Statsminister Juha Sipiläs tal vid riksdagens aktuella debatt om utrikespolitiken den 20 oktober 2015

(med reservation för ändringar)

Statsminister Juha Sipilä

Ärade talman

Enligt regeringsprogrammet är målet för utrikes- och säkerhetspolitiken att stärka Finlands internationella ställning, trygga vårt lands självständighet och territoriella integritet och förbättra finländarnas säkerhet och välfärd. I en värld av inbördes beroendeförhållanden ska Finland dessutom främja internationell stabilitet, fred, demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och jämställdhet.

Finland är en del av väst och en del av EU. Vi följer de beslut som Europeiska unionen gemensamt har fattat. Vår internationella ställning grundar sig på vår förmåga att förstå förändringarna i omvärlden. Den grundar sig också på en stark insikt om vår egen ställning i det internationella samfundet. Ett land med god självkänsla kan göra sina självständiga, rätta val också i svåra situationer.

Vi stärker Finlands internationella ställning genom en aktiv utrikespolitik. Vi vill också i fortsättningen erbjuda vårt kunnande i fredsmedling och fredsbevarande verksamhet. Likaså bör vi aktivt sätta oss in i de grundläggande orsakerna till sådana globala utmaningar som t.ex. flyktingskap och lösningen av dem. Jag är övertygad om att Finland har mycket att ge när det gäller en hållbar lösning av de stora frågorna för mänskligheten, såsom frågor som gäller klimat, energi, mat och vatten. Vi är en nation som är van att lösa svåra problem.

Det aktuella migrationsläget i Europa är ett konkret exempel på ett stort utvecklingsförlopp som i princip har kunnat ses och förutspås redan flera år. Trots det kunde ingen förutse att hundratusentals människor just i sommar beslutade ge sig av för att söka säkerhet och ett bättre liv i Europa, fastän läget i Syrien, Irak, Afghanistan, Libyen och Somalia har varit instabilt redan under flera år.

Det har varit en viktig påminnelse om att även vårt utrikespolitiska perspektiv i Finland bör vara globalt. Vi måste kunna se den stora helheten i världspolitiken. De svåra frågorna finns inte bara utanför Finland, utan de är närvarande i vår vardag. I dagsläget måste vi vara beredda på att de megatrender som hör samman med de globala utvecklingsutmaningarna och deras multiplikatoreffekter kommer att påverka vår utrikespolitik på många sätt under de kommande åren. 

Ärade talman

Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska omvärld har förändrats. För närvarande avspeglas händelserna i världen på vår inrikespolitiska situation i hög grad. Även den treenighet som kan ses mellan de yttre, de inre och de allmäneuropeiska utmaningarna är påtaglig. Detta kunde skönjas också i torsdags, då jag senast träffade mina europeiska kolleger. Vi diskuterade de nationella lägesbilderna för migrationen och europeiska lösningar på det aktuella läget. 

Samtidigt diskuterade vi dock även kriget i Syrien och IS terror. Vi diskuterade Rysslands åtgärder i Syrien och dialogen mellan Ryssland och Förenta staterna. Vi diskuterade Turkiet och ett närmare samarbete mellan EU och Turkiet. Vi diskuterade Libyen och de glimtar av hopp som kan ses i landets interna utveckling. Vi diskuterade Ukraina. Vår gemensamma agenda är således lång och svår.

För närvarande ställs unionens yttre kapacitet för fler utmaningar. Detta får inte leda till att Europa blir en utomstående betraktare i världspolitiken. EU bör förankra sin utrikespolitiska metodarsenal ännu bättre i praktiken. Detta är viktigt eftersom det också ligger i vårt intresse att EU är starkt både i utrikes- och säkerhetspolitiskt hänseende.

Ärade talman

Det är viktigt för Finland att upprätthålla goda utrikespolitiska relationer i alla riktningar. De nordiska och baltiska länderna, våra övriga EU-parter och det transatlantiska samarbetet är viktiga för oss. Dessa relationer får vi inte ta för givet.

Vi upprätthåller en konstruktiv dialog och ett starkt grannskap i vardagen även med Ryssland. Våra relationer med Ryssland är goda, även om tiderna nu är svårare både när det gäller Rysslands yttre åtgärder och landets interna utveckling. 

Relationerna mellan Finland och Ryssland har inte på 25 år begränsats endast till kontakter mellan huvudstäderna Helsingfors och Moskva. Många av våra landskap och kommuner bedriver än i dag ett mycket intensivt samarbete med sina parter bakom gränsen. För affärslivet i Finland är den ryska marknaden fortfarande viktig. Myndighetssamarbetet är starkt och övergripande t.ex. mellan våra länders gränsbevakningsväsenden. 

Trots det svåra läget i fråga om relationerna mellan EU och Ryssland anser jag att det för att lösa de stora internationella frågorna krävs samarbete också mellan dessa. Sådana frågor är bl.a. den avtagande ekonomiska tillväxten, den aggressiva extremrörelsen och de nya risker som klimatförändringen för med sig.

Ärade talman

Även om vår utrikespolitiska omvärld under årens lopp har förändrats och kommer att göra det även i fortsättningen, har grundläggande fakta inte förändrats: de utrikespolitiska besluten måste grunda sig på en aktuell lägesbild, inte på det förflutna. Utrikespolitiken ska grunda sig på verkliga fakta, inte på antaganden. Utrikespolitiken är en uthållighetsgren.

I synnerhet förr i tiden mystifierades utrikespolitiken. Den är dock inte något övernaturligt fenomen. Utrikespolitiken har närmat sig vardagen i takt med att exempelvis de externa ekonomiska relationernas roll i våra yttre förbindelser har blivit större vid sidan av den traditionella utrikes- och säkerhetspolitiken. 

Det faktum att vårt lands interna angelägenheter är i ordning är en stark grundpelare för den finländska utrikespolitiken. En stark ekonomi, en effektiv och rättvis offentlig sektor samt ett samhälle som bryr sig och bär sitt ansvar ger oss även utrikespolitisk trovärdighet och inflytande. Därför bör vi fortsätta med de reformer vi påbörjat.

Vi är lösningarnas Finland. Ett aktivt, öppet, internationellt och djärvt Finland. Detta är ett utomordentligt rättesnöre också i vår utrikespolitik.