Rapport: EU:s klimatmål för 2030 kan medföra risker eller öppna nya möjligheter för Finland
Europeiska unionens nuvarande klimatpolitik delar in växthusgasutsläppen i tre stora helheter: utsläppshandelssektorn, utsläpp som inte omfattas av utsläppshandelssektorn och markanvändningssektorn (LULUCF). För de två första har man ställt utsläppsmål på EU-nivå för 2030, men markanvändningssektorns roll är ännu öppen. För Finland är markanvändningen en mycket viktig faktor p.g.a. de finländska skogarnas stora kolsänkor och den stora andelen träbaserad energi i Finlands energisystem.
I en rapport av Teknologiska forskningscentralen VTT ab, Naturresursinstitutet (LUKE), Finlands miljöcentral (SYKE) och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT), som offentliggörs i dag den 9 juni, kartläggs vilka alternativ och effekter EU:s klimat- och energimål för 2030 innebär för Finland, särskilt när det gäller markanvändningssektorn. Rapporten har som syfte att beskriva hur skogsanvändningen, energisystemet och växthusgasutsläppen agerar i växelverkan med varandra inom de olika klimatpolitiska ramverk som föreslås på EU-nivå, och vilka eventuella konsekvenser de olika alternativen kan ha för skogsindustrin, energiförbrukningen, växthusgasutsläppen och Finlands samhällsekonomi överlag. Rapporten har utarbetats som ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2014.
På basis av resultaten från rapporten inverkar den kommande efterfrågan på skogsindustrins slutprodukter i hög grad på skogarnas kolsänka 2030, och en osäkerhet i fråga om de faktiska konsekvenserna av kolsänkan gör det svårare att ställa upp mål för sektorn. Att kombinera målet för markanvändningen med målen för de övriga sektorerna skulle kunna göra klimatpolitiken en aning mer kostnadseffektiv och flexibel, men samtidigt skulle osäkerheten i anslutning till måluppställningen och måluppfyllelsen öka. Det finns också risk för att konsekvenserna för aktörerna inom de olika sektorerna blir motstridiga. Kunskapsbasen om den framtida utvecklingen av kolsänkan och möjligheterna att påverka utvecklingen av kolsänkan i praktiken är emellertid tills vidare för svag för att man ska kunna ställa upp motiverade klimatmål.
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Ytterligare information: forskarna: Tommi Ekholm, specialforskare, VTT, tfn 040 775 4079, [email protected], Jussi Uusivuori, professor, Luke, tfn 0295 325 505, [email protected], Johanna Pohjola, specialforskare, SYKE, tfn 0295 251 518, [email protected], och Juha Honkatukia, enhetschef, VATT, tfn 040 304 5561, [email protected], samt Juhani Tirkkonen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 365 3412, och Sari Löytökorpi, projektchef, (statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet), statsrådets kansli, tfn 0295 160 187