Statsminister Juha Sipiläs tal vid ambassadörsmötet 2017
(med reservation för ändringar)
Ärade ambassadörer och beskickningschefer, bästa åhörare,
Jag önskar att vi hade kunnat inleda ambassadörsmötet i en gladare stämning. På torsdag Barcelona och på fredag Åbo. Det handlar om det första misstänkta terrordådet i Finland. Gärningen är förkastlig, frånstötande och nedrig. Den strider mot mänskligheten och även alla religioner.
Med beaktande av olika hotbedömningar har vi bävat för och förberett oss på att detta kan hända även i Finland. Ett av syftena med attacker av detta slag är att skaka samhället och försöka såväl skapa som öka motsättningar. Vi måste hålla fast vid att detta syfte inte uppnås. Det som nu behövs är sinnesnärvaro och förtroende mellan människor. Man får inte dra för långtgående slutsatser på basis av ett enskilt fall. Vi måste undvika motsättningar. Nu är det viktigt att bygga broar.
I Åbo försökte många hjälpa offren och hindra gärningsmannen från att utföra attacken. Dessa modiga människor har olika bakgrund och kommer från olika samhällsgrupper. Även detta visar att vi alla sitter i samma båt. Vi måste alla tillsammans försvara medmänsklighet och principerna för demokratin och rättsstaten.
För mig är fredagens händelser – hur människorna på plats reagerade – också ett bevis på människors stora mod, oberoende av nationalitet eller ursprung. Finland är ett öppet, internationellt och modigt samhälle. Vi ska inte avvika från detta, trots att det efter fredagens händelser skulle vara så lätt att vända sig inåt. Avsikten med terrordåd är att skaka samhället, och tillsammans måste vi omintetgöra sådana avsikter. I Finland förutsätter detta nu samarbete mellan alla partier, civilsamhällesorganisationer och religiösa samfund som är verksamma här.
Vi är en del av Europa i dess många betydelser. Europa når framgång genom intensivt samarbete. När jag tänker på min tid som statsminister kan jag konstatera att svårigheter har gjort EU-länderna starkare och fört dem samman. Vi står i enad front mot terrorister och försvarar våra gemensamma värden. Nu bör detta ske även i Finland. En liten grupps handlingar rubbar inte vår tro på mänskliga rättigheter, människors godhet, frihet, jämställdhet och demokrati. Vi arbetar med allt större beslutsamhet för dessa principer.
Finland måste fortsättningsvis hjälpa nödställda, krigsdrabbade och förföljda människor och familjer. Trots vårt svåra ekonomiska läge satsar vi även i fortsättningen på att hjälpa människor i krishärdar, arbeta med fredsmedling och ta emot asylsökande och flyktingar.
Samtidigt måste vi göra vårt allt för att säkerställa att de som kommer till Finland verkligen kommer från utsatta förhållanden. Om så inte är fallet, måste vi snabbt kunna avlägsna dessa personer som på felaktiga grunder kommit till Finland. Vi måste kunna identifiera dem som missbrukar systemet i ett tidigare skede.
Det har gjorts mycket under regeringsperioden. Säkerhet fastställdes som ett prioriterat område vid regeringens halvtidsöversyn. Även inom EU har det gjorts mycket. Nya åtgärder måste vidtas om utredningen kräver det.
Redan i början av regeringsperioden fattade vi beslut om att med snabb tidtabell modernisera underrättelselagstiftningen, så att den svarar mot dagens säkerhetsbehov och är i linje med våra EU-partner. Det räcker inte längre att vi från utlandet får information om personer som eventuellt utgör ett hot mot medborgarnas säkerhet, men inte kan undersöka dessa personer i tillräcklig utsträckning och i tillräckligt god tid. En reform av underrättelselagstiftningen behövs i första hand för att garantera finländarnas säkerhet, men den ingår också i vårt nationella ansvar.
Efter händelserna i Åbo borde det även ur grundlagsperspektiv vara klart att rätten till liv är en viktigare grundläggande rättighet än integritetsskydd. Nu måste vi jobba tillsammans för att få lagstiftningen i kraft så snart som möjligt. Jag hoppas att alla riksdagspartier deltar i arbetet.
