FI SV EN

Budget med fokus på sysselsättning, omsorg, kompetens och säkerhet

Statsrådets kommunikationsavdelning 31.8.2017 13.35 | Publicerad på svenska 1.9.2017 kl. 10.02
Pressmeddelande 378/2017

Regeringen har enats om budgetpropositionen för 2018. I överensstämmelse med besluten vid ramförhandlingarna prioriteras sysselsättning, omsorg, kompetens och säkerhet i budgetpropositionen för nästa år. Det gjordes tilläggssatsningar på dessa. Ekonomin växer i snabb takt. Skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten bryts enligt målsättningen före utgången av valperioden. Det totala skatteuttaget höjs inte. Regeringen håller på att närma sig målet för en sysselsättningsgrad på 72 procent och målet att få ett slut på skuldsättningen. De åtgärder som vidtagits bidrar också till en hållbar offentlig ekonomi, men för att målet ska kunna uppnås krävs det att de överenskomna reformerna genomförs på ett målmedvetet sätt.

Budgetpropositionen lämnas till riksdagen vid statsrådets allmänna sammanträde tisdagen den 19 september, varvid den blir offentlig. Under september månad kommer budgetpropositionen att uppdateras i tjänsten tutkibudjettia.fi, som åskådliggör statens inkomster och utgifter. Också finansministeriets makroekonomiska prognos, vars siffror regeringen har haft tillgång till under budgetförhandlingarna, offentliggörs den 19 september.

Ekonomin växer – den ansvarsfulla finanspolitiska linjen fortsätter

Finlands ekonomi är för närvarande på stark uppgång. Prognoserna har preciserats med tanke på snabbare tillväxt. För första gången på länge växer ekonomin snabbare än i euroområdet. Den ekonomiska tillväxten och det förbättrade sysselsättningsläget ökar skatteinkomsterna och sänker arbetslöshetsutgifterna. Underskottet i de offentliga finanserna minskar och skulden i förhållande till bruttonationalprodukten bryts.

För att minska hållbarhetsunderskottet krävs det dock att de överenskomna reformerna genomförs på ett målmedvetet sätt.

Budgetunderskottet minskar

Budgetpropositionen för nästa år uppvisar ett underskott på 2,96 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Enligt vårens tilläggsbudget uppskattades underskottet för 2017 till 5,4 miljarder euro. Statsskulden, inklusive skulden inom fondekonomin, beräknas vara cirka 110 miljarder euro i slutet av 2018, vilket är cirka 47 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Det slutliga föreslagna budgetbeloppet är 55,7 miljarder euro

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 55,7 miljarder euro, vilket motsvarar nivån för 2017. Anslagsnivån höjs bland annat av de ökande satsningarna på spetsprojekt och av de stigande pensionsutgifterna. De anpassningsåtgärder enligt regeringsprogrammet som man kommit överens om redan tidigare samt de minskande utgifterna för invandring och utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa sänker å sin sida anslagsnivån.

År 2018 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 52,7 miljarder euro. Inkomstposterna har höjts under året till följd av att den ekonomiska aktiviteten har utvecklats i positivare riktning än förväntat.

Beskattningen av arbete kvarstår ungefär på nuvarande nivå

Vid budgetmanglingen fattade regeringen beslut om en lindring på 270 miljoner euro i beskattningen av förvärvsinkomsterna för alla inkomstnivåer. Regeringen anser att den genom detta beslut har uppnått de skattelättnader under regeringsperioden som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet. Solidaritetskatten kvarstår på nuvarande nivå. I skattegrunderna för förvärvsinkomster görs en indexjustering i enlighet med konsumentprisindex. I enlighet med det som överenskommits i en parlamentarisk arbetsgrupp omstruktureras rundradioskatten så att de som har de lägsta inkomsterna befrias från skatten.

För att finansiera lindringen av beskattningen av arbete beslutade regeringen att höja alkoholskatten med 100 miljoner euro och skatterna för uppvärmnings-, arbetsmaskin- och kraftverksbränslen med ett nettobelopp på 45 miljoner euro. Höjningarna av tobaksskatten fortsätter i överensstämmelse med regeringsprogrammet åren 2018–2019. År 2018 är höjningen 68 miljoner euro.

