Hyppää sisältöön
Media
Valtioneuvoston kanslia etusivu

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Tillståndsbehandlingen för investeringsprojekt kan påskyndas

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetarbets- och näringsministerietfinansministerietmiljöministeriet
Utgivningsdatum 18.5.2020 8.47
Pressmeddelande 340/2020

Stora investeringsprojekt kräver många miljörelaterade tillstånd och de miljöfrågor som är anknutna till dem är ofta omfattande och komplexa helheter. De längsta handläggningstiderna för tillstånd gäller i nuläget miljötillstånd och gruvtillstånd, för vilka behandlingen i vissa fall tar längre än ett år. Tillståndsbehandlingen kan dock påskyndas på olika sätt, visar en färsk utredning av Finlands miljöcentral och Aalto-universitetet.

Projektets utgångspunkt var utredaren, statssekreterare Martti Hetemäkis utredning för finansministeriet om främjande av investeringar (17.9.2019), som innehåller en rekommendation om begränsande av handläggningstiden till högst ett år för myndighetsåtgärder gällande tillstånd för investeringar. Rättsliga och andra förutsättningar för och konsekvenser av en sådan lagstadgad tidsgräns som riktas till myndigheterna har inte tidigare utretts i Finland. Resultaten av utredningen kan användas vid eventuell lagberedning och verkställande av lagstiftning.

Som bakgrund till arbetet utreddes reglering gällande tider för tillståndsbehandling i vissa andra EU-länder. Därtill intervjuades statliga och kommunala tillstånds- och tillsynsmyndigheter samt företrädare för näringslivet och icke-statliga organisationer. Utgångspunkten var att bevara rätten till information och rätten till inflytande i tillståndsprocesserna samt innehållet i och kvaliteten på tillståndsbehandlingen och tillståndsbesluten åtminstone på nuvarande nivå.  

Längden på tillståndsbehandlingen kan regleras på flera sätt

Reglering av handläggningstiden kan genomföras på många olika sätt. Regleringen kan till exempel grunda sig på uppskattning av handläggningstiden och information om denna eller på tillståndsbehandlingens tidsfrist, regler för beräkning av tiden, möjligheter att göra undantag samt bestämmelser om följder av överskridande av tidsfristen. I utredningen beskrivs hur olika alternativ kan genomföras och vilka konsekvenser de skulle ha för verksamhetsutövare, myndigheter och berörda parter.  

Tidsfristen kan regleras antingen så att den gäller den sammanlagda handläggningstiden (i enlighet med lagstiftningsprojektet om ett enda serviceställe) eller separat för varje enskilt tillståndsärende. Möjligheterna att genomföra de olika alternativen enligt den gällande lagstiftningen varierar mycket.

En bindande tidsfrist på ett år för behandlingen som helhet går inte att ta in i den gällande lagstiftningen utan att göra betydande ändringar i lagstiftningen. Om syftet är att begränsa handläggningstiden så att alla tillstånd för ett investeringsprojekt behandlas inom ett år måste lagstiftningsprojektet om ett enda serviceställe och de tillståndsförfaranden som berörs av de separata lagar som hänför sig till det samordnas i mycket högre grad än nu. Här kan man till exempel ta modell av Nederländerna där en stor mängd separata tillstånd gällande investeringsprojekt ersatts med ett enda tillstånd.

Handläggningstiden på ett år innebär störst utmaningar inom miljö- och gruvtillståndsförfarandena. För de övriga tillståndsförfaranden som utredningen omfattar verkar en handläggningstid på ett år inte vara särskilt problematisk. Till dessa hör åtminstone marktäktstillstånd enligt marktäktslagen, kemikaliesäkerhetstillstånd enligt den lag som gäller säkerhet vid hantering och upplagring av farliga kemikalier, bygglov enligt markanvändnings- och bygglagen samt undantagslov enligt naturvårdslagen. Ett litet behov av tilläggsresurser uppstår vid regionförvaltningsverken.

Andra sätt att förkorta handläggningstiderna för tillstånd

Utöver ändring av lagstiftningen finns det flera andra sätt att förkorta handläggningstiden för tillstånd. Åtgärder som främjar tillståndsbehandling utan dröjsmål är att förbättra styrningen och behandlingsprocesserna, öka samarbetet mellan myndigheter och specialisera samarbetena, förbättra förhandsrådgivningen, integrera elektroniska handläggningssystem till ett och samma digitala tjänstelager och eventuellt sammanföra statens tillstånds- och tillsynsmyndighetsfunktioner.

Projektet genomfördes inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet som ett samarbete mellan Finlands miljöcentral och Aalto-universitetet. Representerade i projektets styrgrupp var miljöministeriet, finansministeriet och arbets- och näringsministeriet.

Ytterligare information:

I första hand: styrgruppens ordförande Riitta Rönn, lagstiftningsdirektör, miljöministeriet, [email protected], tfn 0295 250 255

Mer information ges vid behov av Kimmo Silvo, utvecklingschef, Finlands miljöcentral, [email protected], tfn 0295 251 640

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.