Utredning om kostnadseffektiv användning av skogsbiomassa
I och med skogsindustrins goda utsikter ökar användningen av inhemskt trä avsevärt, vilket även betyder tillväxtmöjligheter för produktionen av biproduktbaserad bioenergi och flytande biobränslen.
Skogsindustrin och den energiproduktion som baserar sig på träbiomassa kommer att öka den totala efterfrågan på trä före år 2030. Om de flytande biobränslen som är träbaserade kommersialiseras under denna tidsperiod, stiger den totala efterfrågan ytterligare. Därför kan det estimeras att den förväntade tillväxten inom träanvändning under den närmaste framtiden innebär en stor utmaning för den inhemska trämarknaden. I den utredning som publicerades i dag, den 3 februari, granskar man vilka konsekvenser den ökade efterfrågan har för trämarknaden och olika branscher. Dessutom behandlas de styrmedel som krävs för att starta produktionen av träbaserade biobränslen samt de viktigaste verkningsmekanismerna i fråga om dessa.
På basis av Pöyrys analyser av scenarierna kan Finlands totala framtida användning av trä stiga till uppemot 120 miljoner m3 och avverkningen till uppemot 87 miljoner m3 år 2030. Den estimerade ökningen av träanvändningen beror till största delen på ökningen i produktionen och exporten av cellulosa och sågat virke.
Träreserverna möjliggör en avsevärd tillväxt inom produktionen av flytande biobränslen jämfört med nuläget. En växande produktion kan, framför allt i fråga om scenariot för hög biobränsleproduktion, dock också ha negativa ekonomiska konsekvenser för andra sektorer som använder trä, särskilt för produktionen av cellulosa. I utredningen bedömdes vilka konsekvenser två olika scenarier för produktion av biobränslen (300 000 t/a och 700 000 t/a) har för virkesmarknaden, för användningen av trä inom olika sektorer och för samhällsekonomin. Om produktionen av biobränslen stiger med 300 000 ton jämfört med den nuvarande nivån, har detta enligt utredningen inga betydande konsekvenser för produktionen inom skogsindustrin. Som råvaror för tilläggsproduktion av denna omfattning räcker i huvudsak biprodukter från industrin och skogsflis. Utbudet på dessa ökar i takt med den ökade träanvändningen inom skogsindustrin. I scenariot för stark tillväxt inom produktionen av träbaserade biobränslen ökar produktionen med 700 000 ton jämfört med dagens nivå, vilket leder till att gagnvirket börjar styras bort från den kemiska skogsindustrin och biprodukterna bort från energisektorn.
I både scenarierna behövs det nya styrmedel för lansering av träbaserade biobränslen. För att produktionsmöjligheter ska kunna uppstå i Finland bör styrmedlen garantera klara marknadsutsikter för avancerade biobränslen åtminstone fram till 2030 eller 2035. Utan styrmedel är anläggningarnas förmåga att betala för trä inte på en sådan nivå att de kan köpa råvaror till marknadspris och verka på ett lönsamt sätt. Om främjande av produktionen av träbaserade biobränslen dock anses vara ett strategiskt viktigt mål, är styrmedlens viktigaste uppgift att höja nya biobränsleanläggningars förmåga att betala för trä till en nivå som är tillräcklig för att trygga tillgången på träråvaror. För att tillgången på trä och konkurrenskraften inom den övriga industrin inte ska äventyras bör eventuella styrmedel i första hand alltid inriktas på fraktioner av biprodukter, såsom bark, spån och skogsflis.
Utredningen genomfördes av Pöyry Management Consulting Oy som en del av en bakgrundsutredning till den nationella energi- och klimatstrategin för 2030 och genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016.
Utredningens slutrapport (på finska)
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi
Ytterligare information:
Esa Sipilä, Pöyry Management Consulting Oy, tfn 010 33 22701, esa.sipila(at)poyry.com
Kontaktperson vid ministeriet: Päivi Janka, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, paivi.janka(at)tem.fi