Kommunerna kompenseras för de negativa konsekvenser som de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik får för kommunernas ekonomi genom att statsandelen för basservicen ökas med 25 miljoner euro, kommunernas andel av intäkterna av samfundsskatten höjs med 60 miljoner euro och fastighetsskatten höjs med 25 miljoner euro. I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i skattegrunderna har på skatteintäkterna.

Regeringen fattar skattebesluten för 2019 efter en bedömning av den allmänna ekonomiska utvecklingen och läget inom de offentliga finanserna. Skattebesluten kommer att följa regeringsprogrammets mål.

Regeringen inleder beredningen av en långsiktig plan för beskattningen. I beredningen söker man lösningar på de utmaningar som bland annat digitalisering, robotisering, delningsekonomi, plattformsekonomi och internationell skattekonkurrens medför för det fungerande skattesystemet.

Kraftigare åtgärder för att förbättra sysselsättningen

Nya åtgärder i fråga om ungdomsarbetslösheten

Regeringen fortsatte det arbete för att minska utslagningen bland unga som inleddes i samband med halvtidsöversynen. Tyngdpunkten i de nya åtgärderna ligger på att minska ungdomsarbetslösheten.

Utbudet av yrkesutbildning ökas med 1 000 studerandeår för att lätta ungdomsarbetslösheten och svara på kompetensbehoven. De extra studieplatserna riktas särskilt till unga som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa. Anslagsökningen är 9,4 miljoner euro.

Unga med nedsatt funktionsförmåga kan i fortsättningen också utan diagnos få de tjänster inom yrkesinriktad rehabilitering som de behöver. Denna ändring stöder möjligheterna för unga som är i utsatt ställning att studera och övergå till arbetslivet. Samtidigt utvecklas tjänsterna i riktning mot personlig träning och stöd.

Regeringen beslutade vid sin halvtidsöversyn om tilläggsfinansiering och etablering av Navigator-verksamheten, som är en servicemodell med låg tröskel för unga. Dessutom anvisar regeringen 3 miljoner euro till att inrätta en psykosocial stödtjänst för unga i anslutning till Navigatorn.

Lönesubventionen för personer under 30 år ökas i samband med de periodiska intervjuerna. Dessutom hänvisas de unga från arbets- och näringsbyråer exempelvis till tjänster som tillhandahålls av privata tjänsteproducenter. Tjänsteproducenterna får betalt enligt resultat, det vill säga för de unga som övergår till utbildning eller arbete. Målet för den resultatbaserade upphandlingen är 10 000 stycken unga under 30 år, varvid kostnaderna bedöms uppgå till 15 miljoner euro.

Avgifterna för småbarnspedagogik sänks

För att förbättra sysselsättningen och undanröja flitfällor sänker regeringen avgifterna för småbarnspedagogik med 70 miljoner euro från och med den 1 januari 2018. De sänkta avgifterna gäller familjer med små och medelstora inkomster. Syskonrabatten för det andra barnet höjs till 50 procent. Den avgiftsfria småbarnspedagogiska verksamheten utvidgas till att omfatta 6 700 nya familjer. Kommunerna kompenseras för minskningen i intäkterna från avgifter.

Aktiv användning av utkomstskydd för arbetslösa

För arbetskraftsservicen föreslås en anslagsökning på 25 miljoner euro för att utveckla tjänsterna för arbetslösa, såsom intervjuerna med tre månaders intervall.

Aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa uppmuntrar till att söka arbete eller anlita arbetskraftsservicen i alla skeden av arbetslösheten. Samtidigt minskas självriskdagarna för utkomstskyddet från sju till fem dagar i början av arbetslösheten.

Det blir möjligt att använda utkomstskydd för arbetslösa till att inleda företagsverksamhet. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att någon bedömning av huruvida företagsverksamheten bedrivs på heltid eller som bisyssla inte ska göras under de fyra första månaderna efter att företagsverksamheten inletts. Med anledning av denna ändring höjs anslagen för utkomstskydd för arbetslösa med sammanlagt 10 miljoner euro i budgetpropositionen för 2018.

