Hyppää sisältöön
Media
Valtioneuvoston kanslia etusivu

Janina Hasenson: EU:s ledarskap behövs för att försvara de mänskliga rättigheterna i kristider

utrikesministeriet
Utgivningsdatum 28.5.2020 11.04 | Publicerad på svenska 1.6.2020 kl. 9.29
Janina Hasenson: EU:s ledarskap behövs för att försvara de mänskliga rättigheterna i kristider

Den globala coronaviruspandemin påverkar just nu så gott som alla människors liv på ett eller annat sätt. Hotet mot vår hälsa, reserestriktionerna, stängda skolor, förlorad utkomst, förbudet att träffa äldre personer och en mängd andra frågor påverkar vår vardag och skapar oro i hela världen. Men så gäller det också våra grundläggande friheter och mänskliga rättigheter som fastställs i internationella konventioner, i EU:s grundfördrag och i våra nationella konstitutioner.

De mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen är centrala värden i Europeiska unionen. De utgör också grundpelarna i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Genom att stödja de mänskliga rättigheterna i olika länder stärker EU samtidigt fred och säkerhet och främjar därtill de globala målen för hållbar utveckling.

Det handlar om enskilda människors liv

Europeiska unionen anklagas ofta för att vara avlägsen, för tomma ord och byråkrati. Det stämmer säkert. Mer sällan hör vi om EU och medlemsstaterna genom sina gemensamma insatser förbättrar otaliga människors liv.

Fler barn får gå i skola, fler gravida får rådgivningstjänster. Fler person med funktionsnedsättning och företrädare för urfolk kan delta i samhällelig verksamhet. Oliktänkare och människorättsförsvarare får politiskt och ekonomiskt stöd för att lyfta fram orättvisor i samhället. Journalistikens framtid och mediernas frihet skyddas. De som hör till religiösa eller etniska minoriteter får sina röster hörda. Det ingrips i diskriminering och våld mot könsminoriteter och sexuella minoriteter. Antalet avrättningar minskar. Exempel tar inte slut i en handvändning.

EU ska inte pruta på försvaret av de mänskliga rättigheterna

Arbetet för de mänskliga rättigheterna måste fortsätta aktivt också under coronakrisen och andra kriser. Vi måste se till att eventuella begränsningar av de mänskliga rättigheterna just nu verkligen är nödvändiga, tillfälliga och proportionella. I rättsstater ska laglighetsövervakare och oberoende domstolar till slut bedöma om det lyckats.

Det kommer alltid att finnas regeringar och andra som utnyttjar kriser för att driva sina egna intressen och öka sin makt. Så är det också under denna kris. Det har vi bevittnat i olika delar av världen och tyvärr också inom EU:s gränser.

Det har redan länge varit Finlands mål att öka samstämmigheten i EU:s yttre och inre politik för de mänskliga rättigheterna. EU:s trovärdighet som global aktör är hotad om vi inte kan försvara tillämpandet av rättsstatsprincipen och ingripa i kränkningar av de mänskliga rättigheterna på vårt eget territorium. Coronavåren har visat att det finns mycket arbete kvar på detta område.

De mänskliga rättigheterna ska beaktas i alla coronaåtgärder

EU:s ledarskap i försvaret av de mänskliga rättigheterna behövs nu mer än någonsin. Människor och grupper som redan tidigare var i en sårbar ställning är nu speciellt utsatta för krisens ekonomiska och sociala följder. Vi oroar oss särskilt för de människor som är bostadslösa eller som bor på vårdinrättningar. Den extrema fattigdomen håller också på att öka. Enligt statistiken lider män mer av coronavirussjukdomen medan kvinnor drabbas hårdare av krisens följder. I årtionden framöver kommer vi att betala räkningen för de barn och ungdomar som fått lida under pandemin.

Krisen påverkar olika länder på olika sätt. Det som fungerar i de högtutvecklade metropolerna i Asien och Afrika är inte nödvändigtvis en fungerande lösning på glesbygden. Det är omöjligt att finna lösningar som skulle fungera överallt i alla lägen. Den bästa expertisen om lokala förhållanden finner man så gott som alltid lokalt. Det lönar sig att lyssna noga på vad medlemsstaternas ambassader och EU:s delegationer har att säga om vilka åtgärder som behövs i olika länder.

Finland är med och fattar beslut om EU:s coronarespons. Det är viktigt att säkerställa att coronakrisens konsekvenser för människor i sårbar ställning och för människorättsförsvarare beaktas i EU:s beslutsfattande på alla nivåer. Utöver det ekonomiska stödet behövs det också aktiv påverkan genom bilaterala förbindelser samt på internationella och regionala forum. För att vi ska klara oss ur denna globala pandemi krävs det samarbete över alla gränser.

EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 erbjuder en möjlighet att säkerställa och ytterligare stärka unionens starka profil när det gäller de mänskliga rättigheterna. 

Janina Hasenson

Lagstiftningsråd, utrikesministeriet