Ärade ambassadörer,
När jag för ett år sedan talade om Europeiska unionen här vid ambassadörsmötet, var stämningen avvaktande och något osäker på grund av brexit. Senare på våren skulle det hållas val både i Nederländerna och i Frankrike. I värsta fall kunde dessa val radikalt ha vänt EU:s kurs och försämrat unionens funktionsförmåga.
I dag är stämningen kanske till och med hoppfull. EU har under det senaste året visat prov på sin samstämmighet och förmåga att åter blicka framåt. Vi har medgett att det finns mycket utrymme för utveckling när det gäller Europeiska unionens verksamhetssätt. Unionen måste varje dag göra skäl för sin trovärdighet och betydelse i medborgarnas ögon.
De senaste valen i de olika medlemsstaterna visar att unionen håller på att återfå detta förtroende. I medlemsstaterna har man insett EU:s övergripande betydelse som en garant för fred, stabilitet och välstånd. Behovet att sköta dessa grundläggande uppgifter har inte förändrats på något sätt.
Storbritanniens utträde och de förhandlingar om utträde som leds av kommissionen präglar även det kommande året. Storbritanniens utträde ur EU påverkar Finland på många sätt. I förhandlingarna om utträdesavtalet har Finland förespråkat en linje som tryggar våra intressen och samtidigt skyddar unionen och unionens samstämmighet. Trots att de första skedena av förhandlingarna har gått litet trögt, är vi nöjda med hur enat EU27 har skött förberedelserna.
Det finns inga vinnare i denna process. Storbritannien har varit en viktig partner för Finland. Det vi redan nu vet är att mycket som vi tycker är viktigt, såsom främjandet av den inre marknaden och frihandel, kommer att kräva ännu större ansträngningar av oss utan britterna.
Under det senaste året har vi riktat en stark blick framåt inom Europeiska unionen. Detta har stötts av den diskussion om ett EU med 27 medlemsstater som rådet inledde förra sommaren. Processen resulterade i en förklaring om EU:s framtid, som offentliggjordes i Rom i mars. Vi hade ett starkt inflytande på innehållet i förklaringen och i den ingår våra viktigaste principer för att lotsa unionen framåt. Diskussionen om EU:s framtid är även förknippad med fem diskussionsunderlag som kommissionen har lagt fram. Diskussionsunderlagen gäller den sociala dimensionen, hanteringen av globaliseringen, EMU, försvaret och budgetramen. Vi har deltagit proaktivt i dessa sektorsspecifika diskussioner.
Finland deltar aktivt i EU:s reformarbete. Unionen måste reformeras och dess verksamhet måste förbättras. Däremot anser vi inte att det nu är aktuellt att ändra grundfördragen. Detta var en klar utgångspunkt även i Romförklaringen, som antogs i mars. Med tanke på unionens verksamhet skulle en revidering av grundfördragen och den flera år långa förhandlingsprocess som det skulle innebära i värsta fall verka förlamande på unionens handlingsförmåga och förhandlingskraft. Det har vi inte råd med. Det finns förutsättningar för effektivisering och utveckling av verksamheten till exempel i fråga om försvaret även om man inte ändrar grundfördragen.
När Europeiska unionen utvecklas bör man framför allt värna om enighet. Vid behov kan man även framskrida i olika takt, men på ett sådant sätt att dörren ständigt står öppen för alla medlemsstater. Finland deltar i alla väsentliga EU-projekt när det är motiverat med tanke på vårt lands intressen och inflytande. Vi har nästan utan undantag beslutat att delta.
Centrala frågor i EU-samarbetet under de närmaste åren är ekonomisk tillväxt, säkerhet och hantering av migrationsströmmarna.
Av erfarenhet vet jag att det inte är enkelt att balansera ekonomin och genomföra reformer. När det inte är enkelt här hos oss, är det inte heller enkelt i Grekland, Frankrike eller Italien. Det är mycket enklare att beskylla EU för problemen eller att gömma sig bakom det gemensamma ansvaret. Reformerna måste genomföras, strukturerna fås i ordning och reglerna följas innan man kan fördjupa EMU-samarbetet. Det primära för stunden är att slutföra arbetet framför allt i fråga om bankunionen och att verkställa reformerna. Finland understöder inte ett utökat solidariskt ansvar eller en fördelning av riskerna inom banksektorn. Investerarnas ansvar bör kvarstå. Man måste blicka framåt, men de hemläxor som man har kommit överens om måste också göras.