Tryggande av tillgången på kompetent arbetskraft

De arbetslösas möjligheter att uppdatera sin kompetens förbättras i och med att det blir möjligt att använda utkomstskyddet för arbetslösa för kortvariga studier. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att den arbetssökande har rätt att utan arbets- och näringsbyråns prövning använda utkomstskyddet till heltidsstudier när studierna pågår i högst sex månader. Det reserveras 3,5 miljoner euro för denna reform.

Antalet nybörjarplatser inom yrkesutbildningen ökas i synnerhet i branscher där det råder brist på arbetskraft. Regeringen har också beslutat att försöket med examensinriktad fortbildning för högutbildade ska bli bestående.

I enlighet med det beslut som fattats vid ramförhandlingarna ska skattefriheten i fråga om utbildning som arbetsgivarna erbjuder förtydligas och utvidgas från och med ingången av 2018.

Utredaren Esko Aho har föreslagit åtgärder för att svara mot den positiva strukturomvandlingen i Sydvästra Finland. Regeringen förbinder sig till det broavtal som Aho har föreslagit. Avtalet gäller bland annat tillgång på arbetskraft, regional tillgång, kompetens och utbildning samt forsknings- och utvecklingsarbete. Broavtalet upprättas före utgången av året och fullgörs inom budgetramen.

Fokus på barns, ungas och familjers välfärd

Regeringen genomför en familjeledighetsreform, där utvecklandet av familjeledigheterna och familjepolitiska frågor som i vid omfattning anknyter till dem samt av småbarnspedagogik- och arbetslivsfrågor granskas.  Reformen bereds utgående från barnen och familjerna. Jämlikheten i arbetslivet och föräldraskapet utökas. Stödsystemet förenklas och utvecklas från det nuvarande. Möjligheten att sköta sitt barn hemma tills det fyllt tre år bevaras. I reformen letar man efter metoder att främja återkomsten till arbetslivet efter familjeledigheten och att göra återkomsten flexiblare samt omsätter man handlingsmodellerna för familjevänliga arbetsplatser i praktiken i enlighet med skrivningen i regeringsprogrammet. Deltagandet i småbarnspedagogiken utökas.

Förmånerna i familjeledighetssystemet förnyas inom regeringsprogrammets ramar för den offentliga ekonomin. Reformen ska ha verkningar som stärker sysselsättningen enligt en bedömning som FM har verifierat.

Regeringen tillsätter en arbetsgrupp bestående av ministrar från regeringspartierna för att bereda detaljerna i familjeledighetsmodellen till utgången av 2017. För beredningen svarar ministrarna Saarikko (ordf.), Mattila och Grahn-Laasonen. I arbetet deltar också ministrarna Orpo, Lindström och Vehviläinen. En tjänstemannaarbetsgrupp tillsätts och den ska bestå av tjänstemän från ministerierna SHM (ordf.), UKM och ANM.

Regeringen bereder familjeledighetsreformerna i samarbete med arbetsmarknadens parter. Under arbetets gång hörs också barn- och familjeorganisationerna. För reformen tillsätts en uppföljningsgrupp. Reformen träder i kraft den 1 januari 2019.

För en höjning av ensamförsörjartillägget till barnbidraget anvisas 9,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning på cirka 5 euro i månaden. Moderskapsunderstödet höjs med cirka 30 euro, vilket medför ett behov av tilläggsanslag på 1,65 miljoner euro. Med detta kan bland annat innehållet i moderskapsförpackningen utvecklas. Föräldradagpenningen till småbarnsfamiljer stiger samtidigt som minimidagpenningen höjs.

Studerande barnfamiljer understöds. För en höjning av studiestödet till vårdnadshavare avsätts 10 miljoner euro.

För vården av mödrar med missbruksproblem beviljas 3 miljoner euro.

