Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Riskerna för enskilda kommuner fördelas dock ojämnt
Begränsade konsekvenser av egendomsarrangemangen för fastigheter i samband med social- och hälsovårdsreformen

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 7.12.2016 11.21 | Publicerad på svenska 7.12.2016 kl. 11.45
Pressmeddelande 533/2016

Det planeras att social- och hälsovårdsfastigheterna i samband med social- och hälsovårdsreformen förblir i de tidigare ägarnas ägo och att landskapen hyr dem. Landskapen behöver ändå inte nödvändigtvis alla nuvarande utrymmen. Det bedöms att knappt en femtedel av utrymmena, dvs. 1,2 miljoner kvadratmeter, med tiden kan frigöras från användning för social- och hälsovård. En del av fastigheterna kan användas till något annat, men en del av byggnaderna, i synnerhet de som är i dåligt skick, utgör en risk för kommunerna. Risken för att utrymmen blir överflödiga är störst i områden där befolkningen minskar, konstateras det i rapporten Utredning om kommunernas fastighetsrisk i samband med social- och hälsovårdsreformen.

I merparten av kommunerna är effekterna små i förhållande till den förändring som skulle ske även utan de kommande egendomsförhållandena. Om en kommun har obetalda skulder på en sådan fastighet i gott skick som står oanvänd, kan det få stora ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Kostnaderna för underhåll av de fastigheter som eventuellt inte längre kommer att användas för social- och hälsovårdstjänster är 7–8 miljoner euro per år. Totalt äger kommunerna ca 6,8 miljoner kvadratmeter utrymmen som används för social- och hälsovård, och det kalkylerade värdet på utrymmena är ca 4,2 miljarder euro.   De konsekvenser för den kommunala ekonomin som överflödiga fastigheter leder till är ändå inte detsamma som det kalkylerade värdet, utan de beror på i vilken omfattning det ännu finns oavskrivna anskaffningsutgifter för fastigheterna.  Denna negativa resultateffekt försämrar kommunens resultat i bokslutet. Det beror på respektive kommuns underskott eller överskott i balansräkningen om den negativa resultateffekten ökar kommunens underskott.

Anstaltsbyggnader och gamla byggnader för öppenvårdstjänster i kommuner där befolkningen minskar löper störst risk för att bli överflödiga.  Uppskattningsvis 35 procent av anstaltsbyggnaderna och 5–15 procent av fastigheterna för öppenvårdstjänster i denna riskgrupp kan komma att stå oanvända inom fem år. I samband med social- och hälsovårdsreformen effektiviseras verksamheten genom att servicestrukturerna och servicenätet utvecklas. Fastighetsbeståndet utvecklas och användningen effektiviseras också oberoende av social- och hälsovårdsreformen.  Arealen för de fastigheter som inte längre kommer att användas för social- och hälsovård beräknas uppgå till 1,2–1,4 miljoner kvadratmeter, och fastigheternas kalkylerade värde beräknas vara 700–760 miljoner euro. Av dessa är ca 0,5 miljoner kvadratmeter sådana fastigheter med hög risk som det sannolikt kommer att vara allra svårast att hitta användning för. Det kalkylerade värdet på denna andel är ca 315 miljoner euro.

Det kostar att underhålla också fastigheter som inte används.  De årliga underhållskostnaderna för de fastigheter som inte längre används för social- och hälsovård blir 7–8 miljoner euro.  Av detta står fastigheterna med högst risk för ca 3 miljoner euro om alla fastigheter lämnas tomma samma år. Förändringen kommer inte att ske genast, utan landskapen kommer sannolikt att förnya servicenätet i etapper och delvis vid olika tidpunkter. Om fastigheterna rivs skulle rivningskostnaderna uppgå till 190–206 miljoner euro, varav ca 80 miljoner euro för fastigheter med hög risk.

Konsekvenserna är dock små för största delen av kommunerna, och social- och hälsovårdsreformen påverkar inte i någon betydande utsträckning vilka förändringar som sker i fråga om kommunernas fastigheter.  Riskerna hopas för en liten del av kommunerna.  Om det nyligen har byggts en ny fastighet i kommunen och landskapet inte hyr fastigheten i fråga, får kommunen ekonomiska problem om man inte hittar en ny hyresgäst. Risken minskar ändå eftersom landskapen i första hand kommer att välja nya fastigheter i gott skick.

Utredningen är en del av forskningstemat Utredningar som stöder social- och hälsovårdsreformen och inrättandet av landskap, som ingår i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet för 2016. Utredningen genomfördes av Nordic Healthcare Group Oy. Projektets halvtidsrapport publicerades sommaren 2016.

Utredning om kommunernas fastighetsrisk i samband med social- och hälsovårdsreformen (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi/sv

Ytterligare information: senior manager Riikka-Leena Leskelä, Nordic Healthcare Group Oy, tfn 050 4100 737, [email protected] och förvaltnings- och utvecklingsdirektör, överdirektör Helena Tarkka, finansministeriet, tfn 0295 530 141, [email protected]