FI SV EN

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Forskning: Varför har företagens investeringar minskat?

Statsrådets kommunikationsavdelning 16.2.2017 8.43 | Publicerad på svenska 16.2.2017 kl. 10.06
Pressmeddelande 73/2017

Företagens investeringar har minskat märkbart efter 2008, men nästan 90 % av minskningen beror på två orsaker, nämligen de minskade byggnadsinvesteringarna och raset i Nokia-klustrets utgifter för forskning och produktutveckling (FoU). Utöver dessa två huvudsakliga orsakerna beror minskningen på att maskin- och anläggningsinvesteringarna inom industrin har minskat.

Efter finanskrisen har investeringsutvecklingen i olika länder varierat. I bland annat Sverige, Tyskland och Österrike har företagens investeringar tydligt överskridit 2008 års nivå. Investeringarna i Finland, Danmark och Holland ligger däremot på en lägre nivå än före finanskrisen. 

Skillnaderna kan inte förklaras med avsaknaden av finansiering. Under den rådande finansieringskrisen har endast cirka en femtedel av företagen i Finland haft svårigheter att få finansiering i form av lån för sina investeringar, och jämfört med andra länder i Europa är antalet finländska företag som har haft svårigheter att få lån litet.

Konkurrensen om investeringarna är hård mellan länderna. Resultaten visar att det särskilt är Estland och Finland som konkurrerar om de industriella investeringarna. Av de företag som under de senaste åren har övervägt att investera utomlands har nästan 30 % sett Estland som ett möjligt investeringsobjekt. Estland var det populäraste alternativet när det gällde den möjliga placeringen av huvudkontoret eller hela företagsverksamheten.  

Eftersom vår totala produktion har minskat i nästan samma takt som investeringarna, är företagens investeringsgrad för närvarande nästan på samma nivå som under åren 2000-2008. Med tanke på framtiden borde man dock se till att investeringarna är tillräckliga. Finlands investeringsgrad i fråga om maskiner och anläggningar inom industrin har allt sedan början av 2000-talet varit lägre än övriga länders. Orsakerna till detta fenomen är fortfarande lite oklara. En av de bakomliggande orsakerna kan vara att Finlands ekonomi i början av 1990-talet i hög grad övergick från en investeringsbaserad tillväxtmodell till en innovationsbaserad tillväxtmodell. 

Innovationerna anses fortfarande vara den bästa utgångspunkten inom tillväxtpolitiken. Samtidigt visar dock resultaten att Finlands nivå på investeringarna inom forskning och produktutveckling endast ligger på medelnivå ur ett europeiskt perspektiv, om man bortser från elektronikindustrin. I och med att tillväxten i fråga om FoU-investeringarna avstannat under den senaste tiden kan man dessutom fråga sig huruvida även den innovationsbaserade tillväxtens tid är förbi. Åtminstone har branscherna bytt roller, eftersom elektronikindustrin inte längre ökar sina FoU-satsningar lika fort som tidigare. I detta sammanhang kan man säga att Finlands tillväxtpolitik har nått en liknande brytningspunkt som i början av 1990-talet. Den nya riktningen för innovationsverksamheten hänför sig till marknadsmisslyckanden, som den offentliga makten dock kan korrigera genom att erbjuda finansiering. Den rådande brytningen kräver därför, precis som den tidigare, ett aktivt stödjande av innovationspolitiken.

Rapporten har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016.

Rapporten (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi

Ytterligare information: Jyrki Ali-Yrkkö, vice verkställande direktör, Etlatieto Oy (Etlas dotterbolag), tfn 046 851 0501, jyrki.ali-yrkko@etla.fi