Omsorg och bekämpning av ojämlikhet

När ekonomin växer sörjer man också för att ställningen för personer med låga inkomster kan förbättras. Regeringen är medveten om situationen för dem som har en ekonomiskt särskilt utsatt ställning, och därför kommer den att förbättra grundtryggheten och satsa på tjänster.

Minimibeloppen av förmånerna, det vill säga nivån på sjukdagpenningen, föräldradagpenningen, rehabiliteringspenningen och specialvårdspenningen släpar efter i förhållande till utkomststödets grunddel. För en höjning av dem avsätts 8 miljoner euro på årsnivå.

För en höjning av garantipensionen avsätts 8 miljoner euro utöver de 10 miljoner euro som man kom överens om redan i ramförhandlingarna. Garantipensionen höjs med uppskattningsvis 15 euro per månad. Höjningen gäller också rehabiliteringspenningen för unga samt det minibelopp för rehabilitering som ska betalas för tiden med yrkesrehabilitering. Grunddelen av vårdbidraget för pensionstagare höjs med 10 miljoner euro. Stödet stiger till cirka 70 euro per månad.

För att utveckla vården i livets slutskede anvisas en miljon euro för införande av enhetliga grunder för vården.

Verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området beviljas ett tillägg av engångskaraktär på en miljon euro.

För att förbättra ställningen för överskuldsatta bereder regeringen ett åtgärdspaket, där behoven att ändra den lagstiftning som sammanhänger med överskuldsatthet bedöms, såsom till exempel att inrätta ett positivt kreditregister, reglera snabblån och ge företagare en ny chans. Vid ingången av år 2019 förs ekonomi- och skuldrådgivningstjänsterna över till rättshjälpsbyråerna i enlighet med vad man kommit överens om tidigare.  Nästa år riktas en miljon euro till utvecklandet av elektroniska tjänstekanaler för ekonomi- och skuldrådgivningen för att förbättra tillgången på tjänsten. Nästa år avsätts också en miljon euro för förebyggande av hyresinvånares ekonomiska problem.

En stark kompetensbas för att förnya Finland

Regeringen ökar finansieringen för att stärka jämlikheten i grundskolan med totalt 25 miljoner euro. Jämlikhetsfinansieringen, med vilken grundskolor som är verksamma i utmanande områden stöds, utökas med 15 miljoner euro. Vidare avsätter regeringen 10 miljoner euro till sådana skolor som av olika skäl riskerar att stanna utanför utvecklingen eller som har mycket små resurser för detta.

Inom ramen för spetsprojektet inom kompetens och utbildning förnyas den grundläggande och kompletterande utbildningen för lärare med ett anslag på 23 miljoner euro. En åtgärdsplan utarbetas över behoven att utveckla lagstiftningen om grundskolan. Undervisningen i naturvetenskaper och matematik förstärks med 5 miljoner euro.

Tillsammans med intresserade kommuner inleder regeringen ett omfattande försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar under åren 2018–2019. För försöket används 5 miljoner euro i statlig medfinansiering.

För en ökning av volymerna inom utbildningen av barnträdgårdslärare med universitetsutbildning avsätts 5 miljoner euro år 2018.

Regeringen bemöter den kunniga arbetskraftens behov samt omvälvningen i arbetslivet. Inom yrkesutbildningen stöds till exempel skapandet av nya utbildnings- och arbetslivsvägar samt förebyggs avbrytandet av utbildningen med en tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro. På detta sätt stöds införandet av reformen av yrkesutbildningen, som träder i kraft den 1 januari 2018.

För yrkeshögskolornas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet avsätts ett nytt anslag på 5 miljoner euro. Universitetens FItech-nätverkssamarbete breddas med en ökning på 2 miljoner euro. Finlands Akademis anslagsfullmakt höjs med 25 miljoner euro. Datahanteringens och den högpresterande databehandlingens kapacitet utökas med 12 miljoner euro.

För att stärka hög kompetens och forskning höjs anslagsfullmakten till Finlands Akademi med 25 miljoner euro för genomförande av forskningskluster, så kallade flaggskepp. Flaggskeppsprojekten grundas i samband med universiteten och forskningsinstitutionerna.

