Rådet för bedömning av lagstiftningen: Kan välfärdsområdena fullgöra de skyldigheter som vårdgarantin medför?

Rådet för bedömning av lagstiftningen har gett sitt utlåtande om social- och hälsovårdsministeriets utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av hälso- och sjukvårdslagen och vissa lagar som har samband med den I konsekvensbedömningen beskrivs på allmän nivå de utmaningar och osäkerhetsfaktorer som påverkat bedömningen, men de har inte beaktats i tillräcklig omfattning i den mer detaljerade bedömningen.

Syftet med lagförslaget som gäller hälso- och sjukvårdslagen, det vill säga vårdgarantin, är att stärka basservicen inom hälso- och sjukvården och förbättra tillgången till service. Propositionen syftar till att förbättra tillgången till icke-brådskande vård inom primärvården så att man får komma till icke-brådskande sjukvård inom sju dygn efter att en individuell bedömning av vårdbehovet har gjorts. Ett ytterligare syfte är att förbättra tillgången till vård inom mun- och tandvården så att den längsta väntetiden för att få vård förkortas till tre månader.

Enligt lagförslaget finns det skillnader mellan välfärdsområdena när det gäller tillgången till vård. Det finns många orsaker till skillnaderna, bland annat den regionala tillgången på läkare, tandläkare och vårdpersonal, hälsovårdscentralernas verksamhetsmodeller samt tillgängliga ekonomiska resurser för den öppna sjukvården och mun- och tandvården. Av lagförslaget framgår inte i tillräcklig utsträckning vilken inverkan förslaget har på olika välfärdsområden. Lagförslaget och remissvaren tyder på den största risken för genomförandet är utmaningarna i tillgången på personal inom primärvården och mun- och tandvården.

De risker för välfärdsområdenas verksamhet som tillgången på personal medför bör bedömas noggrannare i propositionen. Rådet för bedömning av lagstiftningen anser att det av lagförslaget inte tydligt framgår hur primärvården i välfärdsområdena de facto kan fullgöra sina skyldigheter eller vilka negativa följder fullgörandet av skyldigheterna kan ha. I propositionsutkastet bör riskerna och de oväntade konsekvenserna bedömas närmare. I konsekvensbedömningarna ska även presenteras negativa konsekvenser och hur dessa kan förebyggas.

Av lagförslaget framgår inte på ett jämförbart sätt vilket som är det effektivaste och mest genomförbara sättet att stärka basservicen inom hälso- och sjukvården och förbättra tillgången till service med beaktande av utmaningarna i nuläget. Att man i beredningen har utgått från regeringsprogrammets föresats om skärpning av vårdgarantin som ett sätt att uppnå målen, har enligt rådet för bedömning av lagstiftningen försämrat möjligheterna att bedöma andra alternativ i tjänstemannaberedningen. 
Utlåtandet från rådet för bedömning av lagstiftningen gäller utkastet till regeringens proposition om ändring av hälso- och sjukvårdslagen och vissa andra lagar (projektnummer ST074:00/2019).

Rådet för bedömning av lagstiftningen anser att utkastet till regeringens proposition är bristfälligt med tanke på kraven i anvisningen om konsekvensbedömning av lagförslag. Utkastet till proposition bör korrigeras i enlighet med rådets utlåtande innan regeringens proposition lämnas till riksdagen.

Närmare information: Leila Kostiainen, ordförande för rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 0400 805 417 och Annika Collin, specialsakkunnig, sekretariatet för rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 046923 1001