Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Kundperspektiv bör utnyttjas mer i mätarna för social- och hälsotjänster

Det finns många olika mätare för bedömning av social- och hälsotjänster. I Finland hänför sig de största bristerna i mätningarna till den information som samlas in hos kunderna, alltså kundupplevelsen och den funktionsförmåga och det hälsotillstånd som kunden rapporterar. För att man ska kunna skapa en uppsättning av mätare på nationell nivå bör särskilt de mål som gäller tjänsternas kvalitet och genomslagskraft fastställas på ett mer konkret sätt. Därtill bör man satsa på metoder genom vilka information kan samlas in på ett tillförlitligt och kostnadseffektivt sätt.

För att säkerställa att tjänsterna utvecklas i önskad riktning förutsätter social- och hälsovårdsreformen att tjänsteproduktionen bedöms fortgående. Frågan är aktuell också internationellt, eftersom det under den senaste tiden även i flera andra länder har utvecklats mätare för bedömning av servicesystems prestationsförmåga.

I överensstämmelse med en internationell modell är genomslagskraft, kvalitet (tillgänglighet, säkerhet och kundupplevelse) och kostnader de viktigaste delområdena som fortlöpande följs upp i social- och hälsotjänsterna. Det föreslås att kostnaderna följs upp i förhållande till målet för de totala kostnaderna, medan de kostnader som föranleds de kundgrupper som anlitar mycket tjänster följs upp separat. Det föreslås också att genomslagskraften mäts med sådana mätare för bedömning av funktionsförmågan som kunden själv rapporterar och med antalet förlorade friska levnadsår (disability-adjusted life years, DALY). Förlorade friska levnadsår innebär exempelvis funktionsnedsättning på grund av kronisk sjukdom och för tidig död.

Trots att det såväl nationellt som internationellt redan finns ett flertal olika mätare och indikatorer, måste man fastställa klara mål före valet av mätare. Den nationella uppsättningen av mätare förutsätter att det utöver mål för kostnaderna fastställs allt klarare och mer konkreta mål även för kvaliteten och genomslagskraften. De viktigaste utvecklingsobjekten med tanke på mätningen gäller den information som samlas in hos kunderna, alltså kundupplevelsen, samt den funktionsförmåga och det hälsotillstånd som kunden rapporterar och den genomgripande uppföljningen av säkerheten. För att denna information ska kunna samlas in och systematiskt utnyttjas förutsätts det att metoderna och eventuellt också informationssystemen utvecklas.

Detta konstateras i utredningen Ehdotus sosiaali- ja terveyspalveluiden uudeksi kansalliseksi mittaristoksi. Utredningen är en del av forskningstemat Utredningar som stöder social- och hälsovårdsreformen och inrättandet av landskap, som ingår i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet för 2016. Utredningen genomfördes av Nordic Healthcare Group Oy.

Utredningen Ehdotus sosiaali- ja terveyspalveluiden uudeksi kansalliseksi mittaristoksi (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi

Ytterligare information:

Paulus Torkki, utvecklingsdirektör, Nordic Healthcare Group Oy, tfn 050 338 5500, paulus.torkki(at)nhg.fi

Riikka-Leena Leskelä, projektchef, Nordic Healthcare Group Oy, tfn 050 410 0737, riikka-leena.leskela(at)nhg.fi

Salme Kallinen, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 516 3290, salme.kallinen(at)stm.fi