Utredning över effekterna av EU:s energi- och klimatmål för 2030
Användningen av förnybar energi kommer att öka och koldioxidutsläppen att minska betydligt inom el- och värmesektorerna i Finland före år 2030. Ökningen av förnybar energi kommer mycket kraftigt att koncentreras på bioenergi. Detta konstaterades i en utredning som publiceras i dag, där man granskar alternativen för genomförandet av EU:s energi- och klimatmål för 2030 och deras effekter på elsektorn i EU samt närmare vilken effekt de har på el- och värmesektorerna i Finland, och genomförandet av målen i regeringsprogrammet inom dessa sektorer.
Utgående från de marknadsmodeller som gjorts i utredningen skulle antagandena om ekonomisk återhämtning och om priserna på fossila bränslen kombinerat med striktare utsläppsmål höja priset på utsläppsrätter och på elektricitet inom EU-området betydligt. Om man slopade de nationella målen och stödsystemen för förnybar energi i alla EU-länder skulle priset på utsläppsrätter stiga till en betydligt högre nivå än om man fortsatte med de nationella stödsystemen. Priset på utsläppsrätter återspeglas också på marknadspriset på el, som är något lägre om stöden används. I utredningen har man inte bedömt hur sannolikt det är att alla EU-länder skulle slopa sina nationella stödsystem.
På basis av elmarknadsmodellen kan man nå EU:s utsläppsmål inom elsektorn genom att investera i vindkraft och solenergi i mycket stor skala på EU-nivå. Investeringarna kan genomföras också utan stöd, ifall de ekonomiska tillväxtsprognoserna förverkligas och kostnaderna för konkurrerande produktionsformer stiger medan priset på bränsle och utsläppsrätter höjs. Användningen av stenkol minskar betydligt, men fortsätter ändå i många EU-länder. Om man stödde användningen av förnybar energi skulle det enligt granskningen leda till en lägre prisnivå på utsläppsrätter och den vägen också till en ökad användning av stenkol på EU-nivå. Priset på utsläppsrätter påverkas av stöden för förnybar energi inom hela området för utsläppshandel i Europa.
Enligt utredningen skulle man i Finland ändå inte investera i sol- och vindkraft i någon betydande utsträckning före år 2030 utöver de investeringar som omfattas av det nuvarande stödsystemet. Dessutom är utvecklingen av kundspecifika, småskaliga solenergilösningar förknippad med en betydande osäkerhet som man i denna utredning inte har granskat separat.
Istället för vind- och solenergi kommer användningen av bioenergi att växa betydligt i Finland då bioenergi ersätter fossila bränslen och torv i produktionen av el och värme inom handeln med utsläppsrätter Inte minst kommer en stegring av priset på utsläppsrätter att höja energianläggningars betalningsförmåga och ytterligare förbättra bioenergins ställning i jämförelse med torv och fossila bränslen. Energianläggningarnas betalningsförmåga når upp till skogsindustrins prisnivå på fiberträ före mitten av 2020-talet, och det finns skäl att oroa sig över vilka effekter användningen av trä för energibruk kan ha på skogsindustrins pris på fiberträ i slutet av 2020-talet.
I utredningen har man inte separat bedömt hurdan effekt de hållbarhetskriterier som EU planerar att slå fast för biomassa skulle ha på energiåtervinning av biomassa. Investeringarna i elproduktionen förblir som helhet mycket små och består närmast av eventuella nya investeringar i skogsindustrin och ersättningsinvesteringar i värmekraftverk. I fråga om kombinerad produktion av el och värme är det osäkert att genomföra ersättningsinvesteringar, och om den ekonomiska tillväxten är långsammare än förväntat och priserna inte stiger, kommer investeringarna sannolikt istället att genomföras enbart inom värmeproduktionen.
I EU-länderna är den ökade användningen av bioenergi inom elsektorn liten jämfört med vind- och solkraft, och utvecklingen ser likadan ut också på annat håll. Med tanke på möjligheten till nya affärsverksamheter verkar det som om utvecklingen av hemmamarknaden inom vind- och solsektorerna skulle ge den bästa möjliga nyttan av de växande investeringsbehoven i EU och ute i världen. Finland har ett betydande antal företag inom vind- och solkraftssektorn särskilt inom produktionen av bl.a. komponenter, elsystem och specialmaterial.
På basis av de intervjuer som gjordes i samband med utredningen upplever företagen hemmamarknadens roll som mycket betydande. De kvantitativa produktionsmålen och eventuella helt teknikneutrala styrningsinstrument är enligt intervjuerna ändå inte nödvändigtvis det mest optimala sättet att främja utvecklingen av finsk teknik. Man kan också främja möjligheter till affärsverksamhet genom att stöda nya försöksprojekt i synnerhet inom ny teknik.
På basis av utredningen kommer man inom el- och värmesektorerna i Finland att kunna uppnå målen i statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram gällande förnybar energi (över 50 % på 2020-talet) och självförsörjning (över 55 % på 2020-talet). Målen har dock fastställts för energikonsumtionen som helhet och inkluderar bl.a. trafiksektorn. Det är sannolikt mer utmanande att höja andelen förnybar energi till 50 % inom trafiksektorn än inom el- och värmesektorerna, och för att nå helhetsmålet kan det därför kräva en högre andel än 50 % i el- och värmesektorn. Inte heller målen gällande avskaffandet av stenkol skulle enligt utredningen uppfyllas, även om priset på utsläppsrätter steg betydligt. Fastän användningen av stenkol minskas betydligt skulle användningen i Finland ändå inte upphöra helt och hållet.
Utredningen genomfördes av Pöyry Management Consulting Oy som en bakgrundsutredning till energi- och klimatstrategin för 2030 och som en del av förverkligandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2015.
Utredningens slutrapport (på finska)
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi/sv
Ytterligare information: direktör Jenni Patronen, Pöyry Management Consulting Oy, tfn 010 332 4330 jenni.patronen(at)poyry.com samt förvaltningsrådet Anja Liukko, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 062 078, anja.liukko(at)tem.fi