Rapport: Tilläggskostnaderna för EU:s klimat- och energipolitik är små
Utsläppsminskningar kan vara förmånligare för EU än den nuvarande klimatpolitiken, bedömer Teknologiska forskningscentralen VTT i en färsk rapport. Enligt rapporten kommer tilläggskostnaderna för EU:s klimat- och energipolitik att vara låga inom hela EU. Beroende på beräkningarna kommer kostnaderna att ligga på -0,5 ... +0,5 % av EU:s bruttonationalprodukt 2030.
De centrala målen för EU:s klimatpolitik fram till 2030 är att minska växthusgasutsläppen, öka andelen förnybar energi och förbättra energieffektiviteten. Enligt VTT:s rapport är tilläggskostnaderna i de utvecklade västeuropeiska länderna högre än i andra länder. För Finlands del beräknas de åtgärder som klimatpolitiken förutsätter minska bnp med 0,2–0,7 % fram till 2030. Bedömningen är beroende av målnivån för utsläppsminskningen, och den har ännu inte fastställts.
Europeiska kommissionen har föreslagit att målet för EU:s energi- och klimatpolitik 2030 ska vara att växthusgasutsläppen minskar med minst 40 % jämfört med 1990 års nivå. Målet ska uppnås genom att man utöver en minskning av utsläppen ökar energieffektiviteten och andelen förnybar energi.
I VTT:s rapport ingår en sammanfattning av de konsekvensbedömningar som offentliggjorts om EU 2030-paketet. I de konsekvensbedömningar som EU-kommissionen och EU-medlemsländerna gjort har man studerat den handlande sektorn, den nationella sektor som inte omfattas av utsläppshandeln, förnybar energi, markanvändningssektorn, luftföroreningar och kostnader. Ju längre historia medlemsländerna har av att ta fram egna konsekvensbedömningar, desto bättre har ländernas situation och särdrag kunnat beaktas i kommissionens bedömningar. I synnerhet de bedömningar som Finland och Tyskland har gjort har varit täckande, och de överensstämmer i hög grad med kommissionens bedömningar.
I beräkningen av de tilläggskostnader som EU:s klimat- och energipolitik orsakar Finland är det viktigt att granska verkningarna på den handlande sektorns verksamhetsbetingelser, på de nationella utsläppsminskningarna och på markanvändningssektorn, dvs. skogarna. Utvecklingsriktningarna inom olika sektorer är starkt kopplade till varandra och till utvecklingen inom hela EU. Enligt VTT:s rapport är det särskilt viktigt att göra nationella bedömningar för att Finlands energi- och klimatpolitik ska kunna beaktas bättre såväl inom EU som i de internationella klimatförhandlingarna.
Rapporten, som innehåller en sammanfattning och jämförelse av de konsekvensbedömningar som gjorts om EU:s klimat- och energipaket för 2030, har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2014.
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Ytterligare information: Tomi J. Lindroos, forskare, tfn 020 722 57 81, VTT, Tiina Koljonen, teamledare, tfn 020 722 58 06, VTT och Sari Löytökorpi, projektchef (statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet), statsrådets kansli, tfn 0295 160 187.