Jonna Lehtinen: EU:s forsknings- och innovationssamarbete tacklar coronakrisen ur flera riktningar

Världens gemensamma önskelista till julgubben är redan skriven för i år. På första plats ligger ett vaccin mot coronaviruset. Även läkemedel, nya behandlingsmetoder, mobilappar och en massa ny kunskap om coronaviruset ligger högt på listan.

Forskare och innovatörer tävlar nu om att uppfylla dessa önskemål. För att nå resultat måste man dela och jämföra idéer, metoder, data och material och sedan använda de bästa. Europa visar vägen på detta område, eftersom öppen vetenskap och delade forskningsrön ligger i centrum för EU:s forsknings- och innovationssamarbete. Samtidigt måste vi utveckla självförsörjningen vad gäller produktionen av vaccin och ekonomin över lag. En stor mängd olika åtgärder har samlats i kommissionens och EU-ländernas gemensamma handlingsplan på tio punkter. Olika projekt med mål att få bukt på coronaviruset har redan fått hundratals miljoner euro i tilläggsresurser genom EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020, och ännu mer planeras. Det har lanserats en öppen covid-19-forskningsdatabas och EU:s hackathon-evenemang har lockat tio tusentals deltagare.

Globalt samarbete genom EU

EU är en viktig möjliggörare för oss när det gäller globalt forsknings- och innovationssamarbete. EU är den viktigaste internationella finansiären av finländska forskningsorganisationer. Finländska små och medelstora företag har klarat sig utmärkt när det gäller innovationsfinansieringen. I en splitterny nationell vägkarta för forskning och innovation understryks att EU-finansieringen måste kopplas starkare till partnerskap mellan den privata och den offentliga sektorn.

Finländarna hör till nettomottagarna när det gäller EU:s ramprogram för forskning och innovation, vi får med andra ord mer tillbaka än vi betalar till Horisont 2020. Men den nytta vi får av programmet handlar om mycket mer än bara pengar, vi får också till exempel nätverk, infrastruktur och data. Ramprogrammet siktar på global konkurrenskraft och öppnar samarbetskanaler till marknader som är viktiga för Finland.

Nu under coronautbrottet har finländsk EU-finansierad spetskompetens varit synlig och haft inflytande i flera sammanhang. Till exempel har de finska forskarna Kari Alitalo och Seppo Ylä-Herttuala uppmärksammats av Europeiska forskningsrådet ERC för utvecklandet av vaccin i form av nässpray. Institutet för hälsa och välfärd navigerar Finland genom krisen och är samtidigt aktivt i flera europeiska forskningsnätverk. Hanken fick nyligen samordningsansvaret för ett logistikprojekt för humanitärt bistånd. Centret för IT-expertis CSC har EU-finansierade superdatorer som lagrar och skapar modeller för internationell forskningsdata om covid-19 och virusets spridning.

Flera finländska företag är med om att utveckla lösningar för att bekämpa coronakrisen. Utvecklingsarbete som finansierats av Horisont 2020 ligger till exempel bakom coronatestet som utvecklats av molekyldiagnostikföretaget Mobidiagi och läkemedlet Faron Pharmaceuticalsin Traumakine, som fått WHO:s godkännande. EU-nätverket för klinisk testning som ska startas innan sommaren gör så att Finland också dra nytta av lösningar som utvecklats på annat håll. Till exempel Lifa Air, som börjat tillverka andningsskydd, har EU-finansierade projekt bakom sig.

Finländska startupföretag har flitigt ansökt om pilotfinansiering av Europeiska innovationsrådet för att utveckla olika coronalösningar. Finländare har också gjort väl ifrån sig under EU:s hackathon-evenemang. Projektet Smartphones4good utrustar Afrika med använda smarttelefoner och teamet Unus Terra utvecklar spel som ska få ungdomar att hålla fysisk distans.

Det här är bara några exempel.

Internationella organisationers förmåga att samordna och snabba upp samarbete sätt nu på prov på allvar. Det är inte ett enkelt uppdrag heller på forskningssidan eftersom över 90 procent av finansieringen för forskning och utveckling ligger i medlemsländernas egna händer. Medlemsländerna behöver engageras mer som partner i EU-projekt och i att kompensera det globala finansieringsunderskottet på nästan åtta miljarder euro, även genom internationella vaccininitiativ. Tack vare den insamling som ordnats av kommissionen är ett vaccin som kan bli tillgängligt på lika grunder i hela världen nu ett steg närmare. Det är avgörande för Europa hur situationen utvecklas i synnerhet i Afrika och det kräver ett intensivt samarbete. Partnerskap med Afrika för vaccinforskning har redan i flera år finansierats genom Horisont, så utgångspunkten är god.

Horisont-programmets styrka är dess mångsidighet

Det samlas nu in värdefullt forskningsmaterial om människors välmående, hälso- och sjukvårdssystem, om ekonomier och om samhället i allmänhet. Kriser kan vara vaggor för ny kunskap, på gott och på ont. Att hantera infodemier, cybervirus och desinformation hör lyckligtvis också till sådant som EU:s forskningssamarbete befattar sig med. Till Horisonts styrkor hör dess tvärvetenskaplighet, mångsidighet och samarbetet mellan forskare och företag. Trots att det är coronaviruset som nu framför allt sätter agendan har inte digitaliseringens eller klimatförändringens megautmaningar försvunnit, och arbetet med dem bildar fortfarande den röda tråden i EU:s stimulansplan.

Genom EU:s forsknings- och innovationsverksamhet skapas långsiktig motståndskraft: en kunskapsbas, lösningsmodeller och globalt samarbete för att tackla olika slag av kriser som  framtiden kan erbjuda. Följande ramprogram, Horisont Europa, som Finland enträget arbetade för under sitt EU-ordförandeskap, är en central möjliggörare på detta område. Om budgeten för Horisont Europa kan fastställas i år är det redan en förträfflig julklapp.

Jonna Lehtinen

specialsakkunnig
Finlands ständiga representation vid EU