök

Valfriheten i fråga om social- och hälsotjänster utökas stegvis. Genom lyckade pilotförsök och försök med servicesedlar är det möjligt att hålla utgiftsriskerna i början av reformen i styr och lindra effekterna av förändringen. Alla landskap har ansökt om möjlighet att delta i pilotförsöken. Försöken kan inledas den 1 juli 2018 efter att riksdagen har godkänt valfrihetslagen. Beslut om pilotförsöken fattas i maj 2018. Pilotförsöken testar olika verktyg för valfrihet och olika informationstekniska lösningar och bidrar därigenom till enhetligare praxis mellan landskapen. För detta ändamål har det i detta skede reserverats sammanlagt 100 miljoner euro i finansiering. Regeringen har redan tidigare anvisat 30 miljoner euro för försök med valfrihet enligt gällande lagstiftning.

Syftet med pilotförsök som gäller tillväxttjänster är att samla erfarenheter av förändringar i tjänsterna. Det har kommit in 26 förslag, varav cirka hälften på ett eller annat sätt innebär försök med alliansmodellen. Syftet med pilotförsöken är att testa samordningen av social- och hälsovårdstjänster och tillväxttjänster inom ramen för tjänsterna för långtidsarbetslösa. Pilotförsöken kan inledas hösten 2018 efter att lagen om tillväxttjänster har antagits av riksdagen.

Kundavgifter och flerkanalsfinansiering

Den nya lagen om kundavgifter har beretts så att det inte ska ske oskäliga avgiftshöjningar. I reformarbetet beaktas de ändringsbehov som följer av de nya vård- och landskapslösningarna samt ändringar i den övriga lagstiftningen. Avgifter får tas ut bara i den omfattning som fastställs i lag, och landskapen ska hålla sig inom dessa ramar. De social- och hälsovårdspolitiska styreffekterna av systemet med kundavgifter ska ses över. Kundens ekonomiska ställning får inte utgöra ett hinder för att få service.

Att förenkla den nuvarande flerkanalsfinansieringen är en viktig åtgärd för att stärka landskapens organiseringsansvar. Landskapen tar över ansvaret för ordnandet och finansieringen av sjuktransport (transporter inom prehospital akutsjukvård, helikoptertransporter och överflyttningar) från ingången av 2020. Studerandehälsovården för studerande vid universitet och yrkeshögskolor ordnas av Folkpensionsanstalten och produceras av Studenternas hälsovårdsstiftelse från ingången av 2020. Ersättningarna för kostnader för privat sjukvård avskaffas från ingången av 2022. Dessutom utarbetar regeringen bestämmelser enligt vilka ansvaret för ordnandet och finansieringen av krävande medicinsk rehabilitering, Folkpensionsanstaltens rehabiliterande psykoterapi och resor i anslutning till hälso- och sjukvård som betalas ut av sjukvårdsförsäkringen överförs till landskapen.

När det gäller den övergripande läkemedelsbehandlingen utarbetas det allmänna riktlinjer, så att vissa ändringar som gäller handledning i läkemedelsbehandling tas in i läkemedelslagstiftningen redan under 2018.

Ytterligare information:
Päivi Nerg, understatssekreterare, tfn 040 842 9180, finansministeriet
Kirsi Varhila, överdirektör, tfn 0400 804 114, social- och hälsovårdsministeriet

Annika Saarikko Anu Vehviläinen alueuudistus-arkisto sote-uudistus