Vad innebär programmet Sunda lokaler 2028?

Syftet med åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028 är att göra offentliga byggnader sundare samt att göra vården, behandlingen och rehabiliteringen av dem som lider av problem med inomhusluften effektivare. Under den tioåriga programperioden kommer ny praxis att integreras i fastighetsförvaltningen. Denna praxis innebär att man regelbundet utvärderar såväl byggnadernas skick och ändamålsenlighet som användarnas erfarenheter. Denna nya praxis torde förbättra exempelvis många daghems, skolors och kaserners inomhusklimat.

Under programperioden är avsikten att utveckla fastighetsförvaltningen så att det blir en del av dess vardag att identifiera, utreda och åtgärda problem med inomhusluften. Det ska finnas kompetens att identifiera problemen och snabbt hitta lösningar till dem. Statsrådet godkände åtgärdsprogrammet vid sitt sammanträde torsdagen den 3 maj 2018.

 

Innehållspresentatör

  • Varför just år 2028?

    Problem med inomhusluften kan åtgärdas bara genom att förändra attityder och arbetssätt. Under de följande tio åren kommer denna reform i gång då ny praxis etableras i projekteringen, byggandet och underhållet. I framtiden förutsätter byggnadsbeståndets skick, inomhusluftens kvalitet och byggnadernas ändamålsenlighet betydande investeringar i både nybyggnad och ombyggnad. Dessa investeringar förutsätter å sin sida långsiktiga åtgärder.

    Arbetet ska ses som en möjlighet att planera flexibla lokaler, använda nya och säkra material och övergå till förebyggande fastighetsförvaltning som tillgrips i rätt tid.

  • Varför fokuserar programmet på offentliga byggnader?

    Programmet Sunda lokaler 2028 fokuserar på offentliga byggnader, eftersom där tillhandahålls tjänster som vi människor använder. Det är viktigt att vi inte blir utsatta för dålig inomhusluft i dessa lokaler. Bristfällig eller felaktigt fungerande ventilation, fukt- och mögelskador, temperaturproblem, problem med mineralfiberdamm, kemiska föroreningar och radon är för närvarande de vanligaste orsakerna till problem i offentliga byggnader. Ofta förekommer flera olika problem samtidigt.

    Problemen med inomhusluften i offentliga byggnader har inte bara negativa effekter på människors hälsa, välbefinnande och sociala förhållanden utan också ekonomiska konsekvenser. Trots att de föreslagna åtgärderna fokuserar på offentliga byggnader, ska vården och behandlingen av dem som lider av problem med inomhusluften bli effektivare oberoende var deras symtom har sitt ursprung. Samarbete kommer att idkas med den privata sektorn i syfte att tillsammans utveckla hållbar, strategisk praxis för fastighetsförvaltning. 

  • Hur mycket problem med inomhusluften förekommer det i offentliga byggnader?

    I en enkätundersökning, som gjordes inom ramen för projektet (Det kommunala byggnadsbeståndets utvecklings- och besparingspotential, publikationsserien för statsrådets utvecklings- och forskningsverksamhet 5/2018), uppgav över hälften av kommunerna att problemen med inomhusluften fortfarande inte har åtgärdats. Mindre än hälften av kommunerna har fått det eftersatta underhållet under kontroll. Varje kommun försöker hitta åtgärder som skulle förbättra situationen. Ett stort fastighetsbestånd, för sent genomförda renoveringar samt brister i skötsel och underhåll har ett samband med förekomsten av problem med inomhusluften.

     

  • Hur har programmet beretts?

    Förslaget till åtgärdsprogram bereddes vid ministerierna hösten 2017 och färdigställdes i mitten av december. Samtidigt inleddes en omfattande remiss. Respons samlades in såväl elektroniskt som vid diskussionsmöten i Uleåborg, Joensuu, Åbo och Helsingfors. Denna respons beaktades när det slutliga programmet färdigställdes. Statsrådet godkände åtgärdsprogrammet vid sitt sammanträde den 3 maj 2018.

  • Hurdan respons gav remissen upphov till?

