Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: landskapens styrmodeller av central betydelse för att landskaps- och vårdreformens mål ska kunna nås

Detaljerna i styrmodellen för landskap avgör hur väl modellen fungerar och hur tjänsteanordnaren bedömer sina möjligheter att styra produktionen.

Ordnandet och produktionen av tjänster åtskiljs till följd av landskaps- och vårdreformen. Detta förutsätter en helt ny verksamhetsmodell för såväl tjänsteanordnarna, det vill säga landskapen, som tjänsteproducenterna. En av de viktigaste förutsättningarna för en lyckad reform är att landskapen lär sig att styra tjänsteproduktionen på ett effektivt och verkningsfullt sätt.

Struktureringen av landskapens styrmodeller och servicekedjorna inom social- och hälsotjänster och tillväxttjänster har analyserats i två forskningsprojekt. Inom ramen för MOHJU-projektet utreddes det hur styrmodellen ska struktureras så att tjänsteanordnaren på bästa möjliga sätt kan främja sina egna mål i produktionen. Inom ramen för SOMAYRTTI-projektet utreddes det å sin sida hur man i en mångproducentmodell kan skapa smidiga servicekedjor för kunderna och hurdana strukturer och samarbetsmodeller detta förutsätter.

Behov av en ny slags styrmodell

Det finns mycket erfarenheter såväl i Finland som utomlands av olika styrmodeller för tjänsteproduktionen. Sådana är bland annat budget- och avtalsstyrningen av samkommuner, avtalsstyrningen av interna beställar-producentmodeller samt avtals- och marknadsstyrningen av köpta tjänster och valfrihetstjänster. Ingen av modellerna är dock i sig en lösning på de utmaningar som hänför sig till styrningen av tjänsteproduktionen. Det är detaljerna i modellen som avgör hur väl den fungerar och hur tjänsteanordnaren bedömer sina möjligheter att styra produktionen.

Pengar, makt, information och mjuka styrmedel är hävstängerna för landskapens styrning. Information står i många avseenden i centrum för styrningen. Information behövs bland annat för att kontinuerligt utveckla styrningen. Jämförbar information från olika producenter och andra landskap till exempel i fråga om kostnadsutveckling, tillgång till tjänster och genomslag förbättrar tjänsteanordnarens förhandlingskraft, och enbart offentliggörandet av information påverkar såväl kundernas val som verksamheten hos tjänsteproducentens personal.

Ju bättre tjänsteanordnarens och tjänsteproducentens mål motsvarar varandra och ju bättre information anordnaren har tillgång till, desto bättre kan anordnaren styra produktionen. Också parternas förtroende för varandra har en betydande inverkan på hur styrningen lyckas. Därför ska målet vara att basera de nya styrmodellerna på partnerskap och gemensamma mål. Det är inte lätt att fastställa gemensamma mål, men till exempel bättre kostnadsnyttoeffekt och den ersättning till producenten som är knuten till effekten gagnar båda parterna.

Fungerande servicekedjor förutsätter samarbete på olika nivåer

I synnerhet när det gäller kunder som behöver mycket tjänster blir betydelsen av smidigt samarbete och smidiga servicekedjor mellan staten, landskapen, kommunerna och privata aktörer allt viktigare i och med landskaps- och vårdreformen. Integrationen av information kommer att vara den viktigaste grundläggande förutsättningen för att integrationen av tjänsterna lyckas. Dessutom behövs det verksamhetsmodeller som i syfte att tjäna enskilda kunder kan engagera experter från olika organisationer till samarbete.

Det finns redan nu goda exempel på samarbete över organisationsgränser, och det lönar sig att dra nytta av dessa även i framtiden. Kunder som har en komplicerad tjänstehelhet och som behöver stöd i samordningen av tjänsterna bör ha tillgång till en ansvarig arbetstagare. För att dessa verksamhetsmodeller på kundnivå ska kunna införas i landskapen, bör tjänsteanordnaren genom styrning antingen kräva att tjänsteproducenterna samarbetar eller uppmuntra dem till samarbete och dessutom möjliggöra de ansvariga arbetstagarnas verksamhet.

Behov av styrning av investeringarna och servicenätet

Reformen påverkar också besittningen av fastigheter som används för social- och hälsotjänster och leder till nya IKT-investeringsbehov i landskapen. IKT-investeringsbehoven varierar avsevärt mellan olika landskap, eftersom integrationen har framskridit i olika takt. Vissa landskap har redan för länge sedan infört gemensamma system, medan andra över huvud taget inte har vidtagit förenhetligande åtgärder. Samtidigt är sjukhusfastigheter runt om i Finland i behov av stora reparationer. I alla nordiska länder har strävan varit att styra sjukhusinvesteringarna på nationell nivå, eftersom det har setts som ett sätt att påverka servicenätet och kostnaderna. De företrädare för sjukvårdsdistrikten som intervjuades för denna undersökning anser emellertid att det är ett bättre alternativ att styra verksamheten genom att styra servicenätet än genom att styra fastighetsinvesteringarna.

Utredningarna har gjorts inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017. Undersökningen är gjord av Nordic Healthcare Group Oy, MDI Public Oy och Frisky & Anjoy Oy.

Utredningen: Maakunnan ohjausmallit - MOHJU (på finska)
Utredningen: Yhteistyörakenteet pitkäaikaistyöttömien, pitkäaikaissairaiden ja maahanmuuttajien palveluissa (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.

Ytterligare information: Riikka-Leena Leskelä, projektchef, Nordic Healthcare Group Oy, tfn 050 410 0737, [email protected], Tommi Ranta, verkställande direktör, MDI Public Oy, tfn 040 588 2839 [email protected] och Petri Uusikylä, Frisky & Anjoy Oy, tfn 040 577 7516, [email protected]