Viktiga redskap för att skapa fler jobb och främja tillväxten är en stark inre marknad och frihandel. Finland arbetar aktivt för att trygga förutsättningarna för frihandel på europeisk och global nivå. En fungerande inre marknad förutsätter kontinuerligt arbete bland annat för att man till fullo ska kunna ta vara på de digitala möjligheterna. Detta kommer vi att diskutera i Tallinn nästa månad.
Klimat- och energipolitiken är inte bara en skyldighet, utan även en enorm möjlighet för Finland och EU. EU bör vara en föregångare i fråga om bioekonomi och cirkulär ekonomi. Här har också Finland en stark roll. Europeiska unionen har ambitiösa mål när det gäller användning av förnybara energikällor och minskning av utsläpp från fossila bränslen. Finland har förbundit sig till dessa mål.
Användning av förnybara material bör främjas. Jag anser att LULUCF-förordningen om markanvändning för utvecklingen i motsatt riktning. I frågan behövs fortfarande ett brett nationellt stöd och samarbete för att vi ska kunna säkerställa att teoretiska beräkningsregler inom markanvändningssektorn inte försvårar en hållbar användning av våra skogar och försvagar den starka grunden för vår bioekonomi. Jag diskuterade detta i går med Sveriges statsminister och vi fortsätter diskussionen i Stockholm på fredag. De så kallade skogrika länderna bör fortsätta sina gemensamma ansträngningar för att hitta en god lösning.
Även förberedelserna för de kommande förhandlingarna om budgetramen har inletts. Nu när en av de största nettobetalarna är på väg ut ur unionen är förhandlingsläget svårare än någonsin tidigare. När det gäller budgetramen blir det hårda förhandlingar i fråga om både nivån för budgeten som helhet och prioriteringarna i innehållet.
När nivån för budgeten som helhet bestäms är Finlands utgångspunkt att Storbritanniens utträde ska beaktas fullt ut i den totala nivån för budgetramen. Innehållet hinner vi återkomma till.
En annan viktig fråga i det aktuella EU-arbetet är säkerheten. Händelserna i Åbo och Spanien understryker återigen betydelsen av samarbete i kampen mot terrorism. Europeiska unionen är vårt viktigaste verktyg i detta arbete. Samarbetet inom EU och även det bilaterala samarbetet bör målmedvetet stärkas och utvecklas. Att skapa en gemensam lägesbild och förbättra informationsutbytet är det bästa som de europeiska länderna kan göra.
Finland har länge förespråkat ett fördjupat försvarssamarbete inom EU. I juni 2016 lade vi fram ett initiativ tillsammans med Frankrike. Frågan har avancerat snabbt under det gångna året. Utvecklingen har varit naturlig och Finland har hört till dem som starkast drivit frågan.
Vid Europeiska rådets möte i juni slog vi också fast ett klart mål att avancera även i fråga om det permanenta strukturerade samarbetet. Avsikten är att de medlemsstater som är villiga och kapabla kommer överens om ett fördjupat inbördes samarbete i fråga om resurser. Konkreta riktlinjer för detta arbete kommer att dras upp under hösten. Inom det permanenta samarbetet prioriterar Finland rymdsamarbete, kompetens inom hybridhot och havsteknik. Jag har också fört diskussioner om bland annat ett ökat samarbete inom cybersäkerhet. Nu söker vi aktivt samarbetsländer som vill stödja våra prioriteringar. Hittills har vi haft ett tätt samarbete med bland annat Frankrike och Tyskland. Finland har varit aktivt även på denna front genom att snabbt inrätta ett europeiskt kompetenscenter för motverkande av hybridhot i Helsingfors.
