Arppeanum

Kuva: Jussi Tiainen, Helsingin yliopisto

Byggnaden Arppeanum i Kronohagen är ritad av arkitekt Carl Albert Edelfelt. Den byggdes 1869 för att tjäna som ett laboratorium och museum för Kejserliga Alexanders-universitetets kemiska institution.

Byggnaden, vars arkitektur representerar venetiansk stil, började kallas Arppeanum efter professorn i kemi, universitetsrektorn, statsrådet och senatorn Adolf Edvard Arppe som låg bakom det omfattande byggprojektet. Utöver den kemiska institutionen har också bland annat Helsingfors universitets institution för fysik, geologiska institution, institution för lantbruksvetenskaper och skogszoologi, slaviska bibliotek och universitetsmuseum varit verksamma i Arppeanum.

Arppeanum på Snellmansgatan 3 är inte bara starkt förknippat med universitetets historia, utan också med den finländska museiverksamhetens historia. Det nuvarande Nationalmuseet och Finlands Nationalgalleri har fått sin början från det historisk-etnografiska museum och den skulptursamling som funnits i byggnaden.

De byggnadshistoriskt sett mest värdefulla lokalerna i Arppeanum är trapphuset på fyra våningar och auditoriet, som fortfarande används bland annat vid disputationer.

Hösten 2015 flyttade 180 tjänstemän vid statsrådets förvaltningsenhet till Arppeanum. Till statsrådets förvaltningsenhets uppgifter hör statsrådets och ministeriernas gemensamma förvaltnings- och sakkunniguppgifter och statsrådets kanslis interna förvaltning.

Arppeanums 3:e och 4:e våning har gjorts om till en modern, aktivitetsbaserad arbetsmiljö för statsrådets förvaltningsenhet i enlighet med statens lokalitetsstrategi. Det finns inga namngivna arbetsställen i det aktivitetsbaserade kontoret.

Broschyren Arppeanum – Från historisk miljö till modern aktivitetsbaserad arbetsmiljö

Bild1: Jussi Tiainen, Helsingfors universitet
Bilderna 2-3: Sakari Piippo, statsrådets kansli