Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Undersökning: Den cirkulära ekonomin ger betydande möjligheter för grön tillväxt i Finland

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 23.5.2016 12.14
Pressmeddelande 221/2016

Den cirkulära ekonomin har sannolikt betydligt större samhällsekonomisk nytta för Finland än vad man tidigare har beräknat, eftersom den bidrar till den ekonomiska tillväxten på ett för miljön hållbart sätt. Detta framgår av slutrapporten för ett forskningsprojekt om konkurrenskraft och grön tillväxt i en cirkulär ekonomi. Rapporten publicerades i dag.

Syftet med forskningsprojektet var att göra en samlad bedömning av den cirkulära ekonomins möjligheter och utreda med vilka medel övergången till en sådan ekonomi kan främjas. Med cirkulär ekonomi avses en ny resurssmart ekonomisk modell, där ekonomiskt mervärde fås genom att materialen bibehålls i ekonomin så länge som möjligt och miljöbelastningen minskas genom att slöseriet med naturresurser minimeras.

Forskningsprojektet föreslår ett antal cirkulärekonomiska åtgärder som ska leda till en ökning av Finlands bruttonationalprodukt med 1,7 miljarder euro och 5 000 nya arbetsplatser, samtidigt som samhällets utsläpp av växthusgaser som (-2,6 %) och förbrukning av råvaror (-0,9 %) minskar fram till 2030.

De potentiella positiva effekterna av den cirkulära ekonomin är betydligt större för Finland än vad man har beräknat. I ljuset av ny kunskap och tidigare utredningar kan den cirkulära ekonomin uppskattas medföra en ökning av bruttonationalprodukten med cirka 3 miljarder euro fram till 2030. De inhemska växthusgasutsläppen kan minskas med flera procentenheter, om plast återvinns effekt och biogaspotentialen utnyttjas i trafiken.

Resultaten visar att den cirkulära ekonomin har en betydande roll i övergången till grön tillväxt.

"Vid sidan av en cirkulär ekonomi behövs det dock rena lösningar som stöder en hållbarare konsumtion och produktion för att vi bland annat ska kunna nå målet att dämpa klimatförändringen. I den cirkulära ekonomin fås den största miljönyttan när materialkretsloppen ersätts med renare och energieffektivare kretslopp. Exempelvis kan bensin ersättas med biogas som har framställts av bioavfall. Nya produkter inom vår skogsindustri kan ha en betydande roll i den cirkulära ekonomin", säger professor Jyri Seppälä från Finlands miljöcentral, som ledde projektet.

Den cirkulära ekonomin påverkar samhällets alla delområden

Med tanke på den cirkulära ekonomin innehar produktplaneringen och forsknings- och innovationsverksamheten en nyckelroll. De behövs på alla samhällsnivåer, såväl inom de sociala och tekniska områdena som inom handeln. Forskarna anser att en övergång till en cirkulär ekonomi i sista hand är en fråga om ett värderingsskifte i samhället överlag.

En förutsättning för att förväntningarna på en cirkulär ekonomi ska infrias är att produktionen, produkterna, tjänsterna, den privata och offentliga konsumtionen samt avfallshanteringen förändras. De nuvarande politiska åtgärderna för att främja materialeffektivitet är främst inriktade på avfallspolitiken, medan principen i den cirkulära ekonomin är att material ska utnyttjas så att inget avfall uppstår. Man kan förebygga att material blir avfall genom regelbundet underhåll, reparationer, distribution och främjande av återanvändning och återtillverkning.

"Användningen av återvunnet material borde göras lönsammare än användningen av jungfruliga råvaror och de skattemässiga alternativen i anslutning till detta måste utredas grundligt", kommenterar Jyri Seppälä.

I projektets slutrapport framhålls också att ställningen på marknaden för affärsmodeller som grundar sig på cirkulär ekonomi måste förbättras också genom ny infrastruktur och offentlig upphandling.

Rapporten "Kiertotalous Suomessa – toimintaympäristö, ohjauskeino ja mallinnetut vaikutukset vuoteen 2030" har utarbetats som ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2015. Undersökningen gjordes av Finlands miljöcentral, Statens tekniska forskningscentral och Uleåborgs universitet.

Projektets slutrapport

Policy Brief

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet

Ytterligare information: professor Jyri Seppälä, projektledare, Finlands miljöcentral, tfn  040 740 1708, jyri.seppala(at)ymparisto.fi, Juha Honkatukia, ledande sakkunnig, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, tfn 040 304 5561, juha.honkatukia(at)vtt.fi samt Jarmo Muurman, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 259, jarmo.muurman(at)ym.fi