FI SV

EU:s organ

EU:s viktigaste institutioner är Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten och Europeiska centralbanken.

Europeiska rådet

Europeiska rådet är medlemsstaternas stats- och regeringschefers möte. Det kallas ofta också för EU:s toppmöte.  Genom Lissabonfördraget blev Europeiska rådet en officiell institution, som leds av EU:s ständige ordförande Donald Tusk. Ordförandens mandatperiod är 2,5 år och den kan förnyas en gång genom ett beslut med kvalificerad majoritet i Europeiska rådet (när rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet viktas medlemsländernas röstetal enligt befolkningsmängden). Europeiska rådet sammanträder regelbundet två gånger per halvår. Dessutom kan det ordnas extra möten vid behov.

Europeiska rådet har till uppgift att bestämma EU:s politiska inriktning och fastställa prioriteringarna. Dessutom definierar Europeiska rådet bl.a. de finanspolitiska riktlinjerna och unionens strategiska intressen och mål inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Europeiska rådet fungerar inte som lagstiftare, men i praktiken har det stora möjligheter att påverka unionens utveckling och prioritetsområden.
Lissabonfördraget (på finska)
Medlemsländernas röstetal i rådet

Europeiska unionens råd

Europeiska unionens råd är ett viktigt beslutsfattande organ där medlemsstaterna representeras av regeringsledamöter. Europeiska unionens råd kallas även ministerrådet. Rådet sammanträder i tio olika konstellationer beroende på vilket politikområde som behandlas.
Rådskonstellationer

Den minister i ordförandestaten som ansvarar för ärendet är ordförande vid rådets sessioner. När rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet viktas medlemsländernas röstetal enligt befolkningsmängden.
Medlemsländernas viktade röstetal (på finska)

Unionens höga representant Federica Mogherini är ordförande i rådet för utrikes frågor. Hon är både EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och en av kommissionens vice ordförande.
EU:s utrikesrepresentant (på engelska)

Coreper, dvs. kommittén för medlemsstaternas ständiga EU-representanter, förbereder rådets möten. I Coreper försöker man lösa så många av medlemsländernas meningsskiljaktigheter som möjligt, så att ministrarna vid sina egentliga förhandlingar endast behandlar de svåraste frågorna.
Coreper bereder rådsmötena

Europeiska rådet och Europeiska unionens råd förväxlas ibland med Europarådet,  http://www.coe.int , som inte är en EU-institution, utan en särskild mellaneuropeisk samarbetsorganisation. Europakonventionen, dvs. Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, är en av Europarådets största framgångar. Europarådet sammanträder i Strasbourg.

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen består av 28 ledamöter, inklusive ordförande Jean-Claude Juncker. Kommissionen har uteslutande rätt att lägga fram initiativ i EU-lagstiftningen. Rådet och Europaparlamentet fattar beslut om lagstiftningen utgående från kommissionens förslag. Kommissionen tar initiativ i det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Europaparlamentet och rådet kan på lika villkor ge utlåtanden och godkänna eller förkasta kommissionens förslag.
Schema över det ordinarie lagstiftningsförfarandet (på finska)

Kommissionen har omfattande genomförandebefogenheter när det gäller tillämpningen av unionens lagstiftning. Kommissionen har en viktig ställning bl.a. när det gäller konkurrens-, jordbruks-, region-, struktur- och fiskeripolitiken. På dessa politikområden har EU exklusiv befogenhet.
Europeiska unionen verkar inom många olika områden
Europeiska komissionens representation i Finland

Europaparlamentet

Europaparlamentet har sedan 1979 valts genom direkta val. Varje medlemsstat har ett antal ledamöter som står i proportion till befolkningsmängden. Parlamentet består av 751 ledamöter som väljs genom direkta val för fem år. Av dem är 13 från Finland. Enligt Lissabonfördraget är det maximala antalet platser i parlamentet 751 (inklusive talmannen).

Europaparlamentet är unionens folkrepresentation.  Parlamentets verksamhet grundar sig på partipolitik som förs på Europanivå. I Europaparlamentet är följande partigrupper representerade under mandatperioden 2014−2019:

Europeiska folkpartiets grupp (EPP)
Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater (S&D)
Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR)
Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE)
Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL)
Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (Gröna/EFA)
Gruppen Frihet och demokrati i Europa (EFDD)
De obundna
Läs presentationerna av Europaparlamentets politiska grupper

Europaparlamentet är jämbördig lagstiftare med rådet och en viktig utövare av budgetmakt. Inom största delen av unionens lagstiftning tillämpas medbeslutandeförfarandet. Detta innebär att parlamentet delar lagstiftningsansvaret med rådet. Genom fördraget blev parlamentet också en likvärdig utövare av budgetmakten, och parlamentet och rådet måste kunna enas om alla utgifter.

