Undersökning: Makten och ansvaret omfördelas i och med landskapsreformen
De pågående social- och hälsovårds- och landskapsreformerna förändrar på ett väsentligt sätt makt- och ansvarsförhållandena mellan staten och regionerna. De nya landskapen ger upphov till en tredje förvaltningsnivå som etableras mellan kommunerna och staten, och som i och med reformen får ett stort antal uppgifter.
Landskapsreformen antingen koncentrerar eller decentraliserar uppgifter, beroende på perspektivet. Ur regionalt perspektiv koncentreras sådana uppgifter från de nuvarande NTM-centralerna, TE-byråerna, landskapsförbunden och kommunerna som har ett samband med främjandet av sysselsättningen, näringarna och företagsamheten samt med regionutvecklandet till landskapen. Ur regionalt perspektiv kan koncentreringen av uppgifterna till ett enda ställe anses vara positivt. Å andra sidan finns det välfungerande lösningar även inom den nuvarande strukturen. NTM-centralerna har till exempel koncentrerat och centraliserat vissa specifika uppgifter som sköts av enskilda NTM-centraler på rikstäckande plan. Reformen betyder att dessa redan en gång centraliserade uppgifter decentraliseras till de nya landskapen, vilket medför betydande risker som har att göra med personalen och personalens kompetens. De nuvarande välfungerande förfarandena borde enligt undersökningen bevaras under den fortsatta beredningens gång.
Det finländska regionutvecklingssystemet kan beskrivas som territoriellt fixerat - regionutvecklingen uppfattas enligt administrativa gränser. De nya landskapen tycks utgöra ett element som förstärker den territoriala aspekten. Enligt undersökningen vore det nyttigare att aktivt söka efter nätverksbaserade, transregionala och förvaltningsövergripande lösningar där förhållandena mellan kommunerna, landskapen och staten skulle definieras på substansbasis. En nätverksbaserad organisering skulle förbättra förutsättningarna för uppnåendet av övergripande nationella nyttor till exempel inom sysselsättnings-, innovations- och näringspolitiken. Risken är enligt undersökningen att landskapen vänder inåt, varvid den övergripande nationella intresset tar skada och landskapens redan varierande utvecklingshastigheter differentieras ytterligare.
Uppmärksamheten har hittills fästs vid samordnandet av NTM-centralernas, TE-byråernas och landskapsförbundens uppgifter. Ett stort antal andra uppgifter än social- och hälsovårdsrelaterade uppgifter håller också på att flyttas från kommunerna till landskapen. Kommunernas nuvarande förhållande till landskapsförbunden upphör också, vilket betyder att förhållandet mellan de nya landskapen och kommunerna kommer att definieras på nytt. Det vore enligt undersökningen viktigt att man vid den fortsatta beredningen tar i beaktande kommunerna och deras relation till de nya landskapen. Hur olika slags gränssnitt hanteras inom de nya strukturerna spelar en avgörande roll med tanke på kunderna och kostnadseffektiviteten.
Beslutsfattandet i de nya landskapen kommer att skötas av fullmäktige som väljs med direkta val. Det representativa systemet tycks i praktiken vara det enda grundkriteriet för självstyre som förverkligas i samband med landskapsreformen. Däremot kommer landskapen att sakna beskattningsrätt, rätt att skaffa medel för skötseln av bestämda politiska uppgifter samt allmän kompetens, vilket enligt undersökningen i praktiken betyder begränsat självstyre. Landskapen kommer emellertid med tiden att ha möjlighet att utvecklas till äkta, självstyrande aktörer.
Denna slutrapport från VAAKA-projektet har utarbetats som ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016. Projektet genomfördes av ett konsortium som leddes av konsultbyrån för regionutveckling MDI, med medverkan av Melkior Oy och Tempo Economics. Målet med undersökningen var att utreda hur landskapsreformen påverkar regionutvecklingssystemet samt kundorienteringen, kostnadseffektiviteten och den samhälleliga genomslagningen hos NTM-centralernas och TE-byråernas tjänster. Undersökningen har gjorts på arbets- och näringsministeriets initiativ och den styrdes av en förvaltningsövergripande styrgrupp.
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Ytterligare information: Tommi Ranta, VD, MDI, tfn 040 588 2839, tommi.ranta(a)mdi.fi.