FI SV EN

Privatisering

Avstående från innehav

I Finland har statens bolagsinnehav sitt ursprung i de närings- och samhällspolitiska behoven under de första decennierna av vår självständighet. Staten tog på sig bolagsrisken eftersom den privata sektorn inte var kapabel och/eller villig till detta (t.ex. Enso-Gutzeit och Outokumpu). Staten överförde också myndighetsfunktioner till organisationer i aktiebolagsform (t.ex. Alko, Rundradion).

Statens företagsverksamhet syftade bl.a. till att utnyttja landets råvaror, att utveckla samhällsekonomins infrastruktur, att åstadkomma och upprätthålla självförsörjningsberedskap och att trygga finansieringen av företagsverksamheten. Dessutom hade man regionpolitiska syften. Statsbolagen har under det senaste århundradet spelat en viktig roll i industrialiseringen av landet och utvecklandet av hela samhällsekonomin.

När man lagt grunden för samhällsekonomins industriella bas och infrastruktur, och tryggandet av samhällsekonomisk självförsörjningsberedskap inte längre krävde statlig företagarverksamhet, ändrades de flesta statsbolagens roll gradvis. Då allt fler bolag började verka i en internationell konkurrensutsatt miljö, blev det också i slutet av 1980-talet aktuellt med en breddning av ägarbasen. Det var dock först från år 1993 som detta fick en större betydelse.

Till skillnad från flera andra industriländer grundade sig breddningen av ägarbasen i Finland inte på ideologiska mål, utan på praktiska behov. Man har särskilt strävat efter att trygga bolagens kapitalförvaltning och att stärka konkurrenskraften genom att delta i strukturella åtgärder i branschen. Finska staten har inget privatiseringsprogram.

Enligt ägarstyrningslagen beslutar riksdagen i vilka bolag staten kan avstå från fullständig majoritet (100 % av bolagets rösträtt) eller absolut majoritet (minst 50,1 % av rösträtten). Statsrådet beslutar om försäljning av aktier.

Som metoder för privatisering har man använt aktieförsäljningar till inhemska och utländska institutionella investerare. Man har också använt sig av aktieemissioner och försäljning av aktier till allmänheten. Dessa har ofta kombinerats med en aktieemission eller försäljning av aktier riktad till personalen. Utöver aktieemissioner och försäljningar av aktier har man genomfört omfattande omstruktureringar i branschen.

Genom breddning av ägarbasen har bolagen sedan 1993 skaffat riskkapital på marknaden till ett sammanlagt värde av ca 1,4 miljarder euro, och staten har fått ca 15,8 miljarder euro i intäkter, vilket betyder att av statens aktieinnehav har frigjorts ca 17,2 miljarder euro. De intäkter som staten har fått från försäljning av sina tillgångar har kanaliserats huvudsakligen till industri- och näringspolitiska objekt.

Enligt regeringsprogrammet ska inkomsterna från försäljning av statens egendom i första hand användas till att betala av på statsskulden. Om de årliga inkomsterna av försäljning av aktier överstiger 400 miljoner euro kan 25 %, men högst 150 miljoner euro, av den överskjutande delen användas för finansiering av projekt som utvecklar ekonomin och tillväxten.

Avstående från innehav

Finska staten har avstått helt från sitt innehav eller åtminstone från bestämmanderätten i följande bolag:

Televa Oy

bestämmanderätten/
innehavet

1981
1987

Ajokki Oy

innehavet

1986

Suomen Malmi Oy

innehavet

1991

Gamlakarleby Telefon Ab

innehavet

1991

Åbo Installationsverkstad Ab

innehavet

1991

Kulinaari Restauranger Ab

innehavet

1993

Outokumpu Oyj

bestämmanderätten

1994

VTKK-koncernen

bestämmanderätten

1995

Veitsiluoto Oy

innehavet

1995

Valmet Abp

bestämmanderätten

1996

Oy Sisu Ab

innehavet

1997

Rautaruukki Abp

bestämmanderätten

1997

Medivire Työterveyspalvelut Oy

innehavet

2000

Sponda Abp

bestämmanderätten

2000

Leonia Abp

bestämmanderätten

2000

Partek Abp

innehavet

2002

Avena Oy

innehavet

2002

Inspecta Oy

innehavet

2002

Suomen Luottovakuutus Oy

innehavet

2002

Finlands Bilbesiktning Ab

innehavet

2003

Engel-Koncernen Ab

bestämmanderätten/
innehavet

1999
2004

Kemira Oyj

bestämmanderätten

2005

Kapiteeli Oyj

innehavet

2006

Kemira GrowHow Oyj

innehavet

2007

Santapark Oy

innehavet

2009

Dessutom har ägarunderlaget bl.a. i följande bolag breddats: Kemijoki Oy (1997) och Fortum Abp (1998, 2002 och 2005). Det senare bolaget har bildats genom en fusion mellan Neste Abp och Imatran Voima Ab. I dessa bolag har staten fortfarande bestämmanderätten.