    I diskussionsmötena deltog sammanlagt cirka 180 personer. Dessutom hade webbsändningarna flera hundra inloggade tittare. Utifrån responsen kan det konstateras att verksamhetsmodellen Sunda lokaler 2028 får understöd. I vissa enstaka yttranden föreslås något annat sätt att åtgärda problemen. I vissa yttranden framförs önskemål om tydligare anvisningar som gäller reparation av byggnader med problem med inomhusluften. I vissa yttranden konstateras å sin sida att det finns behov av fortsatta utredningar och att utgångspunkterna för projektet (t.ex. begreppet sund lokal) och organisationen bakom reformprocessen bör fastställas noggrannare.

  • Vilka konkreta åtgärder kommer att vidtas?

    Under den tioåriga programperioden är målet att integrera ny praxis i fastighetsförvaltningen. Denna praxis innebär att man regelbundet granskar och utvärderar såväl byggnadernas skick och ändamålsenlighet som användarnas erfarenheter. Denna nya praxis torde förbättra exempelvis många daghems, skolors och kaserners inomhusklimat. En multiprofessionell samarbetsgrupp ska tillsammans utvärdera byggnadernas skick och ändamålsenlighet. Målet är att det finns kompetens att identifiera och utreda problem med inomhusluften och att det snabbt vidtas åtgärder för att lösa problemen. Samarbetet för att utveckla verksamhetsmodellen inleds med kommunerna redan 2018.

    En av de viktigaste åtgärderna i programmet innebär att hälso- och sjukvården starkare stöder dem som lider av problem med inomhusluften. Genast i början av programperioden utreds olika sätt att utveckla vården. Dessutom utvecklas rehabiliteringen av dem som mest lider av problem med inomhusluften. Det ska också inledas utredningar om den sociala tryggheten för personer som lider av problem med inomhusluften. Inom ramen för programmet sprids också tillförlitlig information om vilka hälsoeffekter problem med inomhusluften har.

    År 2018 inleds en utbildning i fuktsäkerhet för alla de olika parterna i byggprojekt. Dessutom ska det öppet kommuniceras både om goda erfarenheter och om olika verksamhetsmodeller. Kompetensutveckling med anknytning till strategisk fastighetsförvaltning kommer att genomföras i samarbete med kommunerna. Till grund för detta arbete kartläggs inomhusluftens kvalitet i privata och offentliga byggnader och de problem som inomhusluften för närvarande orsakar såväl i Finland som i jämförelseländer.

    Undervisnings- och kulturministeriet inleder dessutom en kartläggning om kompetens i fråga om problem med inomhusluften: vilken kompetens finns och vilken saknas i olika yrken och olika branscher? 

  • Vem genomför programmet?

    Åtgärderna i programmet har en nära koppling till det arbete som kommunerna, regionalförvaltningen, ministerierna samt flera olika organisationer och företag redan nu är verksamma med.

    Programmet stöder och effektiviserar detta arbete. Genomförandet av åtgärdsprogrammet styrs av en ledningsgrupp som består av de högsta tjänstemännen vid ministerierna samt av ett generalsekretariat och en projektgrupp som består av representanter för berörda parter. Målet är också att skapa ett nätverk som alla intresserade får delta i. Avsikten är att ledningsgruppen och generalsekretariatet ska tillsättas så snart som möjligt efter att statsrådet har godkänt åtgärdsprogrammet. 

     

  • Programmet sträcker sig över regeringsperioder. Hur garanteras det att nästa regering följer programmet?

    Programmet Sunda lokaler 2028 ingår i planen för de offentliga finanserna för 2019–2022. De kommande regeringarna rapporterar om åtgärdsprogrammet årligen i sina årsberättelser till riksdagen. Programmet presenteras för riksdagsgrupperna vid en parlamentarisk rundabordsdiskussion den 5 juni.

  • Hur mäts det hur resultatrikt programmet har varit?

    Hur resultatrikt programmet har varit mäts utifrån det kommunalt och statligt ägda byggnadsbeståndets skick och antalet personer som lider av problem med inomhusluften vid utgången av 2028.