Prioriteringarna i kommunernas finansieringssystem och systemet som helhet bör utvecklas så att de svarar mot nuvarande och kommande utmaningar

Enligt finansministeriets intressentgruppsutredning om det kommunala finansieringssystemet fungerar finansieringssystemet tämligen väl i kommuner där befolkningsmängden och befolkningsstrukturen inte förändras snabbt. Svagheterna accentueras i små och minskande kommuner samt i stora och växande städer. Finansieringssystemet kräver en övergripande reform som också tar i beaktande den övriga ekonomiska politiken som helhet.

Det råder en obalans mellan kommunernas finansiering och uppgifter enligt rapporten. Differentieringsutvecklingen är en utmaning för kommunernas finansieringssystem speciellt för ytterligheternas del – i starkt växande stora kommuner och i små kommuner som förlorar befolkning. Dessa utmaningar löses inte nödvändigtvis enbart genom ändringar i finansieringssystemet, utan utredningen lyfte också fram differentieringen av kommunernas uppgifter och reformen av kommunstrukturen.

”En del av kommunerna upplever enligt utredningen att kommunernas nuvarande finansieringssystem fungerar väl, men oron över hur finansieringssystemet fungerar i framtiden ökar särskilt i de starkt växande städerna och å andra sidan i kommuner som förlorar befolkning”, konstaterar Markus Syrjänen, ledande specialsakkunnig och Tom-Henrik Sirviö, finansexpert vid finansministeriet. 

Vissa delar av finansieringssystemet bör utvecklas

Statsandelssystemet måste utvecklas i synnerhet efter de omfattande förändringar som social- och hälsovårdsreformen medför. Efter reformen kommer statsandelssystemet för basservice att finansiera framför allt småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. 

Kriterierna i statsandelssystemet bör enligt resultaten av utredningen vidareutvecklas så att de baserar sig på de kalkylerade kostnadsskillnaderna för ordnandet av tjänster. Dessutom borde den övergripande finansieringen av välfärdsområden och kommuner bedömas tillsammans och utvecklas i syfte att främja samarbetet mellan olika förvaltningsnivåer. 

De kommunala aktörerna hade en enhetlig syn på utmaningarna med separata statsunderstöd. Statsunderstödshelheten är splittrad, ineffektiv och den stör ledandet av kommunerna. Det anses vara nödvändigt att utveckla den övergripande styrningen och att minska beloppet av specialunderstöd. 

Kommunernas skattesystem väckte också debatt i en intressentutredning. Differentieringen av kommunerna anses också påverka olika kommuners skatteunderlag. Å andra sidan gick åsikterna isär när det gäller samfundsskattens roll vid finansieringen av kommunerna. 

De stora städerna eftersträvar ett nytt slags samarbete med staten

De stora städernas avvikande situation jämfört med det övriga kommunfältet togs upp i utredningen. Städerna växer till följd av den internationella och nationella flyttrörelsen och deras roll som näringslivscentra framhävs. Tillväxten är en utmaning för de stora städerna. Man är särskilt oroade över investeringsförmågan efter social- och hälsovårdsreformen. De stora städerna önskar att deras särdrag identifierades och de efterlyser ett nytt slags samarbete med staten. 

Kunskapsunderlaget om kommunernas finansieringssystem bör stärkas. Det saknas forskningsbaserad information om flera teman som hänför sig både till det finansiella systemet som helhet och till dess detaljer. Kommunerna har utöver ordnandet av basservicen som central uppgift att främja livskraften inom sitt område, och denna uppgift kräver i synnerhet starkare kunskapsunderlag och en samordning av åsikterna mellan olika aktörer.

Intressentutredningen om kommunernas finansieringssystem genomfördes våren och sommaren 2021. Man utredde funktionen hos och utvecklandet av kommunernas finansieringssystem efter social- och hälsovårdsreformen genom temaintervjuer och samråd med intressentgrupper. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativa  forskningsmetoder. 

Utredningen var en del av finansministeriets pågående arbete för att utveckla kommunpolitiken. Särskilda utredningar har genomförts som bakgrundsmaterial för det kommunpolitiska framtidsarbetet. Juris doktor, arbetslivsprofessor Timo Viherkenttä granskade utvecklingen av kommunernas skatteinkomstfinansiering i sin utredning som publicerades i början av hösten. 

Mer information:
Markus Syrjänen, ledande specialsakkunnig, tfn 02955 30491, markus.syrjanen(at)gov.fi
Tom-Henrik Sirviö, finansexpert, tfn 02955 30154, tom-henrik.sirvio(at)gov.fi