Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Rådet för bedömning av lagstiftningen
Ändringarna av den sociala tryggheten: tid och resurser bör reserveras för beredningen av stora reformer

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 12.10.2023 12.18 | Publicerad på svenska 6.11.2023 kl. 13.44
Nyhet

Rådet för bedömning av lagstiftningen har lämnat ett utlåtande om tre budgetlagar som beretts av social- och hälsovårdsministeriet. Lagförslagen gäller utkomstskydd, bostadsbidrag och utkomststöd. Enligt rådet borde de totala konsekvenserna av lagförslagen för den sociala tryggheten och utkomsten ha bedömts redan i beredningsskedet Remisstiden blev för kort i alla tre stora projekt.

Social- och hälsovårdsministeriet har berett lagförslag om utkomstskydd, bostadsbidrag och utkomststöd som hänför sig till statens budgetproposition 2024. 

Social- och hälsovårdsministeriet publicerade den 9 oktober 2023 en promemoria om bedömningen av de totala konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten 2024. Enligt rådet för bedömning av lagstiftningen borde de totala konsekvenserna av förslagen om ändringarna i den sociala tryggheten ha bedömts redan i beredningsskedet. Då skulle lagförslagens totala konsekvenser för utsatta grupper ha kunnat beaktas. I social- och hälsovårdsministeriets promemoria behandlas de ekonomiska konsekvenserna, medan konsekvenserna för de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna utelämnats. Det hade varit viktigt att bedöma om de totala konsekvenserna av ändringarna drabbar samma grupper av människor. 

Beredningen av lagförslagen har varit bristfällig. Rådet betonar att ministeriet bör reserveras tillräckligt med tid och resurser för en noggrann beredning av reformer som har betydande konsekvenser. 

Remisstiden för lagförslagen var betydligt kortare än vanligt. I allmänhet reserveras 6–8 veckor för att lämna in skriftliga utlåtanden. Rådet anser att det i de för samhället viktiga lagförslagen borde ha reserverats tillräcklig tid att yttra sig för alla intressentgrupper och medborgare som berörs av ärendet. 

Social- och hälsovårdsministeriet lämnade in sina lagförslag för bedömning så sent att rådets observationer inte kunde beaktas vid ministeriet. Därför ges rådets utlåtanden för kännedom till riksdagen.

Utkomstskydd: de ekonomiska konsekvenserna har bedömts bra

De viktigaste förslagen när det gäller lagförslaget om utkomstskydd (projektnummer STM048:00/2023) är bland annat att löntagarens arbetsvillkor förlängs till 12 månader, begynnelsetidpunkten för rätten till arbetslöshetsförmåner förlängs till sju dagar, det skyddande beloppet för jämkning av arbetslöshetsförmåner slopas och att barnförhöjningen som betalas i samband med arbetslöshetsförmåner slopas.

Konsekvenserna för hushållen och de offentliga finanserna har bedömts på ett kvalitativt sätt. Med hjälp av illustrerande figurer, tabeller och exempel ges en bra uppfattning av ändringarnas omfattning och målgrupper. I lagförslaget har man även lyft fram de grupper som berörs av de största ändringarna.

I lagförslaget behandlas viktiga faktorer för de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna, såsom konsekvenserna för olika grupper av människor. Dock är slutledningarna om huruvida ändringarna har en stärkande eller försämrande effekt på de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna bristfälliga. 

Rådet för bedömning av lagstiftningen anser att lagförslaget uppfyller väl kraven i anvisningarna om konsekvensbedömning vid lagberedning. Rådet anser att lagförslaget borde ha kompletterats i enlighet med rådets utlåtande innan propositionen lämnades till riksdagen. 

Ändringarna av utkomststödet: konsekvenserna för utsatta personer bör preciseras

Enligt lagförslaget om 7 a § i lagen om utkomststöd (projektnummer STM061:00/2023) ska sökande anvisas att skaffa en förmånligare bostad om sökandens boendeutgifter överskrider ett belopp som kan anses behövligt. Sökanden ska inte anvisas att skaffa en förmånligare bostad, om sökanden har en i lagen angiven särskild grund för att bo kvar i sin nuvarande bostad.

I lagförslaget presenteras öppet de risker och negativa konsekvenser som gäller exempelvis ökade ekonomiska problem, vräkningar och ett ökat behov av mathjälp. I lagförslaget används dessutom illustrerande statistik och referenser till forskning.  

Lagförslaget borde ha innehållit en beskrivning av de olika grupper som kommer att drabbas särskilt av ändringarna. Det förblir oklart hur ändringarna påverkar till exempel överskuldsatta personer som har anmärkningar i sina kreditupplysningar eller andra utmaningar med livshanteringen. 

Det borde även ha preciserats hur lagförslaget påverkar utsatta personer, i synnerhet i situationer där en person trots försök har svårigheter att hitta ett jobb eller en förmånligare bostad.
Rådet för bedömning av lagstiftningen anser att lagförslaget följer anvisningarna om konsekvensbedömning vid lagberedning på ett nöjaktigt sätt. Rådet anser att lagförslaget borde ha korrigerats i enlighet med rådets utlåtande innan propositionen lämnades till riksdagen.   

Bostadsbidrag: bristfällig bedömning av konsekvenserna för grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter

De viktigaste förslagen i lagförslaget om allmänt bostadsbidrag (projektnummer STM056:00/2023) är bland annat att ersättningsprocenten på bostadsbidraget sänks från 80 procent till 70 procent, att förvärvsinkomstavdraget slopas och att bostadsbidraget för ägarbostäder avskaffas. Även kommungruppstillhörigheten i fråga om bostadsbidraget ska ändras för huvudstadsregionens del.
Man får en bra uppfattning om lagförslagets genomsnittliga effekter för hushållen. I förslaget beskrivs de grupper som drabbas värst av de ekonomiska förändringarna.

Lagförslaget borde ha innehållit en noggrannare beskrivning av konsekvenserna av det slopade bostadsbidraget för ägarbostäder. Det borde ha preciserats hur många stödtagare som bor i glesbygden där det inte är möjligt att realisera ägarbostäder. 

Rådet ser det som en brist att konsekvenserna för de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna inte bedömts tillräckligt i lagförslaget. Det blir oklart om ändringen kommer att försämra tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna, såsom rätten till en bostad och oundgänglig försörjning. Vilka konsekvenser drabbas utsatta personer av i sin vardag som en följd av ändringen? 

Rådet för bedömning av lagstiftningen anser att lagförslaget följer anvisningarna om konsekvensbedömning vid lagberedning på ett hjälpligt sätt. I lagförslaget finns betydande brister och förslaget borde ha korrigerats i enlighet med rådets utlåtande innan propositionen lämnades till riksdagen.  

Mer information: Leila Kostiainen, ordförande, rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 0400 805 417, Meri Virolainen, bedömningsråd, generalsekreterare för sekretariatet för rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 0295 160 202

Rådet för bedömning av lagstiftningen är ett självständigt och oberoende organ som lämnar utlåtanden om utkast till regeringens propositioner och konsekvensbedömningarna i dem.