Säkerhetsstrategin för samhället

 

Statsrådet gav den 16 december 2010 ett principbeslut om en säkerhetsstrategi för samhället. Strategin har beretts på bred bas, och i arbetet har utöver myndigheterna också företrädare för näringslivet och organisationerna deltagit. Principbeslutet ersätter strategin för tryggande av samhällets vitala funktioner från 2006.

 

Principbeslutet om en säkerhetsstrategi för samhället, som grundar sig på en bred säkerhetsuppfattning, konkretiserar de principer, mål och grunder som ställts upp i statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse 2009. Strategin utgör en gemensam grund för alla aktörer i samhället när det gäller beredskap och krisledning.

 

I säkerhetsstrategin för samhället fästs särskild uppmärksamhet vid den internationella dimensionen samt det vidsträckta fältet av aktörer inom beredskapen och krisledningen. I strategin framhävs näringslivets och organisationernas betydelse som en del av samhällets beredskap och hantering av störningssituationer. Även säkerhetsforskningen behandlas mer ingående. Kommunernas roll framhävs mera än tidigare liksom också konsekvenserna av regionförvaltningsreformen.

 

Ministerierna har anvisats sammanlagt 49 strategiska uppgifter för tryggande av samhällets vitala funktioner. Statsrådets kansli ansvarar för uppgifter i anslutning till tryggandet av statsrådets verksamhetsbetingelser, den nationella samordningen av beredningen och behandlingen av ärenden som avgörs inom EU samt säkerställandet av att statsrådets kommunikation fungerar och upprätthållandet av lägesbilden.

 

Statsrådets kanslis uppgifter när det gäller att genomföra säkerhetsstrategin för samhället

Statsrådets kansli bistår statsministern i den allmänna ledningen av statsrådet och i samordningen av regeringens och riksdagens arbete. Till kansliets ansvarsområden hör samordningen av beredningen och behandlingen av ärenden som avgörs inom EU. Kansliet behandlar också ärenden som gäller samordningen av statsrådets kommunikation och arrangemangen i fråga om statsrådets allmänna verksamhetsförutsättningar och tjänster. Till statsrådets kanslis uppgifter hör också statsrådets gemensamma beredskap för undantagsförhållanden.

 

Säkerhetsstrategin för samhället innehåller också ett avsnitt om hantering av störningssituationer. Enligt detta ansvarar den behöriga myndigheten alltid för den operativa ledningen. Vid utredandet av störningssituationer under normala förhållanden fungerar denna myndighet i samråd med andra myndigheter som ger handräckning och som är behöriga inom sina egna sektorer. Om krisen fördjupas så att det behövs hjälp och stöd från ministerierna ansvarar det behöriga ministeriet för samordningen i det första skedet enligt reglementet för statsrådet (10 §).

 

Om krisen fördjupas och överskrider ministeriets verksamhetsmöjligheter överförs den allmänna ledningen av krisen på statsrådet som leds av statsministern. Beredskapschefsmötet, kanslichefsmötet och/eller ministerutskottet bistår ledningen. Statsrådets ledningssystem grundar sig på bestämmelserna om statsrådets behörighet, statsministerns lednings- och samordningsuppgift samt de övriga ministrarnas uppgift att stå i ledningen för sina ministerier och förvaltningsområden. Dessa bestämmelser finns i grundlagen och i lagen om statsrådet, som utfärdats med stöd av grundlagen, samt i reglementet för statsrådet (65, 66, 67 och 68 § i grundlagen med motiveringar, 3 och 4 § i statsrådslagen, 2 kap. och 3 kap. 10 § i reglementet för statsrådet).

 

Tryggandet av statsrådets verksamhetsbetingelser

Enligt grundlagen hör det till statsministerns uppgifter att svara för ledningen på statsrådsnivå och även för ledningen av verksamheten och samordningen av ärendenas beredning och behandling.

 

Statsrådets kansli ansvarar för upprätthållandet av den lagstiftning och de förfaranden som gäller statsrådets organisation och beslutsfattande. Kansliet sörjer för tillhandahållandet av de lokaler, tekniska system och stödorganisationer som statsledningen behöver, och samordnar verksamhetsförutsättningarna med riksdagen och republikens president.

