Regeringens förslag om åtgärder för att förbättra kostnadskonkurrenskraften

Regeringens mål är att höja sysselsättningsgraden till 72 procent och antalet sysselsatta med 110 000 personer före utgången av valperioden. Skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten bryts före utgången av valperioden och från och med 2021 ska vi inte längre leva på kredit.

Enligt statsminister Juha Sipilä är regeringens lösningar nödvändiga för att förbättra Finlands konkurrenskraft. En särskild utmaning är hållbarhetsgapet på tio miljarder euro. Regeringen har beslutat täcka fyra miljarder genom besparingar, cirka fyra miljarder genom strukturella reformer och resten genom konkurrensfrämjande åtgärder, bland annat förbättring av kostnadskonkurrenskraften, en måttlig lönepolitik och ökad produktivitet.

Efter att samhällsfördraget strandade har regeringen på grund av det mycket dåliga ekonomiska läget varit tvungen att söka exceptionella åtgärder för att sänka enhetsarbetskostnaderna med fem procent och för att förbättra omställningsskyddet för arbetstagarna. Förslagen är följande.

Förbättrat omställningsskydd för arbetstagarna:

• För arbetstagare vid företag som sysselsätter mer än 20 personer erbjuds vid sidan av lön för uppsägningstiden rätt till träning som främjar en återgång till arbetslivet, som motsvarar minst den genomsnittliga månadslönen vid företaget.
• Arbetsgivaren vid ett företag som sysselsätter mer än 20 personer måste erbjuda företagshälsovårdstjänster under sex månaders tid efter uppsägningstiden.

Jämn fördelning av kostnaderna för familjeledighet:

• Unga kvinnors sysselsättning främjas genom att arbetsgivarnas kostnader för familjeledighet utjämnas med en engångsersättning på 2 500 euro.

Förbättrad kostnadskonkurrenskraft:

• Trettondagen och Kristi himmelsfärsdag blir oavlönade lediga dagar utan att årsarbetstiden förkortas.
• Nivån på ersättningen för sjukfrånvaro sänks så att den första dagen i fortsättningen är oavlönad och för dagarna 2–9 betalas 80 procent av lönen.
• Övertidsersättningarna halveras och ersättningen för söndagsarbete sänks till 75 procent.
• Långa semestrar i synnerhet inom den offentliga sektorn förkortas från 38 till 30 arbetsdagar.
• Socialskyddsavgifterna för privata arbetsgivare sänks med 1,72 procentenheter från och med 2017.

”Genom dessa förslag strävar vi efter att åtgärda vår dåliga konkurrenskraft. I sista hand handlar det om att öka arbetstillfällena och att på så sätt bevara, t.o.m. rädda det finländska välfärdssamhället. I den rådande allvarliga situationen är detta den insats som de som arbetar får göra för att få Finland tillbaka på rätt köl”, säger Sipilä.

Avsikten är att förslagen genomförs genom tvingande lagstiftning som börjar tillämpas efter att de nuvarande kollektivavtalen löpt ut och är i kraft vid ingången av följande kollektivavtal. Åtgärderna som bestäms genom lag är exakta och noggrant avgränsade.

Regeringen har noggrant bedömt att förslagen inte står i strid med bestämmelserna i grundlagen eller med förpliktelserna enligt Finlands EU- eller ILO-medlemskap. Som ett led i förberedelserna har man hört justitieministeriet och ordnat en inofficiell diskussion med sakkunniga.

Innan offentliggörandet har regeringen diskuterat förslagen med arbetsmarknadsparterna och fortsätter diskussionerna i morgon i ekonomiska rådet. Efter ekonomiska rådets möte fattar regeringen beslut om sina åtgärder vid regeringens överläggning. Centerns, Sannfinländarnas och Samlingspartiets riksdagsgrupper har godkänt de föreslagna åtgärderna. Lagstiftningen bereds på normalt sätt i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna. Regeringen har också bedömt vilka konsekvenser åtgärderna har på jämlikheten och jämställdheten mellan könen.

Statsminister Sipilä lägger fram regeringens åtgärder för att förbättra konkurrenskraften för riksdagen som ett meddelande från statsrådet senast i slutet av september 2015. Målet är att de nödvändiga lagändringarna ska ha genomförts senast i juni 2016.

Statsminister Sipiläs presentation vid presskonferensen (på finska)

Ytterligare information: Riina Nevamäki, statsministerns politiska specialmedarbetare, tfn 040 705 2593, Markus Lahtinen, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 050 491 3842, Martti Hetemäki, finansministeriets statssekreterare, tfn 0295 530 292