Hanteringen av migrationen står fortsatt på agendan. När det gäller migrationen är det fråga om både att hantera en akut situation och att skapa mer permanenta lösningar. Vi måste på ett effektivare sätt påverka de grundläggande orsakerna till migrationen, utveckla gränssäkerheten och säkerställa att samtliga medlemsländer är med och bär sin proportionella del av ansvaret.
Ärade ambassadörer,
För Finland är de kommande åren inom EU-politiken särskilt intressanta. Om två år är vi ordförandeland. Vi kommer att få stora och viktiga lagstiftningsfrågor på vårt bord, med början från budgetramen. Beredningen har redan inletts på olika nivåer.
Ett annat nordiskt ärende som är viktigt för Finland är arktiska frågor. Finlands ordförandeskap kommer att få stor synlighet och detta utnyttjar vi aktivt för att stärka Finlands internationella ställning, och även för att göra det finländska kunnandet känt. Regeringen har som mål att Finland ska vara en ledande aktör inom den internationella arktiska politiken såväl inom Europeiska unionen som globalt.
I mars antog regeringen en åtgärdsplan för uppdatering av den arktiska strategin. I åtgärdsplanen ges Finlands mål en konkret form och en tidsplan. I all verksamhet ska man beakta hållbar utveckling som en yttre ram. En balanserad utveckling av regionens näringar förutsätter att olika branscher samexisterar på ett hållbart sätt och att man kan hantera miljöpåverkan och sociokulturella konsekvenser på ett trovärdigt sätt.
Klimatförändringen förvärrar många problem, bland annat genom att öka den oorganiserade migrationen och orsaka nya slags konflikter. Enligt prognoser som har gjorts kommer stora områden i Mellanöstern och Nordafrika under de närmaste decennierna att bli obeboeliga på grund av hettan. Ett snabbt genomförande av Parisavtalet och främjande av en global energiomställning är nödvändiga. Förenta staternas utträde ur Parisavtalet gör utmaningarna större. EU bör stärka sitt ledarskap inom klimatpolitiken och färdigställa sitt eget klimatpaket för 2030.
Ärade åhörare,
Finlands ekonomi visar nu efter flera års nedgång äntligen tecken på tillväxt. I fjol växte ekonomin med 1,9 procent och under det första kvartalet i år uppgick ökningen till nästan 3 procent. Vad beror detta på?
Även den internationella konjunkturen har vänt uppåt, men det är inte fråga om någon dramatisk förändring. Jag är dock optimistisk inför framtiden. En tillväxt inom det för Finland centrala EU-området skulle gynna även vår ekonomi. Man ska inte heller underskatta betydelsen av det ökade förtroendet för såväl euron som för EU-områdets förmåga att förnya sig. Förtroendet för EU:s förmåga att möta framtida utmaningar skapar en god grund för investeringar.
Uppsvinget i Finlands ekonomiska tillväxt beror på flera olika faktorer. Den viktigaste orsaken är det återuppbyggda förtroendet för samhällsekonomins bärkraft samt förändringen i arbetets och produktionens konkurrenskraft. Konkurrenskraftsavtalet mellan regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna samt löneuppgörelserna, som legat nära noll under de senaste tre åren, har skapat förutsättningar för en snabb förbättring i arbetets konkurrenskraft. Också i fråga om produktiviteten går utvecklingen äntligen i rätt riktning. Samtidigt har kostnaderna i de viktigaste konkurrentländerna ökat. Den förbättrade konkurrenskraften syns redan nu i företagens export.
Också olika strukturella reformer och avregleringsåtgärder har spelat en viktig roll. När det gäller arbetsmarknaden har man gjort en mängd små men nödvändiga reformer för att förbättra incitamenten för att ta emot arbete. I överensstämmelse med regeringsprogrammet har vi också strävat efter att förbättra förutsättningarna för ekonomisk tillväxt genom att öppna marknaden för konkurrens och avveckla normer som begränsar konkurrensen. Detta gäller bland annat handeln, trafik- och logistikområdet och byggnadssektorn. Målen för social- och hälsovårdsreformen är andra, men det står klart att reformen har ökat intresset även för den finska hälsosektorn.