Regeringen har beslutat att försöket med examensinriktad fortbildning för högutbildade ska bli bestående.  Lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice har ändrats temporärt så att för en person som redan tidigare avlagt en högskoleexamen ska kunna skaffas studier som leder till en ny högskoleexamen i form av arbetskraftsutbildning. Målet för försöket är att främja sysselsättningen och att trygga tillgången på kunnig arbetskraft särskilt i växande branscher.  De studier som godkänts att omfattas av försöket ska inledas före utgången av år 2017 och de ska avslutas senast vid utgången av år 2019. I samarbete mellan arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet görs förberedelser för att försöket ska bli bestående.

Förnyelse av näringslivet och internationalisering stöds

I enlighet med regeringens beslut vid ramförhandlingarna i våras inriktas tilläggssatsningar på stödjande av tillväxten och internationaliseringen samt innovationspolitiken.

I innovations- och internationaliseringstjänsterna framskrider man mot att alla tjänster ska fås över en disk när Tekes och Finpro slås samman till en ny aktör med namnet Business Finland. Business Finland samlar alla tjänster som gäller innovationsfinansiering, export, investeringar och främjande av turism under ett tak. Business Finlands understödsfullmakter för forskning, utveckling och innovationsverksamhet föreslås uppgå till knappa 271 miljoner euro, vilket är 30 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för innevarande år. Business Finlands lånefullmakter för forskning och innovationsverksamhet ökar med 10 miljoner euro och uppgår sammanlagt till 157 miljoner euro.

Regeringen beslutade öka Teknologiska forskningscentralen VTT:s basfinansiering med 2 miljoner euro. På detta sätt stöds stärkandet av det nya kunskapskapitalet så att behoven hos framför allt små och medelstora företag och växande exportbranscher kan tillgodoses.

Ett anslag på totalt 7 miljoner euro föreslås för investeringar i cirkulär ekonomi, utvecklande av tillväxtekosystem och främjande av innovativa anskaffningar.

För verkställande av hälsobranschens tillväxtstrategi beslutades det om finansiering av inrättandet av ett neurovetenskapligt centrum samt en tillståndsmyndighet som administrerar användningen av social- och hälsovårdens data. Genom detta strävar man efter att Finland ska utvecklas till ett föregångsland och en internationellt eftertraktad samarbetspartner för toppforskning som utnyttjar neuroforskning och lager av social- och hälsodata. Ett annat mål är att skapa ny företagsverksamhet som gagnar social- och hälsovården och nya arbetsplatser i Finland.

Regeringen har förbundit sig att stödja Östra Finlands universitets initiativ att inrätta kompetensklustret Finlands neurovetenskapliga centrum i Kuopio. Social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet stöder tillsammans ett pilotprojekt på 1,5 år med 1,8 miljoner euro. Projektet anvisas finansiering från arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde, eftersom ministeriet stöder skapandet av ny företagsverksamhet som gagnar social- och hälsovården och nya arbetsplatser i Finland.

Regeringen beslutade att regionalt transportstöd fortsättningsvis ska betalas ut åren 2018–2019. För detta reserveras 5 miljoner euro på årsnivå. Med hjälp av transportstödssystemet sänks sådana extrakostnader som de långa resorna förorsakar företagsverksamheten i avlägsna och glesbebodda områden och därigenom förbättras verksamhetsbetingelserna och konkurrenskraften för företagen i dessa områden.

Företagsstöden ses över

Arbets- och näringsministeriet tillsätter en arbetsgrupp med företräde för alla riksdagsgrupper. Arbetsgruppen utarbetar en långsiktig plan och förslag för att se över företagsstöden, inklusive direkta stöd och skatteutgifter. Under arbetet bedöms också ställningen för de sektorer som deltar i den internationella konkurrensen.

Transportnätet förbättras

Till basfarledshållningen föreslås 1,4 miljarder euro. Nya trafikledsprojekt som ska inledas nästa år är Ring I i Bredvik, fördjupandet av havsfarlederna till Nordsjö och Karleby samt arrangemangen för anslutande trafik till utbyggnaden av västmetron.

