Finland tredje i jämställdhetsjämförelse – minskad jämställdhet inom makt och tidsanvändning
Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) offentliggör i dag sitt tredje jämställdhetsindex, som är ett mått på jämställdheten i EU. Finland placerar sig tredje i jämförelsen, som omfattar 28 medlemsländer. Etta i jämförelsen är Sverige, följt av Danmark på andra plats. Jämfört med tidigare år har Finlands poäng sjunkit inom två områden, jämställdhet i fråga om makt och i fråga om tidsanvändning. Inom övriga områden har Finlands poäng stigit något eller förblivit på samma nivå som tidigare år.
I jämställdhetsindexet jämförs hur jämställdheten har utvecklats i EU-länderna under de senaste tio åren. Indexet mäter jämställdheten inom sex olika områden: arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa.
Finland har alltid placerat sig högt upp i jämförelsen. Denna gång sjönk dock Finlands poäng jämfört med tidigare år när det gällde jämställdhet i fråga om politisk och ekonomisk makt. Detta beror på att andelen kvinnor i riksdagen och regeringen och i ledande positioner inom Finlands Bank har minskat jämfört med i början av 2010-talet.
I många andra länder har utvecklingen gått i positiv riktning när det gäller jämställdhet i fråga om makt. Det beror bland annat på kvotering eller annat aktivt främjande av jämställdhet inom det politiska och ekonomiska beslutsfattandet.
Kvinnor lägger fortfarande mer tid på oavlönat omsorgsarbete än män
Jämställdheten när det gäller tidsanvändning har försämrats i tolv länder, däribland Finland. Kvinnor lägger fortfarande klart mer tid än män på bland annat olika sysslor i hemmet och på oavlönad omvårdnad av barn eller andra närstående. Denna skillnad mellan könen har inte minskat, utan tvärtom ökat en aning, vilket är ett tecken på utmaningarna med att kombinera arbete och familjeliv i synnerhet i kvinnors liv. I nästan alla medlemsländer deltar dessutom män i högre grad i fritidsaktiviteter utanför hemmet.
I indexet betonas denna gång även starkare än tidigare satellitindikatorerna våld samt andra diskrimineringsgrunder än kön. Den senare är en indikator på hur faktorer som ålder, födelseland, utbildningsnivå eller funktionsnedsättning har samband med jämställdheten mellan kvinnor och män. Av indikatorerna framgår t.ex. att fattigdomsrisken är särskilt hög hos män och kvinnor födda utanför EU samt hos ensamstående mammor.
Till skillnad från tidigare har man i indexet nu inkluderat även så kallad samhällelig makt, vilket innebär bland annat jämställdhet i beslutsfattande inom medier och idrottsorganisationer.
EU är fortfarande långt ifrån jämställt. År 2015 var jämställdhetspoängen enligt indexet 66.2 i hela EU i genomsnitt, på en skala där 100 betyder fullständig jämställdhet. Från 2005 har utvecklingen gått relativt lite framåt, eftersom motsvarande poäng då var 62.0.
Ytterligare information:
Eeva Raevaara, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 231, [email protected]
Tanja Auvinen, direktör, tfn 0295 163 715, [email protected]