Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Statsminister Juha Sipiläs tal vid riksdagens aktuella debatt om EU:s budgetramar 9.5.2018

valtioneuvoston viestintäosasto
Utgivningsdatum 9.5.2018 14.15 | Publicerad på svenska 14.5.2018 kl. 14.22
Tal

Ärade talman! Jag önskar er alla glad Europadag. För Finland är medlemskapet i Europeiska unionen ett politiskt val som knyter oss till den västerländska värdegemenskapen. Europadagen är ett utmärkt tillfälle att begrunda unionens gemensamma värderingar och vad medlemskapet i unionen betyder för oss.

(det talade ordet gäller)

Europeiska unionen är en gemenskap där alla medlemsländer delar samma värdegrund i fråga om demokrati, jämlikhet, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, rättsstatsprincipen och respekt för minoriteters rättigheter. Vårt gemensamma mål är att stärka européernas välbefinnande. Denna helhet tryggar en stabil utveckling och fortsatt fred i Europa.

På Europadagen är det bra att komma ihåg att fred aldrig är en självklarhet. Europeiska gemenskapen inrättades bland krigsdrabbade samhällen. Ännu på 1980-talet var en fungerande demokrati bara en flyktig framtidsdröm – rentav en utopi – för många av dagens EU-medborgare. I många länder är demokratierna ännu unga och därför också sköra.

Den europeiska beslutsförmågan innebär inte acklamation eller gallup- och twitterdemokrati, utan att vi har förmåga att fatta beslut och utveckla det europeiska systemet för beslutsfattande. Den bygger på representativitet som vi alla måste kunna försvara. Vi måste också kunna förklara vad unionen gör och varför den är en viktig gemenskap med tanke på medborgarna.

Europeiska unionens ledare har till uppgift att blicka långt in i framtiden och få medborgarnas stöd för att genomföra reformer såväl i Europeiska unionen som i medlemsländerna. Europeiska unionen måste vara stor i stora frågor och liten i små frågor.

Ett av EU:s viktigaste instrument är EU:s budget, budgetramarna, riktlinjerna för unionens verksamhet och målsättningar. I värsta fall är budgeten en dålig kompromiss, den minsta gemensamma nämnaren. I bästa fall förverkligar den våra gemensamma europeiska målsättningar. Nu är det dags för unionen att vara stor.

Det är naturligt att varje EU-medlemsland ser på budgetramarna ur sin egen nationella synvinkel. Vad innebär budgeten för oss, för Finland? Men vi måste också se på EU-budgeten ur Europas synvinkel. Varför? För att jag är säker på att ett starkt och framgångsrikt Europa är det bästa för oss alla. 

Ärade talman!

Förhandlingarna om budgetramen är långa och grundliga. Det förslag som kommissionen häromveckan lade fram är bara en början. Det är vi som regering beredda på. Vi har gjort ett utförligt grundläggande arbete och fastställt tydliga, sektorsvisa ståndpunkter i fråga om budgeten. Framför allt är det fråga om en helhet som hjälper oss att nå bästa möjliga resultat med tanke på såväl Finland som Europa.

Vi har bearbetat våra ståndpunkter länge och väl. Processen har varit lika ingående som när vi utarbetade vår ståndpunkt i fråga om EMU eller våra riktlinjer i fråga om migration. Tillsammans med Frankrike skapade vi en grund för EU:s försvarssamarbete. Vi följer samma modell i förhandlingarna om budgetramen: vi sätter oss in i saken, begrundar våra ståndpunkter omsorgsfullt och försöker därefter hitta bundsförvanter i andra europeiska länder.

Det kommer att uppstå ett stort budgetgap när Storbritannien lämnar Europeiska unionen. Vår utgångspunkt är att budgetgapet till följd av Storbritanniens utträde inte ska täckas och att vårt nettobidrag ska hållas på en skälig nivå. Vi har emellertid inte förbundit oss till den striktaste enprocentsgruppen bland nettobidragsgivarna. Finland är berett att investera via EU, om prioriteringarna för politiken är i balans och godtagbara och om besluten och EU:s verksamhet tillför mervärde och skapar genomslag. 

I diskussionen om avgifter är det bra att göra en skillnad mellan å ena sidan medlemsavgifter och å andra sidan nettobidrag. Våra medlemsavgifter kommer högst sannolikt att öka, eftersom lyckligtvis också vår bruttonationalprodukt ökar. Vårt framtida nettobidrag klarnar först när alla förhandlingar om förordningar och kriterier för fördelningen av medel har avslutats.

