Hyppää sisältöön
Media
Valtioneuvoston kanslia etusivu

Utredning: Information som tagits fram i projekten inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet har utnyttjats på ett mångsidigt sätt

statsrådets kansli
Utgivningsdatum 20.10.2022 8.49
Nyhet

En utredning som publicerades den 20 oktober visar att information som tagits fram i projekten inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet har utnyttjats på ett mångsidigt sätt i de olika faserna av statsrådets beslutsfattande, vid uppföljningen av effekterna av besluten och i strategi-, planerings- och lagberedningsarbetet.

Forskare vid Åbo universitet har utrett hur och i vilken utsträckning information som tas fram i projekten inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet utnyttjas i statsrådets beslutsfattande och i beredningen av det. Enligt utredningen har den information som tagits fram i projekten utnyttjats också i ministeriernas utvecklingsverksamhet, resursbeslut, interna rapportering och samarbete med intressegrupper. Även andra aktörer inom den offentliga förvaltningen och medierna har utnyttjat informationen.

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet kännetecknas av förvaltningsövergripande samarbete mellan ministerierna, växelverkan mellan forskare och styrgrupper bestående av sakkunniga vid ministerierna samt samutveckling under projekten. Enligt utredningen ansåg tjänstemännen att dessa faktorer främjar möjligheterna att utnyttja forskningsresultaten.

Aktiv växelverkan mellan forskare och tjänstemannakåren är väsentlig med tanke på användningen av informationen

Statsrådets kansli tillsätter en styrgrupp bestående av sakkunniga från olika ministerier för varje projekt inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. Enligt utredningen har styrgruppen en central roll när det gäller att främja utnyttjandet av information. Det är viktigt att styrgruppens medlemmar är förtrogna med forskningstemat och ministeriernas informationsbrister. Styrgruppens sakkunskap behövs också för att den information som tas fram i projekten ska kunna bearbetas till en form som tjänar tjänstemannen och beslutsfattarna.

Av utredningen framgick det att tjänstemän med forskarutbildning oftare i sitt arbete utnyttjar både information som tagits fram i projekten inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och annan forskningsdata än vad deras kolleger med magisterexamen gör.

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet har stärkt tjänstemannakårens färdigheter att organisera projektarbete och samarbeta med forskare och andra ministerier. Projekten har också haft betydelse med tanke på inlärningen, eftersom de har gett tjänstemännen nya infallsvinklar på forskning och vetenskaplig praxis.

”En av styrkorna i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet kan anses vara den kontinuerliga växelverkan mellan forskare och tjänstemän. Samtidigt som tjänstemännens och ministeriernas förutsättningar att samarbeta och utnyttja information ökar, utvecklas också forskarnas kompetens. Enligt tjänstemännen lär sig forskarna om beslutsfattandet och beslutsfattarnas behov och om hur informationen bäst tjänar beslutsfattarna”, berättar kollegieforskaren Reetta Muhonen, som ledde utredningsprojektet vid Åbo universitet.

Växelverkan främjar utnyttjandet av information, men utnyttjandet baserar sig inte enbart på forskningsrön, på deras kvalitet eller på hur effektivt informationen förmedlas.

”Huruvida forskningsdata används eller inte hänger alltid samman med en bredare politisk och samhällelig kontext”, påminner Muhonen.

Med tanke på utnyttjandet av information är det bra att ta hänsyn till att

  • den beskrivning av informationsbehovet som ligger till grund för forskningen är tydlig och att det realistiskt sett är möjligt att svara på informationsbehovet
  • de som gör utredningarna eller undersökningarna är vetenskapligt kompetenta
  • slutrapporten från projektet är vetenskapligt högklassig och beskriver också eventuella osäkerhetsfaktorer som anknyter till resultaten.

Också kommunikation har enligt utredningen en viktig roll när det gäller att möjliggöra utnyttjandet av forskningsdata. Det lönar sig att proaktivt under projektets gång ta fram mål för kommunikationen om forskningen. Det lönar sig att utnyttja olika kommunikationskanaler på ett mångsidigt sätt. Informationen bör vara så klar, begriplig och koncis som möjligt. Policy- och åtgärdsrekommendationer som baserar sig på forskningsresultaten främjar utnyttjandet av forskningsdata i det politiska beslutsfattandet.

Ytterligare information: Reetta Muhonen, kollegieforskare, docent, Åbo universitet, tfn 050 535 8985, [email protected]

Statsrådets tväradministrativa och snabbt genomförda utredningar ger information om frågor som är viktiga för statsrådets beslut och som kräver ett snabbt avgörande. För innehållet i utredningsrapporten svarar tillhandahållarna av informationen, det motsvarar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.