Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Den officiella podcasten 18.9.2020: Coronaviruset och kollektivtrafiken

18.9.2020 13.00

Publicerad på svenska 2.10.2020 kl. 7.08

Temat för det femte avsnittet av poddserien Den officiella podcasten är coronaviruset och kollektivtrafiken. Kirsi Karlamaa, generaldirektör för Transport- och kommunikationsverket Traficom, och Mari Flink, kund- och försäljningschef vid Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT), diskuterar hur coronaviruset har påverkat kollektivtrafikens passagerarvolymer och trafikidkarnas ekonomiska situation.

Coronaviruset har drabbat kollektivtrafiken hårt ända från det att epidemin bröt ut. Det undantagstillstånd som utlystes i mars satte tvärstopp för användningen av kollektivtrafik. Mest drastisk var nedgången i passagerarvolymerna i huvudstadsregionen och i andra stora städer.

”När situationen var som värst minskade antalet passagerare med över 70 procent hos oss. Normalt görs det cirka en miljon resor per dygn, men i våras sjönk antalet till 300 000. Under sommaren var situationen lite bättre, cirka 20 procent på minus jämfört med det normala. Men nu är biljettförsäljningen igen 40 procent svagare än vanligt”, berättar Mari Flink från HRT.

”I Åboregionen är volymerna inom kollektivtrafiken 27 procent mindre än vanligt och i Tammerfors 30–35 procent mindre. På det hela taget har coronaviruset haft en betydande inverkan på kollektivtrafikens passagerarvolymer”, konstaterar Kirsi Karlamaa.

De minskade passagerarvolymerna inverkar också negativt på kollektivtrafikidkarnas ekonomiska situation. Biljettintäkter utgör 50 procent av HRT:s budget, medan resterande 50 procent kommer från ägarkommunerna.

”För i år hade vi budgeterat cirka 390 miljoner i biljettintäkter, men för närvarande ser summan ut att bli åtminstone 120 miljoner mindre”, berättar Flink.

I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 anvisade staten 100 miljoner euro i stöd till kollektivtrafiken, varav 70 miljoner riktas till Helsingfors och andra stora städer. HRT hoppas på mer stöd, eftersom 80 procent av kollektivtrafiken i städer är koncentrerad till huvudstadsregionen.

”Det är klart att vi hoppas på mer stöd från något håll. Man kunde säga att vi står inför en omfördelning av marknaden. På några månader har användningen av kollektivtrafik sjunkit till en nivå som motsvarar situationen på 1990-talet. Inom den här regionen har det gjorts 390 miljoner kollektivtrafikresor per år – nu sjunker antalet till 270 miljoner”, räknar Flink.

”Det ligger i allas intresse att vi har ett hållbart trafiksystem. Det finns fortfarande klimat- och miljöfrågor som vi måste lösa. Det här är ett långsiktigt arbete som kräver att vi blickar långt in i framtiden. Det centrala och absolut nödvändiga just nu är att återupprätta förtroendet för en trygg kollektivtrafik”, betonar Karlamaa.

Flink och Karlamaa berättar att Traficom och HRT har samarbetat intensivt sedan coronakrisen bröt ut.

”Vårt mål är att rapportera om lägesbilden i realtid, och Traficom gjorde upp en riksomfattande lägesbild. Samarbetet har fungerat mycket bra”, bedömer Flink.

”Trafikidkarna, som har följt både Institutet för hälsa och välfärds och våra anvisningar, förtjänar ett stort tack”, säger Karlamaa.