Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Statsministers nyårshälsning 31.12.2015

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 31.12.2015 9.23
Tal

År 2016 – upp till bevis för oss finländare

Vår öppna och positiva attityd till varandra och omvärlden har gjort Finland till ett enastående och bra land. Den här andan måste vi återfå, även om sju år av ekonomisk nedgång i Finland, vändningarna i världspolitiken och den krisartade flyktingsituationen har dämpat stämningen även hos oss.

Finland har förhållandevis väl klarat den flyktingkris som överraskade hela Europa, även om den exceptionella hösten också har inneburit tråkiga händelser. I detta sammanhang vill jag tacka alla myndigheter och volontärer som deltagit i hanteringen av krisen. Vi har hela tiden effektiviserat vår verksamhet och tagit lärdom av bästa praxis, och alla har arbetat berömvärt under hård press. Situationen är emellertid inte över, utan vi måste fortsätta verka både inom EU och i hemlandet.

Vår förmåga till förnyelse förtjänar däremot inget beröm. Vi har inte på flera år kunnat fatta behövliga beslut och genomföra nödvändiga reformer. Vår arbetsmarknad är stel och har inte förmått infria den försäkran om anpassbarhet som gavs i samband med anslutningen till euron. Ökad arbetslöshet har varit det enda anpassningssättet. Så här kan det inte fortsätta. De underskottskriterier som EU fastställt har inte uppfyllts och vår skuldsättningstakt har varit snabb. Dessa fakta till trots har regeringen anklagats för att ha en överdrivet dyster syn på läget.

I mitt tv-tal den 16 september 2015 konstaterade jag att finska staten under sju år – dag och natt – skuldsatt sig nästan en miljon euro per timme. Detta är summan om man adderar ihop underskotten i de budgetar som riksdagen godkänt åren 2009–2014. För 2015 års del har finansministeriets prognos använts. Den genomsnittliga skuldsättningstakten för sjuårsperioden blir då ca 950 000 euro per timme. Det är ofantligt mycket.

När den nuvarande regeringen bildades stod det klart att besluten inte längre kunde skjutas på framtiden, och vi måste slutligen erkänna fakta. Utvecklingen med en allt äldre befolkning i Finland innebär också att det inte är en hållbar ekonomisk politik att fortsätta skuldsätta sig i denna takt, och det är inte heller rättvist med tanke på kommande generationer. Regeringen kavlade därför upp skjortärmarna. Vi står inför ett hållbarhetsgap på 10 miljarder euro, och de beslut som krävs för att minska det ska fattas under denna regeringsperiod. Någon måste ibland också ta tag i det som är tråkigt.

Genom sparbesluten kommer de offentliga finanserna att stärkas med omkring fyra miljarder euro på 2019 års nivå. De strukturella reformerna, såsom social- och hälsovårdsreformen och gallringen i kommunernas uppgifter och skyldigheter, hjälper likaså de offentliga finanserna med cirka fyra miljarder euro på lång sikt. Den stora principiella linjen för social- och hälsovårdsreformen drogs upp i november och beslut om gallringen i kommunernas uppgifter ska fattas i början av året. Pensionsreformen har redan godkänts av riksdagen. Regeringen siktar på att täcka de sista två miljarderna av hållbarhetsgapet med åtgärder som främjar konkurrenskraften och andra sysselsättningsfrämjande åtgärder. Om detta inte lyckas blir regeringen tvungen att våren 2017 fatta beslut om ytterligare besparingar och skattehöjningar.

Vi behöver fler modiga beslut och tro på Finland. Vi håller redan på att ta de första stegen i rätt riktning. Bioproduktfabriken i Äänekoski är ett enskilt viktigt investeringsbeslut som förhoppningsvis leder till ett investeringslyft.

Utöver stora industriella investeringar behöver vi företagaranda som kan förädla vårt kunnande till ekonomisk framgång. Vi lever i många avseenden i en brytningstid som också ger gott om möjligheter till ekonomisk framgång.

Klimatavtalet i Paris är ett bra exempel på detta. Avtalet skapar nya möjligheter för finländska företag som exporterar ren teknik. Att Finland är föregångare i klimatåtgärder och i utvecklingen av ren teknik kan nu ge resultat på en helt ny nivå i och med att t.ex. Kina, Indien, Brasilien och många andra motsvarande länder först nu är i färd med att stärka sina egna åtgärder för att stävja klimatförändringen. Det är i hög grad upp till oss själva hur stor del vi får av denna enorma marknad.

Vi finländare kan åstadkomma betydligt mer än vi gör för tillfället. År 2016 är det upp till bevis för oss alla. När tilltron till Finlands ekonomi och konkurrenskraft återställs börjar ekonomin växa med hjälp av investeringar. Vi klarar även detta med sisu, ihärdighet och en lösningsinriktad attityd.

Tack för den respons ni gett, och gott nytt år till er alla!

Juha Sipilä

statsminister