Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Den låga nativiteten hämmar den ekonomiska tillväxten permanent och fördjupar den offentliga ekonomins problem

Enligt en undersökning som publicerats av Näringslivets forskningsinstitut Etla den 19 maj kommer den ekonomiska tillväxten från och med 2040-talet att hämmas permanent som en följd av förändringarna i befolkningsstrukturen, om inte nativiteten stiger betydligt, invandringen ökar och invandrarnas sysselsättningsgrad höjs.

Den sjunkande nativiteten stärker den offentliga ekonomin under de små åldersklassernas barn- och ungdom, men skapar samtidigt en bestående brist på framtida arbetskraft och ett underskott i den offentliga ekonomin. På grund av fenomenet bör man inom politiken fokusera på ett långsiktigt perspektiv och se till att man kan reagera i tid på förändringarna i åldersstrukturen, till exempel genom att få människorna att stanna kvar längre i arbetslivet och jämna ut omfattande skattehöjningar.

Återgång till stora barnantal osannolikt

Det minskade barnantalet är ett globalt fenomen som pågått länge. Det har ändå visat sig svårt att förutspå nativiteten. De prognoser som tagits fram för Finlands befolknings del visar på en vändning när det gäller barnantalet, men även att de årskullar som föds blir mindre för gott. Det är lättare att förutspå antalet äldre personer, eftersom de årskullar som fyller 80 år under det här århundradet redan fötts.

Enligt Etlas undersökning kommer den ekonomiska tillväxten från och med 2040-talet att hämmas permanent som en följd av förändringarna i befolkningsstrukturen, om inte nativiteten stiger betydligt, invandringen ökar och invandrarnas sysselsättningsgrad förbättras.  Om den ekonomiska tillväxten avtar minskar skatteintäkterna och finansieringen av välfärdsstaten försvåras samtidigt som den äldre befolkningen mångdubblas och servicebehovet ökar. Inkomstfördelningen mellan generationerna förändras i en riktning som försvagar ställningen för de generationer som är unga i dag och för de kommande generationerna. Att befolkningen blir allt äldre kommer med stor sannolikhet att leda till en långsammare ekonomisk tillväxt och problem med den offentliga ekonomin, även om man beaktar osäkerheten kring befolkningsprognoserna.

Uppskjutning av politiska åtgärder ökar den offentliga ekonomins anpassningsbehov

Ur politisk synvinkel är det utmanande med en situation där de problem som kumuleras i dag realiseras först om ett par årtionden. På grund av den låga nativiteten har man förlorat arbetskraft motsvarande mer än en åldersklass på 60 000 personer under de senaste fem åren, vilket redan nu har lett till en avsevärd ökning av den balanserande sysselsättningsgraden inom den offentliga ekonomin. Om de politiska åtgärderna skjuts upp tills de små åldersklasserna kommer ut i arbetslivet, leder det till en sämre levnadsstandard för de kommande generationerna och allt fler incitamentsproblem som beror på en hög beskattning. Ju längre den nödvändiga anpassningen av den offentliga ekonomins utgifter och inkomster skjuts upp, desto större anpassning behövs.

I Etlas rapport bedöms metoderna för att få människorna att stanna kvar längre i arbetslivet och andra åtgärder för att jämna ut omfattande skattehöjningar på lång sikt.

Att förkorta alltför långa studietider ökar studerandenas livscykelinkomster och förbättrar den offentliga ekonomin genom större skatteintäkter och mindre utgifter. Om den undre gränsen för pensionsåldern höjs till 66 år innan den binds till den förväntade livslängden leder det till högre pensioner, en högre sysselsättningsgrad och ett ökat utbud på arbetskraft. En centralisering av arbetspensionssystemet så att det sköts av en pensionsanstalt och en djärvare investeringspolitik kan bidra till att minska pressen på att höja pensionsavgifterna och förbättra den offentliga ekonomin avsevärt även genom en ökning av lönesumman och konsumtionen. En regelbaserad tilläggsfondering av pensionerna under åren med låg nativitet förbättrar ställningen för de generationer som är unga i dag och för de kommande generationerna genom att lindra pressen på att höja avgifterna när den är som störst och jämna ut konsumtionen över tid.

Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Närmare information:

Forskningsrådgivare Tarmo Valkonen Näringslivets forskningsinstitut, tfn 050 329 6014, [email protected]
Docent Jukka Lassila, tfn 050 565 0406, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.