Många olika orsaker till att unga beger sig till Syriens konfliktområden
Den sociala profilen för de unga som reser till konfliktområdena i Syrien är mycket brokig. Också orsakerna bakom resorna till konfliktområdena varierar stort. Enligt en undersökning som publicerades i dag är marginalisering inte nödvändigtvis den viktigaste orsaken till att en person söker sig till ett konfliktområde. Undersökningen genomfördes av Centret för forskning om etniska relationer och nationalism (CEREN) vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och inom ramen för verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2015.
Syftet med undersökningen, som baserade sig på ett omfattande intervju-, observations- och nätmaterial, var att klarlägga varför och hur konfliktfälten i Syrien och Irak och de organisationer som är verksamma där, i synnerhet IS, har lyckats locka unga muslimer från Finland att delta i verksamheten. Materialet baserar sig på intervjuer med personer med koppling till resorna till konfliktområdet och deras kommunikation i sociala medier.
Den viktigaste iakttagelsen är att man i Finland inte ska betrakta radikalisering enbart som en ideologi som en person slutgiltigt tillägnar sig, utan som en process där unga söker svar på frågor som de grubblar över samt bygger upp och omdefinerar sina religiösa ståndpunkter.
De personer som var föremål för undersökningen identifierade sig starkt med de lidande muslimerna i konfliktområdena. De som deltog i undersökningen delar drömmen om en global muslimsk gemenskap samtidigt som de är medvetna om de meningsskiljaktigheter som råder bland olika muslimska gemenskaper.
De som deltog i undersökningen bestod av anhöriga och bekanta till personer som begett sig till området 2012–2015, i Finland bosatta anhängare till jihadistiska organisationer, personer som är misstänkta eller anhållna för terroristbrott samt personer som jobbar med unga och marginalisering.
I intervjuerna behandlades bakgrunden för sammanlagt fjorton personer, av vilka tretton hade anslutit sig till organisationen IS och en hade rest till Syrien redan innan IS aktiverade sig på konfliktområdet. Av dessa personer har åtminstone fyra omkommit. Sålunda ger forskningsmaterialet ett perspektiv på inemot en femtedel av de personer som rest från Finland till konfliktområdena i Syrien.
Skyddspolisen har sedan 2012 identifierat ca 70 personer som rest till konfliktområdena i Syrien från Finland.
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi/sv
Ytterligare upplysningar: Marko Juntunen, Centret för forskning om etniska relationer och nationalism (CEREN) vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, 050 318 6103, marko.juntunen(at)helsinki.fi