Det gläder mig också att förtroendet inom den inhemska marknaden ständigt ökar. Till följd av det förbättrade ekonomiska läget har många redan hittat en ny arbetsplats och allt färre är rädda för att förlora sitt arbete. I och med att hushållen har bättre förtroende för sin ekonomi har också den privata konsumtionen utvecklats på ett sätt som gynnar den ekonomiska tillväxten.
Det finns också skäl att lyfta fram olika offentliga aktörers ihärdiga arbete inom olika sektorer för att bevara såväl varv, gruvor, bilfabriker och datacentraler i Finland eller locka nya företag till Finland. Samma gäller nya produkter och innovationer inom den finska skogsindustrin. Också många av er har haft en viktig roll i flera av dessa projekt och när det gäller att öka den internationella medvetenheten om våra verksamhetsområden i allmänhet.
Bästa åhörare,
I somras deltog jag i Team Finlands omfattande resa till Peking. Under resan undertecknades ett rekordantal olika samarbetsavtal. Bakom dessa avtal låg naturligtvis det långvariga planeringsarbete som gjorts inom utrikesministeriet och nätverket Team Finland samt den politiska beredningen. Denna resa och resorna till Mexiko och Argentina i höstas visade återigen vilken viktig roll det internationella nätverket och alla ni har när det gäller att utveckla företagstjänsterna utomlands och därigenom främja den ekonomiska tillväxten i Finland.
Efter att vi förra gången samlades till ambassadörsmötet har man beslutat att utveckla Team Finland-verksamheten. Målet för verksamhetsutvecklingen är att avveckla den sektoriserade tjänstestrukturen, förtydliga servicelöftet och klart definiera ansvarsfördelningen i fråga om tjänsteproduktionen. En större del av personalresurserna ska riktas till kundgränssnittet och verksamheten utomlands betonas.
Kostnadseffektiviteten i det nuvarande systemet måste förbättras och verksamheten måste få större genomslag. Målet med inrättandet av det nya innovationsfinansieringsverket Business Finland och aktiebolaget Business Finland är att stärka det finländska nätverket för främjande av export så att det är minst på konkurrentländernas nivå. Hur väl detta lyckas kan mätas genom hur nöjda företagen är med de tjänster de får.
När det gäller den ekonomiska utvecklingen kan man sammanfattningsvis konstatera att trots många svåra och mycket kritiserade beslut – eller på grund av dem – visar vår ekonomi en relativt stabil tillväxt. Exporten går bra och det investeras i Finland igen. Mycket återstår att göra för den nuvarande regeringen och även för nästa regering.
Det som är väsentligt just nu är att hitta rätt inriktning för tillväxten. Som statsminister skulle det ju vara lätt för mig att uppmuntra till sänkta skatter och höjda löner – detta skulle säkert förbättra våra möjligheter i nästa riksdagsval efter flera svåra år. Men det skulle vara ansvarslös ekonomisk politik. Även i ett gynnsamt konjunkturläge måste vi vara återhållsamma såväl när det gäller skattesänkningar som inom arbetsmarknaden.
Ärade ambassadörer,
Vår självständiga republik fyller 100 år i år. Temat för Finlands 100-årsjubileum är ”tillsammans”. Detta tema blev påtagligt aktuellt i fredags på Åbo torg. Även när det gäller terrorismens hårda verklighet klarar vi oss bäst tillsammans.
Trots våra motgångar och kriser kan vi stolt konstatera att berättelsen om Finland är en framgångssaga. Under vår självständighet har vi drabbats av brytningsperioder, krig och depressionsår. Nu lever vi åter i en brytningsperiod. Och jag är helt övertygad om att vi klarar oss också denna gång. Och blir ännu starkare än förut.
I många av era stationeringsländer har en 100-åring ett stort symboliskt värde. Jag önskar att ni drar nytta av det när jubileumsåret kulminerar och att ni förmedlar temat för Finlands jubileumsår med stolthet.
Låt oss fortsätta arbeta för ett internationellt starkt och inflytelserikt, innovativt och ungdomligt hundraårigt Finland – Yhdessä, Tillsammans. Också detta är ett uttryck för vårt beslutsamma arbete för att värna om våra gemensamma finländska och europeiska värden.