Tillväxten inom den digitala ekonomin sker snabbare än man trott
Digitalisering har under de senaste åren varit en central motor för Finlands ekonomiska tillväxt – och kommer att vara det även i fortsättningen. Samtidigt innebär den växande digitala ekonomin en utmaning för målen för den ekonomiska politiken och uppföljningen av dessa. I synnerhet uppföljningen av den ekonomiska tillväxten med hjälp av statistikförd BNP har blivit svårare, och tillväxten värderas förmodligen för lågt.
Detta konstateras i rapporten Digitalisaatio muuttaa maailmaa – tarvitaanko politiikan tueksi uusia mittareita? (Digitaliseringen förändrar världen – behövs det nya mätare som stöd för politiken?) som publicerades den 28 april. Rapporten har utarbetats av Näringslivets forskningsinstitut Etla på uppdrag av statsrådets kansli och kommunikationsministeriet. Enligt forskarnas grova uppskattningar har årsförändringen i Finlands BNP under de senaste tio åren värderats 0,5 procentenheter för lågt till följd av digitaliseringen. Mätfelet i fråga om ökad välfärd är något större.
I och med molntjänster, artificiell intelligens och digitaliseringens övriga nya företeelser håller vi på att övergå till digitaliseringens andra era, vilket innebär en utmaning för de traditionella målen för den ekonomiska politiken och uppföljningen av dessa. Mätningsprinciperna i fråga om BNP är i sig gångbara även inom den digitala ekonomin, men i det praktiska genomförandet har många av digitaliseringens företeelser hittills beaktats bristfälligt.
Mätproblemen i fråga om BNP och materiell välfärd hänför sig till fem sakkomplex: (1) priserna i anknytning till digitalisering samt de snabba förändringarna i mängden av, kvaliteten på och variationen i utbudet, (2) den mindre betydelsen av specialiserade mellanhänder bl.a. till följd av självbetjäning på webben, (3) den ökande användningen av kostnadsfria och reklamfinansierade webbtjänster, (4) multinationella företags skatteoptimering, särskilt i anknytning till immateriella produktionsfaktorer samt (5) den växande plattformsekonomin, delningsekonomin och gig-ekonomin, där privatpersoner samtidigt kan vara både producenter och konsumenter.
Digitaliseringen leder förmodligen inte till felkalkyler bara när det gäller BNP, utan också när det gäller bedömningen av de övriga målen för den ekonomiska politiken, såsom sysselsättningsutveckling och hållbarhet inom den offentliga ekonomin. I fråga om dessa finns det dock inte tillräckligt med information ens för grova, kvantitativa uppskattningar av hur betydande felkalkylerna är.
Arbetet för att beakta digitaliseringens effekter i samband med mätningen av BNP måste fortsätta. Dessutom finns det anledning att överväga satellitbokföring av den digitala ekonomin och kompletterande välfärdsmätare som stöd för arbetet.
Ytterligare information: Petri Rouvinen, verkställande direktör, Etlatieto Oy, tfn (09) 609 90202, petri.rouvinen(a)etla.fi och Pekka Sinko, generalsekreterare för ekonomiska rådet, statsrådets kansli, tfn 0295 160 189, pekka.sinko(a)vnk.fi