Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Stödåtgärder som närståendevårdare behöver för att klara av sin uppgift

Skräddarsytt stöd till närståendevårdare och omsorgsledighet för att sammanjämka arbete och omsorg

Allt fler personer vårdar en närstående vid sidan av sitt förvärvsarbete. I utredningen om närståendevård kartlades möjligheterna att skapa en modell för omsorgsledighet som lämpar sig för Finland. Olika modeller för omsorgsledighet tillämpas redan i andra länder.

”Omsorgsledighet är ett sätt att underlätta samordningen av arbets- och familjelivet och att trygga utkomsten. Omsorgsledigheten gör det möjligt att stanna hemma för att vårda en insjuknad anhörig. Stödet kan omfatta såväl dem som sysselsätter sig själva som studerande och löntagare”, säger Riikka Shemeikka som lett undersökningen vid Stiftelsen för Rehabilitering. Genom modellen för omsorgsledighet kan den som har oavlönad ledighet för omsorgsledigheten få skattepliktig ersättning finansierad av sjukförsäkringens arbetsinkomstförsäkring.

Till följd av att befolkningens medelålder stiger kommer behovet av närståendevård att öka kraftigt under de närmaste åren. Största delen av närståendevårdarna vårdar en anhörig utan något stöd från samhället. I utredningen granskades hurdana stödåtgärder som hjälper närståendevårdarna att klara av sin uppgift.

Hela 350 000 finländare är varje vecka huvudsakliga hjälpare för en anhörig. Sammanlagt har 45 000 närståendevårdare ingått ett avtal om närståendevård med kommunen. Hälften av närståendevårdarna vårdar sin make, en fjärdedel sina föräldrar och en del sina barn. Sju av tio närståendevårdare är kvinnor, sex av tio pensionärer och en av tio arbetslösa. Två av tio närståendevårdare arbetar.

”De kostnader som närståendevården medför för en anhörig är som störst när den anhöriga lämnar sitt förvärvsarbete eller minskar arbetsmängden på grund av sin uppgift som vårdare. När det gäller sysselsättning kan det här också ha mer omfattande konsekvenser för samhällsekonomin. Närståendevård ska betraktas som en samhällelig valfrihetsfråga som omfattar mer än bara social- och hälsovård”, säger Riikka Shemeikka.

En välmående och förberedd närståendevårdare orkar bättre

I utredningen granskades det hurdant stöd och vilka tjänster olika familjer som berörs av närståendevård behöver. Därtill uppskattades det vilka kostnader stödet och tjänsterna orsakar. En mer omfattande helhet av olika tjänster som stöder möjligheterna att bo hemma för en familj som berörs av närståendevård är så gott som alltid ett förmånligare alternativ för den offentliga sektorn än vård dygnet runt utanför hemmet. De största kostnadsposterna utgörs av de tjänster som ersätter den vård en närstående ger och därmed möjliggör närståendevårdarens förvärvsarbete, av rehabilitering som upprätthåller funktionsförmågan och av närståendevårdarens ledighet.

Situationerna och behoven hos närståendevårdarna och de vårdbehövande är mycket varierande och därför krävs det skräddarsydda stödåtgärder. Stödåtgärderna är verkningsfulla när de har anpassats såväl för närståendevårdaren som för den vårdbehövande. Närståendevård och de social- och hälsotjänster som stöder möjligheterna att bo hemma kompletterar men ersätter inte varandra.

Närståendevårdarnas arbetsmotivation kan stödjas genom flexibla och individuella tjänster anpassade enligt närståendevårdarnas fysiska, psykiska och sociala behov och de behov som förvärvsarbetet medför. Största delen av de tjänster som stöder närståendevården är vanliga social- och hälsovårdstjänster som stärker möjligheterna att bo hemma och som riktas till den familj som berörs av närståendevården, den vårdbehövande och närståendevårdaren. Närståendevårdarnas arbetsmotivation kan också förbättras genom att utbilda och förbereda dem för uppgiften och genom att erbjuda avlösarservice och stöd på arbetsplatsen.

Rapporten Omaishoitajien tarvitsemat tukitoimet tehtävässä selviämiseen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016. Rapporten har utarbetats av Stiftelsen för Rehabilitering, Diakoniyrkeshögskolan och Förbundet för närståendevårdare och vänner rf.

Rapporten Omaishoitajien tarvitsemat tukitoimet tehtävässä selviämiseen

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi

Ytterligare information: Riikka Shemeikka, ansvarig ledare av undersökningen, Stiftelsen för Rehabilitering, p. 044 781 3102, riikka.shemeikka(at)kuntoutussaatio.fi, Anne-Mari Raassina, konsultativ tjänsteman, ordförande i styrgruppen för undersökningen, social- och hälsovårdsministeriet, p. 0295 163 405, anne-mari.raassina(at)stm.fi