Effektivt eller onödigt? - Rapport om företagsstödens effekter klar
Enligt en rapport som Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) publicerat den 17 juni verkar skattestöden för forsknings- och utvecklingsverksamheten ha en positiv effekt på företagens innovationsverksamhet. Särskilt när det gäller små företag är effekterna stora. Det är dock de stora företagen som får merparten av stöden. Enligt utredningen kan rätt fördelade stöd främja den ekonomiska tillväxten effektivt.
I Finland delas årligen ca 1,3 miljarder euro ut i direkta företagsstöd. Dessutom bidrar skattestöden till företagens verksamhet med ca 6 miljarder euro. Av dessa går ca 3 miljarder till mervärdesskatter, ca 2 miljarder till punktskatter och återstoden till olika stöd inom näringsbeskattningen.
I rapporten bedöms effekterna av direkta stöd och skatteutgifter i ljuset av ekonomisk vetenskaplig forskningslitteratur. Rapporten har utarbetats som ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2014.
Investeringsstöden ökar inte antalet nya investeringar i någon större utsträckning
Enligt rapporten ökade investeringsstöden inte antalet nya investeringar i någon större utsträckning och dessutom åsidosätter det offentliga stöd som stora företag får ofta den privata finansieringen av investeringar. Enligt rapporten har sysselsättnings- och låginkomststöd inga konsekvenser för sysselsättningen eller för företagens produktivitet. Stöden överförs delvis till lönerna, men i ännu högre grad ser de ut att stanna kvar i företagen. Det är också viktigt att i fortsättningen utreda hur stöden påverkar företagens totalproduktivitet på längre sikt.
En bred skattebas stöder tillväxten bättre än skattestöd
Skatteutgifterna kan påverka företagsverksamheten direkt eller indirekt. Den enda betydande skatteutgiften i näringsbeskattningen är det stöd som ges genom snabba avskrivningar. Extra avskrivningar eller temporärt höjda avskrivningar för utvecklingsområdena har enligt rapporten inte konstaterats ha någon verkan på företagens investeringar. Punktskattenivåerna i Finland är bland de högsta i EU-länderna, och skattestöden motiveras med konkurrenskraftsfaktorer. Enligt utredningen skulle ett motsvarande stöd kunna delas ut genom ändrad stödstruktur inom miljöbeskattningen.
I rapporten har också reducerade skattesatser betraktats som skattestöd som påverkar företagens verksamhet. De har negativ inverkan på den ekonomiska verksamheten och tillväxten och den utjämning av inkomstfördelningen som var syftet med dem har konstaterats vara dyr och ineffektiv. Undantag från mervärdesskatt i enlighet med EU-direktiven räknas i Finland inte som skatteutgifter. Trots det minskar de skattebasen och gör skattesatserna höga. Modellen med bred skattebas och bara en skattesats verkar ha positiva effekter på tillväxten, sysselsättningen och budgetbalansen. Det här beror på att standardskattesatsen kan sänkas med flera procentenheter med tidigare skatteintäkter.
Hur ska man bedöma stödens verkningar?
I rapporten presenteras ett utkast till en bedömningsram för principerna för stöd som anses vara bra och som är avsedd att lämpa sig för bedömning av effekterna av både skatteutgifter och direkta stöd. Stöd som inverkar på företagens verksamhet kan samtidigt ha flera mål, och därför borde en helhetsbedömning av stöden kunna göras både utifrån de enskilda målen för det enskilda stödet och de allmänna principerna för företagsstöd (externa verkningar, marknadsbrist). Stödet kan till exempel fungera dåligt ur företagssynvinkel men samtidigt ha positiva effekter för ekonomins andra sektorer. Därför borde stödens samtliga mål och effekter tas i beräkning i den totala utvärderingen. En ekonomisk fördel för stödmottagaren är under inga omständigheter en tillräcklig grund för att bevilja stöd. Det viktigaste i utvärderingen av stöd är att mäta vilken den nytta som uppnås med skattebetalarnas medel.
Rapporten ” Yritystukien arviointi ja vaikuttavuus” (på finska)
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Ytterligare information: Timo Rauhanen, specialforskare, VATT, tfn 0295 519 441, och Sari Löytykorpi, projektchef, (statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet), statsrådets kansli, tfn 0295 160 187