 

För att säkerställa en smidig beslutsprocess för statsrådet fastställs tid och plats för statsrådets allmänna sammanträden, presidentföredragningar, ministerutskottens möten och inofficiella möten för regeringen och ges information enligt vedertagen praxis om undantagsarrangemang. Samtidigt utreds behovet av att sammankalla nödvändiga samarbetsorgan.

 

Verksamhetslokalernas utrustning och driftberedskap samt den övriga stödorganisationens funktioner uppehålls så att det är möjligt att trygga samhällets vitala funktioner i alla säkerhetssituationer. Statsrådets ledningscentral, som grundar sig på samverkan ministerierna emellan och som statsrådets kansli ansvar för, hålls i beredskap så att den kan stödja ledningen på statsrådsnivå i alla säkerhetssituationer.

 

Den nationella samordningen av beredningen och behandlingen av ärenden som avgörs inom Europeiska unionen

EU-sekretariatet vid statsrådets kansli samordnar beredningen och behandlingen av de ärenden som avgörs inom Europeiska unionen. Varje ministerium svarar för de EU-frågor som hör till ministeriets ansvarsområde.

 

Till kansliets uppgifter hör att säkerställa att Finlands nationella samordnings- och myndighetsarrangemang fungerar så att det är möjligt att påverka beslutsfattandet inom EU. För att förmågan att hantera krissituationer ska förbättras intensifieras samarbetet mellan EU-institutionerna och Finland. Dessutom påverkar Finland aktivt utvecklandet av EU:s nödtillstånds- och krissamordningsarrangemang så att EU genom sin verksamhet effektivt kan stödja medlemsländerna vid hanteringen av krissituationer.

 

Säkerställande av en fungerande kommunikation för statsrådet

Till statsrådets strategiska uppgifter hör att svara för kriskommunikationen och för de uppgifter som hör samman därmed. Den allmänna principen är att den myndighet som leder verksamheten också svarar för kommunikationens innehåll. Övriga myndigheter stöder den myndighet som ansvarar för kommunikationen.

 

Statsrådets kommunikationsenhet vid statsrådets kansli svarar för regeringens och statsministerns kommunikation samt för samordningen av statsförvaltningens kommunikation. Varje ministerium ansvarar för den egna kommunikationen och för samordningen av kommunikationen inom ministeriets förvaltningsområde, och samarbetet med övriga ministerier och statsrådets kommunikationsenhet är intensivt.

 

Kommunikationen stöder statsledningens verksamhet och säkerställer en tillförlitlig och aktuell informationsförmedling till medborgarna, medierna och de centrala intressentgrupperna. Kommunikationen och lägesbildsverksamheten genomförs i nära samarbete. Både den interna och externa kommunikationen säkerställs.

 

Den gemensamma kristelefontjänsten för förvaltningen och nättjänstsystemen vidareutvecklas. Till stöd för kriskommunikationen inrättas en medborgarportal. Inom förvaltningen reserveras och utbildas tillräckligt med personal för kriskommunikation. Kriskommunikationsberedskapen inom företag, sammanslutningar och organisationer som stöder förvaltningen utvecklas.

 

Ett bedömningssystem som möjliggör jämförelser utvecklas för uppföljning och utvärdering av kommunikationen.

 

Upprätthållandet av statsrådets lägesbild

Under ledning av statsrådets kansli sammanställs en föregripande lägesbild i realtid som stöd för statsrådets beslutsfattande och kommunikation samt för att öka lägesmedvetenheten i de frågor som gäller statens och samhällets säkerhet. Lägesbildsverksamheten och statsrådets lägescentral utvecklas genom att man beaktar och tillgodogör sig de övriga datatekniska miljöer som konstruerats och kommer att konstrueras för myndigheterna.

 

Den planering och samverkan som krävs för lägesbildsverksamheten intensifieras mellan de olika förvaltningsområdena, den regionala och lokala nivån medräknade. Statsrådets joursystem som fungerar dygnet runt vidareutvecklas.

 

När det gäller inhämtandet av information, utarbetandet av lägesbilden samt kommunikationen intensifieras och övas samarbetet. I de nationella arrangemangen utnyttjas samarbetet med EU:s lägescentral (EU SITCEN) och med företag och organisationer som bedriver beredskapsverksamhet. Näringslivets krisberedskap förbättras genom regelbundet lägesbildssamarbete.