Parlamentet deltar också i valet av kommissionen och dess ordförande. Kommissionen ska åtnjuta parlamentets förtroende. När nya medlemsländer tas med i unionen krävs parlamentets godkännande.

Det senaste Europaparlamentsvalet hölls i maj 2014.

Europeiska unionens domstol

Europeiska unionens domstol består av domstolen, tribunalen och specialdomstolar. I EU-domstolen och tribunalen finns en domare från varje medlemsland. De utses för en mandattid på sex år av medlemsstaternas regeringar i samförstånd.

Europeiska unionens domstol har i uppgift att behandla talan om fördragsbrott som väckts av kommissionen eller av en medlemsstat mot en annan medlemsstat, och som grundar sig på att en medlemsstat underlåtit att uppfylla sina skyldigheter som medlem. Tribunalens beslut kan överklagas hos domstolen. Tribunalen behandlar talan som väckts av fysiska eller juridiska personer.

EU-domstolen har också till uppgift att lämna förhandsavgöranden till de nationella domstolarna, om målet de behandlar anknyter till tolkningen av unionsrätten eller kontroll av att en unionsrättsakt är giltig. Domstolens förhandsavgöranden är bindande för den nationella domstolen.

Europeiska revisionsrätten

Revisionsrätten, med en ledamot från varje medlemsstat, granskar användningen av EU:s medel och kontrollerar att EU:s budget följs. Revisionsrättens ledamöter fullgör sina skyldigheter i unionens allmänna intresse och under full oavhängighet. Revisionsrätten har inte självständig beslutanderätt, men rådet och parlamentet fattar beslut om beviljande av ansvarsfrihet utifrån revisionsrättens yttrande.

Europeiska centralbanken

Den 1 januari 1999 gick Europeiska unionen in i Ekonomiska och monetära unionens tredje etapp, och euron blev då den gemensamma valutan för de medlemsstater som gått med i euroområdet. För närvarande är euron officiell valuta i 17 medlemsländer. Europeiska centralbanken (ECB) svarar tillsammans med de nationella centralbankerna för euroområdets penningpolitik. Den gemensamma penningpolitikens huvuduppgift är att bevara prisstabiliteten i euroområdet.

Eurosystemet, som består av centralbankerna, svarar för den gemensamma penningpolitiken i euroområdet. I eurosystemet ingår de nationella centralbankerna i euroområdet och Europeiska centralbanken. Finlands Bank deltar som medlem i eurosystemet i beredningen av euroområdets gemensamma penningpolitik och i beslutsfattandet och genomförandet av penningpolitiken.

ECB:s generaldirektör är italienaren Mario Draghi, vars mandatperiod i ECB började den 1 november 2011.
Finlands Bank

Den europeiska avdelningen för yttre åtgärder

Den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (Europeiska utrikestjänsten) bistår unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. EU:s höga representant är Federica Morgherini från Italien. Hon är ordförande i rådet för utrikes frågor, leder EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och ser till att EU:s yttre relationer är enhetliga och samordnade. Unionens höga representant är en av vice ordförandena för Europeiska kommissionen och deltar således också i kommissionens beslutsfattande.

Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén

Ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén hör till unionens permanenta rådgivande organ. Ledamöterna i ekonomiska och sociala kommittén (EESK) företräder näringslivet och arbetsmarknadsorganisationerna. Regionkommittén består främst av företrädare för landskapen och de största städerna. I båda kommittéerna är det maximala antalet ledamöter 350.

Europeiska investeringsbanken

Europeiska investeringsbanken (EIB) inrättades genom Romfördraget. EIB beviljar långfristiga lån för investeringsprojekt som är förenliga med unionens mål. Banken stöder den europeiska integrationen, en balanserad utveckling och medlemsstaternas ekonomiska och sociala sammanhållning. EIB beviljar också lån utanför EU, främst till kandidatländerna.

Europeiska investeringsfonden

Europeiska investeringsfonden är EU:s finansieringsinstitut som är specialiserat på riskfinansiering för små och medelstora företag samt på att ställa garantier.  Fondens syfte är att främja unionens mål, t.ex. innovationer, sysselsättning och regional utveckling. Fonden strävar efter att genom riskfinansiering stödja små och medelstora företag, främst nystartade och teknikorienterade företag. Fonden beviljar garantier för finansinstitutens lån till innovativa och snabbt växande små och medelstora företag.

Europeiska ombudsmannen

Europeiska ombudsmannen undersöker klagomål från unionsmedborgare och från företag och sammanslutningar som har sin hemort inom EU. Klagomålen ska gälla missförhållanden inom EU:s institutioner eller organ. Europeisk ombudsman är irländska Emily O’Reilly. Att välja en ombudsman är en av Europaparlamentets första uppgifter efter varje EU-val.
Ombudsmannens byrå