Regeringen har beslutat förbättra trafikförbindelserna mellan Karlö och fastlandet. En fast förbindelse till Karlö genomförs enligt livscykelmodellen så att den fasta förbindelsen på lång sikt är totalekonomiskt mer fördelaktig för staten och ger en bättre kapacitet för användarna än för närvarande. Projektet inleds 2018. Årsavgiften ersätter de årliga driftskostnaderna för färjan.  

Regeringen har också beslutat att ett eller högst två projekt för utveckling av transportnätet bereds så att besluten kan fattas vid regeringens ramförhandlingar våren 2018 och att projektet/projekten inleds under denna valperiod.

Säkerhet

Under regeringsperioden har flera åtgärder vidtagits för att förbättra säkerheten i Finland. Regeringen effektiviserar ytterligare verksamheten mot terrorism. Målet för åtgärdsprogrammet för bekämpning av terrorism är att ha beredskap för och förebygga terrordåd. 

Regeringen ökade polisväsendets och Skyddspolisens anslag både vid ramförhandlingarna och nu vid budgetmanglingen. Sammanlagt får polisen ett tilläggsanslag på 44 miljoner euro och Skyddspolisen ett tilläggsanslag på 6 miljoner euro 2018.

Av dessa anvisas ett tilläggsanslag på 9 miljoner euro för att öka polisens materiel och utrustning i krävande situationer samt för att förbättra den operativa prestationsförmågan samt handlingsförmågan i fråga om bekämpning av cyberbrottslighet och 0,5 miljoner euro för utveckling av modeller för förebyggande verksamhet. För effektivisering av Skyddspolisens operativa prestationsförmåga anvisas 2,5 miljoner euro.

Redan vid regeringens ramförhandlingar fick Gränsbevakningsväsendet 7,9 miljoner euro för att förbättra den inre säkerheten. 

Utbildningen för nödcentralsjourhavande, inklusive den svenskspråkiga utbildningen, ökas. Anslagen för civil krishantering ökas för att stärka den nationella beredskapen.

Ett tillägg på 50 miljoner euro anvisas för försvar för att förbättra den beredskap som den förändrade säkerhetspolitiska miljön förutsätter.

Regeringen ökar finansieringen till justitieministeriet för att förebygga radikalisering i fängelser och att vid åklagarväsendet bekämpa terroristbrott. Cirka 0,4 miljoner euro anvisas för förebyggande av radikalisering i fängelserna. Genom detta belopp får förebyggandet av radikalisering i fängelser och identifieringen av extremiströrelsers verksamhet resurser. Genom finansieringen kan försöksverksamheten för att förebygga radikalisering i fängelserna, som har prövats i Vanda fängelse, göras permanent.

Åklagarväsendets verksamhetsmöjligheter i bekämpningen av terroristbrott och genomförandet av det straffrättsliga ansvaret förbättras med hjälp av en tilläggsfinansiering på 0,4 miljoner euro genom vilken man till exempel ökar utbildningen för åklagare i att sköta ärenden som gäller terroristbrott och andra allvarliga brott som har samband med dem.

Tilläggssatsningar på bekämpning av klimatförändringen och på den biologiska mångfalden

De förslag för att minska utsläppen från trafiken och transporterna som den parlamentariska arbetsgruppen för bedömning av finansieringen av transportnätet har lagt fram genomförs. Utöver gruppens förslag anvisar regeringen 8 miljoner euro för att förnya bilbeståndet, främja utsläppssnålare trafik och fortsätta skrotningspremieprogrammet.

Målet att uppnå ett ökat antal utsläppssnåla fordon eftersträvas genom att stödja anskaffningen av renodlade elbilar och konverteringen av gas- och flexfuelbilar med totalt 6 miljoner euro per år.

Utbyggnaden av laddnings- och distributionsnätet och elektrifieringen av tätortslogistiken stöds med 4 miljoner euro per år på ett regionalt jämlikt sätt.

