Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Hur kan pojkars underprestation i grundskolan åtgärdas?

Forskare vid Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet har utrett orsakerna till varför pojkar har sämre kunskaper, svagare skolframgång och lägre utbildningsnivå än flickor. Utredningen offentliggjordes tisdagen den 17 april.

Både nationella och internationella utvärderingar av inlärningsresultat, till exempel Pisa-undersökningen av 15-åringar och TIMSS-undersökningen av fjärdeklassister, visar att i synnerhet pojkars kunskaper har försämrats under de senaste åren.

Samtidigt som inlärningsresultaten i matematik och naturvetenskaper har blivit sämre i Finland, har skillnaderna mellan flickors och pojkars kunskapsnivå ökat. Flickors inlärningsresultat i naturvetenskaper och matematik är i genomsnitt bättre än pojkars. Dessutom har flickor redan länge haft bättre läskunnighet än pojkar.

Forskarna påpekar att eleverna alltid ska bemötas som individer. Även om flickors skolframgång i genomsnitt är bättre än pojkars, klarar sig också många pojkar bra medan många flickor har inlärningssvårigheter. Skillnaderna mellan flickors och pojkars kunskapsnivå är störst bland de svagaste eleverna.

Vid sin halvtidsöverläggning 2017 fattade regeringen beslut om att inleda ett projekt för att utreda orsakerna till pojkars svaga skolframgång.

Intervjuer med lågstadielärare och lågstadieelever visar att såväl lärarna som eleverna anser att lärarna bär det största ansvaret för att jämställdheten mellan flickor och pojkar förverkligas i skolan. Synen på rektorns roll var emellertid inte lika samstämmig. Social samhörighet och en jämlik verksamhetskultur ansågs vara det bästa sättet att stärka jämställdheten.

I högstadiet är skillnaden mellan flickors och pojkars skolframgång mest framträdande och har de mest betydande konsekvenserna i avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen. Det är av största vikt att utreda orsakerna inte bara till skillnaderna mellan flickors och pojkars vitsord utan också till skillnaderna mellan vitsorden i olika läroämnen. Till stöd för grunderna för läroplanen bör det utarbetas noggrannare anvisningar för lärare om hur de olika faktorer som påverkar avgångsbetyget ska viktas.

Ur en jämställdhets- och likabehandlingsaspekt är det oroväckande att pojkar inte klarar sig lika bra i skolan och inte är lika engagerade i skolgång som flickor. Pojkars intresse för skolgång minskar dessutom i ett rätt tidigt skede och klart kraftigare än flickors. Flickors självförtroende i fråga om deras kunskaper är emellertid svagare än pojkars. Ytterligare en iakttagelse i undersökningen är att pojkar blir utsatta för mer mobbning än flickor.

Det behövs omfattande tvärvetenskaplig forskning för att utreda orsakerna till de försvagade inlärningsresultaten. Såväl tidigare forskningsresultat som intervjuerna med rektorer inom ramen för detta undersökningsprojekt tyder starkt på att det finns en skillnad i hur pojkar och flickor svarar på skolans förväntningar. För pojkar är det viktigare att de teman som behandlas i undervisningen är av personlig betydelse för dem.

I utredningen om skillnaderna mellan lågstadieelevers kunskapsnivå användes material från uppföljningsundersökningen Alkuportaat och undersökningen TIMSS 2015. Det samlades också in enkätmaterial från lärare och rektorer och intervjumaterial från elever och lärare. I den del av utredningen som gällde högstadiet användes det material som Helsingfors universitet, Tammerfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd tillsammans samlat in för projektet MetLoFIN samt ett riksomfattande enkätmaterial om bildandet av klasser. Det samlades också in intervjumaterial från elever och rektorer och enkätmaterial från rektorer.

Utredningen har gjorts inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017.

Utredningen (på finska)

Video (på finska)

Information om forskningsprojektet (på finska)

Resultaten av projektet presenterades tisdagen den 17 april i Musikhuset i Helsingfors. Deltagarna i seminariet, som arrangerades av undervisnings- och kulturministeriet, dryftade vilka orsaker som ligger bakom fenomenet och tog fram lösningar som kan förbättra pojkars kunskapsnivå. En videoupptagning från seminariet finns på adressen http://videonet.fi/minedu/20180417/.

Ytterligare information: Juhani Rautopuro, forskare, Jyväskylä universitet, tfn 040 805 4936, Risto Hotulainen, forskare, Helsingfors universitet, tfn 0294 144 632, Sanni Pöysä, forskare, Jyväskylä universitet, tfn 040 805 4775, Sirkku Kupiainen, forskare, Helsingfors universitet, tfn 050 308 0054 och Tommi Karjalainen, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 140