FI SV

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Spelrum och anpassningsmöjligheter inom kommunernas ekonomi efter landskaps- och social- och hälsovårdsreformen

Statsrådets kommunikationsavdelning 9.1.2018 9.42 | Publicerad på svenska 10.1.2018 kl. 11.37
Pressmeddelande 8/2018
Utredning: Spelrum och anpassningsmöjligheter inom kommunernas ekonomi efter landskaps- och social- och hälsovårdsreformen

Enligt en utredning som offentliggjordes tisdagen den 9 januari finns det stora skillnader mellan enhetskostnaderna för de uppgifter som efter landskaps- och social- och hälsovårdsreformen blir kvar i kommunerna. Dessutom har kommunerna i många fall genom egna beslut förbättrat servicenivån och tillgången på de tjänster som blir kvar i kommunerna. På basis av utredningen kan det antas att kommunerna efter reformen har en rätt stor teoretisk anpassningsmarginal vad gäller ekonomin. I och med reformen utsätts kommunernas ekonomi dessutom inte längre för ett betydande utgiftstryck på grund av social- och hälsovårdsuppgifter, vilket gör det lättare att förutse kommunernas finansieringsbehov.

Syftet med utredningen var att med tanke på anpassning bedöma den servicehelhet på 13–14 miljarder euro som blir kvar i kommunerna efter landskaps- och social- och hälsovårdsreformen.

I utredningen bedömdes hur stora kvantitativa skillnader det finns mellan enhetskostnaderna för kommunernas tjänster och hur skillnaderna uppstår. Enligt utredningen finns det stora skillnader mellan enhetskostnaderna för de tjänster som blir kvar i kommunerna. Om den eftersträvade kostnaden ska motsvara de hundra minsta enhetskostnaderna för kommunernas tjänster, uppgår kommunernas sammanlagda teoretiska anpassningsmarginal till närmare tre miljarder euro (548 euro/invånare).

Ett annat syfte med utredningen var att få en bild av hur mycket utöver den lagstadgade miniminivån kommunerna förbättrar servicenivån i de uppgifter som blir kvar i kommunerna och hur kommunerna i fortsättningen ämnar öka eller minska allokeringen av resurser för uppgifterna. Enligt utredningen uppgår kostnaderna för utvidgningarna till över 600 miljoner euro i hela landet (112 euro/invånare). Kommunerna bedömer att de kommer att utvidga allokeringen av resurser för vissa uppgifter även efter reformen. Utredningen gjordes med en enkät som var riktad till kommunerna.

I fråga om anpassningsmöjligheter kan det antas att kommunerna efter reformen, och givetvis även före den, har en stor teoretisk anpassningsmarginal. Utnyttjandet av marginalen torde minska tjänsternas omfattning, men inte nödvändigtvis försämra deras kvalitet. En kommun som anpassar sina tjänster kan lättare finansiera tjänsterna utan att höja skatteprocenten. Empiriskt sett kan det dock konstateras att tjänsterna kunde ordnas effektivare även i kommuner där enhetskostnaderna är förmånliga. I och med landskaps- och social- och hälsovårdsreformen utsätts kommunernas ekonomi inte längre för ett betydande utgiftstryck på grund av social- och hälsovårdsuppgifter, vilket gör det lättare att förutse kommunernas finansieringsbehov.

Det utreddes också hurdana kommuner som har stor eller liten anpassningsmarginal. Detta granskades per enhetskostnad särskilt utifrån statsandelsgrunder, men också utifrån andra relevanta bakgrundsvariabler. Sambanden mellan de olika bakgrundsvariablerna var rätt obetydliga. Jämförelsen mellan enhetskostnaderna försvårades av kommunernas varierande sätt att bokföra sina utgifter för och inkomster av tjänsterna – särskilt vad gäller interna hyror.

Publikationen utarbetades inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017.

Spelrum och anpassningsmöjligheter inom kommunernas ekonomi efter landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi

Ytterligare information: Eero Laesterä, AVD, Perlacon Oy, 040 073 5772, eero.laestera(at)perlacon.fi