FI SV

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Mot ett hållbart och koldioxidsnålt samhälle med hjälp av en klimatplan

Statsrådets kommunikationsavdelning 6.7.2017 9.35
Pressmeddelande 332/2017
Mot ett hållbart och koldioxidsnålt samhälle med hjälp av en klimatplan

I konsekvensbedömningen av den klimatpolitiska plan på medellång sikt som förutsätts enligt klimatlagen har man undersökt klimatpolitikens inverkan på växthusgasutsläppen, energisystemet, ekonomin, miljön och hälsan i Finland. Den klimatpolitiska planen på medellång sikt preciserar och kompletterar de åtgärder som fastställs i energi- och klimatstrategin från november 2016 för att minska växthusgasutsläppen inom den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln, dvs. ansvarsfördelningssektorn.

Enligt konsekvensbedömningen av den klimatpolitiska planen på medellång sikt har växthusgasutsläppen från trafiken den största minskningspotentialen. Samtidigt innebär en minskning av utsläppen från trafiken samt kostnaderna för och miljökonsekvenserna av denna minskning de mest betydande osäkerhetsfaktorerna. Utsläppen kan ytterligare minskas i synnerhet genom minskad användning av mineralolja vid uppvärmning av byggnader och som bränsle för arbetsmaskiner. Trots att åtgärderna för att minska utsläppen medför kostnader, visar bedömningen av de samhällsekonomiska konsekvenserna att åtgärderna i den klimatpolitiska planen inte har någon större inverkan på nationalproduktens tillväxt.

I forskningsprojektet KEIJU (Kestävä energia- ja ilmastopolitiikka sekä uusiutuvien rooli Suomessa) om hållbar energi- och klimatpolitik samt förnybara energikällors roll i Finland undersöktes energi- och klimatpolitiken på ett övergripande sätt särskilt med avseende på dess konsekvenser. Inom ramen för projektet gjordes en helhetsmässig utredning av Finlands möjligheter att kostnadseffektivt och konsekvent uppnå de energi- och klimatmål som fastställts för 2030 i regeringsprogrammet, klimatlagen och Europeiska unionen. Projektet genomfördes i samarbete med Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet. Teknologiska forskningscentralen VTT Ab ansvarade för helheten. Publikationen utarbetades inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016.

Konsekvensbedömningen av den klimatpolitiska planen på medellång sikt baserar sig på den tidigare utredningen i projektet KEIJU. I den bedömdes konsekvenserna av den energi- och klimatstrategi som publicerades i november 2016. Konsekvensbedömningen av den klimatpolitiska planen på medellång sikt fokuserar på de åtgärder inom ansvarsfördelningssektorn som har preciserats och utvidgats från de åtgärder som fastställs i energi- och klimatstrategin. Ansvarsfördelningssektorn omfattar sektorer utanför EU:s utsläppshandel, såsom trafik, separat uppvärmning av byggnader, jordbruk, avfallshantering, F-gaser, en del av industrin och småskalig energiproduktion. 

På basis av beräkningsmodeller uppskattas den totala teknisk-ekonomiska minskningspotentialen i fråga om växthusgasutsläpp uppgå till 5,1–6,8 Mt koldioxidekvivalenter 2030, när avsikten är att minska utsläppen med 5,6 Mt koldioxidekvivalenter före det genom de ytterligare åtgärderna i den klimatpolitiska planen. Enligt konsekvensbedömningen utgör minskningspotentialen i trafiken närmare hälften av detta, medan cirka en tredjedel av de ytterligare minskningarna i utsläppen kan uppnås genom att minska användningen av mineralolja vid uppvärmning av byggnader och som bränsle för arbetsmaskiner. Den viktigaste åtgärden för att minska utsläppen innebär att användningen av biobränslen i trafiken, vid uppvärmning av byggnader och i arbetsmaskiner ökas genom obligatorisk inblandning. Denna åtgärd är dock också förknippad med de mest betydande osäkerhetsfaktorerna när det gäller såväl investeringar som miljökonsekvenserna av investeringarna. Det bedömdes vara en kostnadseffektiv åtgärd att utsläppen från avfallsbränningen överförs till utsläppshandeln, men åtgärden innebär vissa andra osäkerhetsfaktorer.

Resultaten av bedömningen av de samhällsekonomiska konsekvenserna tyder på att nationalprodukten ökar med 30 procent före 2030 och att klimatåtgärderna i den klimatpolitiska planen har en relativt liten inverkan på tillväxten. Om åtgärderna genomförs skulle nationalprodukten 2030 vara bara cirka 0,6 procentenheter mindre än i det fall att de inte genomförs. De åtgärder som fastställs i den klimatpolitiska planen påverkar tillsammans med andra politiska åtgärder miljön, människors hälsa och levnadsförhållandena på många olika sätt. Omfattningen av konsekvenserna är beroende av många olika faktorer och därför är många av konsekvensbedömningarna osäkra. Av denna orsak är uppföljningen av konsekvenserna en väsentlig del av genomförandet av den klimatpolitiska planen på medellång sikt.

Rapporten I (på finska)

Rapporten II (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi

Ytterligare information:

Tiina Koljonen, chef för forskningsgruppen, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, tfn 050 359 9540 e-post tiina.koljonen(at)vtt.fi

Sampo Soimakallio, specialforskare, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1803 e-post sampo.soimakallio(at)ymparisto.fi

Markku Ollikainen, professor, Helsingfors universitet, tfn 029 415 8065 e-post markku.ollikainen(at)helsinki.fi