Utvecklingen av den offentliga persontrafiken i stadsregioner stöds med 4 miljoner euro per år. Stödet riktas i synnerhet till digitalisering av kollektivtrafiksystemen och till elektrifiering av kollektivtrafiken. Dessutom stöds en ökning av upphandlad trafik och trafik som omfattas av allmän trafikplikt på järnvägarna med 2 miljoner euro per år.

Investeringar i ny energiteknik främjas med en tilläggsfullmakt på 20 miljoner euro. Med stöd av förnybar energi kan man främja bland annat biogasprojekt inom trafiken, solel och lösningar som förbättrar energieffektiviteten.

En tilläggssatsning på 2 miljoner euro anvisas för det klimatvänliga träbyggandet. Målet är att träbyggandet ska bli ett så lätt och lockande alternativ som möjligt.

Företagens, kommunernas och medborgarnas klimatarbete främjas genom rådgivning och handledning med en tilläggsfinansiering på 2 miljoner euro.

Regeringen föreslår ett tillägg på 10 miljoner euro för genomförande av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO). De ökade anslagen främjar på ett betydande sätt skyddet av skogarna och den biologiska mångfalden i södra Finland.

Asylprocesserna effektiviseras

Kostnaderna för invandring har dimensionerats enligt den tidigare bedömningen att 7 000 nya asylsökande anländer till Finland. Minskningen av utgifterna begränsas av att behandlingen av asylansökningarna tar längre tid. Därför får rättsväsendet ökade resurser för att påskynda behandlingen av besvär.

Genomförandet av regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram från hösten 2015 effektiviseras.

Justitieministeriet får tilläggsfinansiering för att påskynda behandlingen av asylbesvär.  Högsta förvaltningsdomstolen får ett tillägg på 1,49 miljoner och förvaltningsdomstolarna 2,2 miljoner för att klara av behandlingskön för asylbesvär. För rättshjälp till asylsökande beviljas en tilläggsfinansiering på 0,5 miljoner euro med hjälp av vilken man ökar personalresurserna vid rättshjälpsbyråer och utbildningen för offentliga rättsbiträden.

Beredningen av landskaps- och social- och hälsovårdsreformen framskrider och det görs satsningar på pilotförsök med valfrihet

För förberedelser för och verkställande av landskaps- och social- och hälsovårdsreformen föreslås ett anslag på 180,5 miljoner euro. Sammanlagt 130 miljoner euro av anslaget anvisas för förberedelser i anslutning till landskapens IKT-servicecenter och landskapens informationsförvaltning, för regionala stödåtgärder och för gemensamma investeringar. För de förberedande åtgärderna och landskapens temporära beredningsorgan anvisas 40 miljoner euro i finansiering. På detta sätt tryggas finansieringen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen.

De nationella utvecklingsinvesteringarna i IKT för social- och hälsovården genomförs via det bolag som ska bildas för digitala tjänster inom social- och hälsovården. Det förbereds en kapitalisering av bolaget med nödvändig finansiering från Valtion kehitysyhtiö Vake Oy.

För genomförandet av pilotförsök med valfrihet inom social- och hälsovården anvisas ett anslag på 100 miljoner euro för 2018. 

För landskapsvalet i oktober 2018 reserveras 15,9 miljoner euro.

Social- och hälsovårds- och landskapsreformens inverkan på kommunernas kostnader och på kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna studeras 2020–2022 i samband med att statsandelarna till kommunerna justeras.

För räddningsväsendets informationssystem avsätts tilläggsfinansiering på 3 miljoner euro, och systemen ska utvecklas så att de är kompatibla med de informationssystem som införs i samband med social- och hälsovårds- och landskapsreformen.

Mer information: Riina Nevamäki, statsministerns specialmedarbetare, tfn 09 1602 2009, Markus Lahtinen, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 404, Matias Marttinen, finansministerns specialmedarbetare, tfn 044 269 3113, Mikko Kortelainen, finansministerns specialmedarbetare, tfn 050 301 8334, samt Juha Halttunen, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 0236

BILAGA 1: plock ur budgetpropositionen för 2018

BILAGA 2: protokollsanteckningar från budgetförhandlingarna (på finska)