Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Forskare om reformen av finansieringen av EU:s budget: Finland bör främja harmoniseringen av miljö- och samfundsskatter
En finländsk forskargrupp har analyserat de nya inkomstkällorna i EU:s budget. Enligt forskarna talar skattebasernas rörlighet samt produktionens och konsumtionens miljökonsekvenser för enhetligare skattebaser på EU-nivå. Harmoniseringen gör det möjligt att se över finansieringen av EU:s budget så att den i fortsättningen baserar sig på nya egna medel som fås direkt från medlemsstaternas skattebaser.
Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral har evaluerat det arbete Italiens förre premiärminister och EU-kommissionär Mario Monti lett i syfte att se över finansieringen av EU:s budget. Forskargruppen har också bedömt hur väl de föreslagna skatterna lämpar sig som nya inkomstkällor. De ekonomiska kriterierna gällde optimal beskattning och mervärdet för överföring av skatteintäkter till EU-budgeten. Rapporten, som offentliggjordes den 3 april, har utarbetats av forskarna Seppo Kari, Olli Ropponen och Saara Tamminen vid Statens ekonomiska forskningscentral och forskarna Niku Määttänen och Tarmo Valkonen vid Näringslivets forskningsinstitut.
I Montis rapport föreslås det inte att EU ska få beskattningsrätt, utan i stället ska unionen få så kallade nya egna medel som utgörs av en avtalad andel av de skatter som samlas in nationellt. Dessa ska ersätta de nuvarande medlemsavgifterna, som baserar sig på bruttonationalinkomst och intäkterna av mervärdesskatt. Skatternas direkta konsekvenser för investeringar, sysselsättning och inkomstfördelning får emellertid mindre uppmärksamhet i rapporten. Rapporten tar inte heller i beaktande medlemsstaternas möjligheter att ändra sin beskattning så att målen för reformen av EU:s finansiering inte uppnås.
Enligt forskarna bör Finland syfta till att harmonisera rörliga vinster och skattebaserna för miljö- och energiskatter samt till att fastställa minimiskattesatser.
”Vi rekommenderar att skattebaserna för företags- och miljöskatter harmoniseras och att en minimiskattesats fastställs oberoende av resultaten av reformen. Den minsta insatsen skulle vara att undanröja de medlemstatsspecifika korrigeringsmekanismerna och det komplicerade systemet med egna medel som fås av mervärdeskatter”, konstaterar Tarmo Valkonen som ledde projektet. Han är forskningsrådgivare vid Näringslivets forskningsinstitut.
Enligt forskarna är koldioxidskatt som kompletterar utsläppshandeln, harmoniserad samfundsskatt (CCCTB) och mervärdesskatt inom finanssektorn (FAT) de mest lovande av de nya egna medel som föreslås i Montis rapport. Forskarna rekommenderar emellertid inte införande av transaktionsskatt på finansmarknaden.
Forskarna beräknar att Finlands proportionella finansiella bidrag minskar om de nuvarande medlemstatsspecifika korrigeringsmekanismerna och det nuvarande systemet med egna medel som fås av mervärdeskatter undanröjs. Också införandet av egna medel som baserar sig på mervärdesskatter inom finanssektorn har en minskande effekt. Eftersom det inte finns data om samfundsskattebasen och förslagen till miljöskatt inte är tillräckligt exakta, har det inte varit möjligt att bedöma Finlands finansiella bidrag till dessa delar.
Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017.
Utredningen Gemensamma eller egna mål: reformen av Europeiska unionens finansiering (på engelska)
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.
Ytterligare information:
Tarmo Valkonen, forskningsrådgivare, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 050 329 6014, [email protected]
Seppo Kari, forskningsledare, Statens ekonomiska forskningscentral, tfn +358 295 519 419, [email protected]
Saara Tamminen, specialforskare, Statens ekonomiska forskningscentral, tfn +358 295 519 450, [email protected]