Nationellt sett har vi ett klart huvudmål: vi vill maximera de medel Finland får tillbaka från EU och samtidigt hålla våra nettobidrag på en skälig nivå. Med hjälp av budgeten vill vi också göra Europa till en ledande aktör inom flera områden: en fredsbyggare, en föregångare i klimatpolitik, en förespråkare för vetenskap och innovationer och en producent av hållbar och ren mat.

Kommissionen föreslog häromveckan en total nivå på budgeten som fortfarande är alltför hög i förhållande till våra ståndpunkter. Det positiva i kommissionens förslag är satsningarna på säkerhet, försvar, migration, forskning och utveckling samt programmet för studentutbyte. Förvaltningen ska lättas upp, antalet program minskas och betalningslättnaderna för vissa länder stegvis slopas. Dessa frågor har också Finland starkt drivit på.

Också förslaget om villkorlighet som är bunden till rättsstatsprincipen är ett mycket viktigt initiativ. Det är alla européers uppgift att genom konkreta åtgärder försvara den europeiska värdegrunden. Ett framgångsrikt EU kan byggas enbart på starka rättsstatsprinciper.

Välfärd och tillväxt i Europa byggs genom satsningar på kompetens, innovationer och forskning. Kommissionens förslag tar fasta på detta. Ett intressant exempel är fonden InvestEU. Det helt nya finansiella instrumentet gör det möjligt att effektivt stödja investeringar med mindre EU-finansiering, eftersom stödet inte är finansiering i form av understöd utan i stället stöd i form av lån och borgen.

Satsningar på strategiska projekt, såsom artificiell intelligens, cybersäkerhet samt digitala kunskaper och färdigheter, stöder EU:s tillväxt och konkurrenskraft.

För Finlands del har jordbruks- och regionalpolitiken traditionellt stått i fokus i budgetförhandlingarna, om vi tittar på de medel vi får från EU-budgeten. Så är fallet även nu.

Positivt med tanke på jordbruket är att strukturen med två pelare kommer att bevaras. På denna grund kan vi utarbeta direkta åtgärder för att trygga jordbrukarnas inkomster. Å andra sidan har vi möjlighet att beakta våra särförhållanden och olika miljövänliga åtgärder. Kommissionen föreslår också större nationella befogenheter när det gäller planering av och beslut om dessa åtgärder. Den budgetnivå som kommissionen föreslår visar att matproduktionen utgör en viktig del av EU:s gemensamma politik.

Budgetnivån omfattar dock också prioriteringar som är problematiska för Finland. Kommissionen föreslår nedskärningar i jordbruksbudgeten. Det är mycket svårt för oss att godkänna dessa. Vi måste samarbeta och förhandla med kommissionen, medlemsstaterna och parlamentet. Vi arbetar hårt för att kunna nå bästa möjliga resultat med tanke på landsbygden och en hållbar och ren matproduktion i Finland.

Också i fråga om regionalpolitiken föreslår kommissionen en nedskärning på cirka fem procent. Detta förklaras delvis av att det absoluta penningbehovet har minskat i takt med att välfärden i de fattigaste områdena har ökat. Kommissionen föreslår också att fördelningsmekanismerna ska ses över. Avsikten är att i allt större utsträckning övergå från den traditionella fördelningen enligt bruttonationalprodukt även till andra fördelningsgrunder. Finland har drivit på denna ändring.

För oss är det dessutom centralt att kriteriet gles bosättning i norr beaktas även under nästa period. Utöver detta anser Finland att det är viktigt att sammanhållningsfinansiering i fortsättningen allt mer används till att stödja konkurrenskraft och kompetens.

Som jag redan konstaterade i början av mitt tal, har arbetet med riktlinjerna för EU:s budgetramar bara börjat. Regeringen har kavlat upp ärmarna och är beredd att förhandla om en för Finlands del rättvis budget. Själv tror jag att budgetramen färdigställs tidigast under Finlands EU-ordförandeskapsperiod.

Ärade talman!

Trots skillnaderna i våra ideologiska synsätt tror jag att vi alla har som mål att säkerställa att de europeiska samhällena utvecklas på ett balanserat sätt och att social jämlikhet förverkligas. Vi gör detta för att undvika motsättningar såväl inom medlemsländerna som mellan dem. Vi gör detta för att Europa ska vara så enhetligt och starkt som möjligt och kunna svara på den utmaning som omvärlden ställer oss inför.