Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Ökningen av björnstammen ska vändas nedåt med hjälp av en större jaktkvot

jord- och skogsbruksministeriet
Utgivningsdatum 6.7.2020 10.30 | Publicerad på svenska 7.7.2020 kl. 14.37
Pressmeddelande

Jord- och skogsbruksministeriet har fastställt det största antal björnar som får fällas under jaktsäsongen 2020 – 2021, det vill säga 384 björnar. Kvoten är alltså 71 björnar fler än 2019 – 2020 (313) och 29 björnar fler än 2018 – 2019 (355). Viltcentralen fattar slutliga beslut om hur dispenserna används.

Enligt Naturresursinstitutets bedömning fanns det före jaktsäsongen 2019 cirka 2 300 – 2 500 björnar i Finland. Ett år tidigare var antalet 2 020 – 2 130, vilket innebär en ökning på 14 procent på ett år. Antalet björnkullar uppskattades till 224 - 250, vilket är 14 procent mer än året innan (193 - 222). Regionalt sett verkar stammen ha ökat mest i de områden i mellersta och västra Finland som ligger söder om renskötselområdet.

Under de senaste tre åren har det beviljats fler tillstånd för jakt på björn än tidigare. Målet med fjolårets björnkvot var att stabilisera stammens storlek, men stammen fortsatte att öka mot alla förväntningar. Förändringarna i Naturresursinstitutets bedömningar av antalet individer beror visserligen inte enbart på förändringar i björnstammen, utan också på hur aktivt och i vilken omfattning observationer görs. 

Enligt EU:s habitatdirektiv hör björnen till de strängt skyddade arterna. Den finska björnstammen är dock tillräckligt stor för att dess storlek ska kunna regleras genom så kallad stamförvaltningsmässig jakt som habitatdirektivet tillåter. 

– Syftet med denna typ av jakt är att få björnar att fortsätta med sitt folkskygga beteende, förebygga skador och reglera stammens storlek. Målet med kvoten för denna jaktsäsong är att sakta stammens ökning, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Björnarnas folkskygghet minskar eventuella konflikter och jakten hjälper att bevara björntätheten på en sådan nivå att olägenheterna och skadorna för mänsklig verksamhet, produktionsdjur och frilevande vilt är socialt, ekonomiskt och ekologiskt acceptabla. Jakten hjälper också att sakta ökningen i stammen i områden där björnen just håller på att återvända eller där björnstammen tidigare varit gles. Invånarna får således mer tid för att vänja sig vid förändringen och godkänna björnarnas närvaro i området. 

Ett ytterligare mål är att se till att åtgärderna i förvaltningsplanen för björnstammen lyckas samt att öka människornas möjligheter att medverka när det gäller att lösa problem som beror på björnens närvaro. 

Jakt ska fortfarande ske främst i Norra Karelen

Finlands björnstam är inte jämnt fördelad över hela landet, utan i vissa områden finns det tydligt fler björnar. Förutsättningarna varierar också i olika delar av landet och vid förvaltningen av björnstammen ska de förhållanden, den mänskliga verksamhet och de näringar som är typiska för varje område beaktas. I praktiken är en jämn fördelning över hela landet  inte möjlig. Målet är dock att fokusera jakten så att fördelningen ska bli jämnare och att björnar ska leva i lämpliga livsmiljöer i hela landet.

Den nu fastställda kvotens andel i förhållande till den regionala stammen är i renskötselområdet 27 procent (i fjol 25), i övriga delar av landet 14 procent (13) och i hela landet i genomsnitt 15,9 procent (15,1). Avsikten är dock att jakten ska ske främst i Norra Karelen. Inom de flesta områden utanför renskötselområdet kommer beskattningsprocenten sannolikt att förbli drygt nio procent. 

Renskötselområdets björnkvot är under det kommande jaktåret 95 djur (ökning +10), det vill säga 75 björnar i det östra och 20 i det västra renskötselområdet.  Kvoten som gäller områdena utanför renskötselområdet uppgår till 289 björnar, vilket är 61 björnar fler än året innan.

Flest skador orsakar björn på renskötseln i renskötselområdet. I fjol rapporterades 658 björndödade renar, i fjol var antalet 801. Det inrapporterade antalet 2019 motsvarar kalkylmässigt en ersättning på cirka 1 121 000 euro. 

I fjol betalades sammanlagt cirka 182 000 euro i ersättningar för 175 husdjursskador orsakade av björnar. Merparten av skadorna på husdjur var skador på biodlingar. 

Honor med ungar samt ungar yngre än ett år är fridlysta

Stamförvaltningsmässig jakt omfattar nästan inte alls den ökande stammen eftersom honor med ungar samt ungar yngre än ett år är fridlysta. Jaktdödligheten bland vuxna honor är avgörande när det gäller stammens tillväxt och är därför mindre än bland hanarna.

Dessutom strövar unga björnhanar regelbundet till Finland från Ryssland där björnstammen är tätare än i Finland. De fällda björnarna är således ofta hanar (63 procent) och vanligen relativt unga. En orsak till att den relativa andelen vuxna fällda individer är mindre är att en betydande del av de vuxna hanarna i östra Finland vanligen går över till Ryssland innan jaktsäsongen börjar. 

Björnarnas vandringar fram och tillbaka över gränsen har från och med mitten av 1990-talet snabbt ökat björnstammens genetiska mångfald utanför renskötselområdet.

Viltcentralen fattar slutliga beslut om hur dispenserna inriktas

Det är Finlands viltcentral som fattar besluten om hur dispenserna ska inriktas. Utöver de dispenser som grundar sig på kvoter kan Finlands viltcentral efter ett noggrant övervägande bevilja dispenser också för eliminering av björnar som orsakar skada eller hot. Dessa dispensers antal är inte heller i fortsättningen begränsat.

Jord- och skogsbruksministeriet anser att man utöver skadeutvecklingen i olika områden också ska ta hänsyn till de olika områdenas stammar av hjortdjur i förhållande till björnstammen. I Suomenselkä och Kajanaland ska man lägga vikt vid att bevara beståndet av skogsvildren.

En prognosmodell för hållbar beskattning utarbetas utifrån förändringarna i björnstammen och den realiserade beskattningsgraden. Enligt viltcentralen uppskattas Finlands björnstam klara av en beskattning på cirka 16 procent utan att stammen minskar. Jaktåret 2019 - 2020 var den totala kända björndödligheten 326 individer, varav 312 individer var jaktens andel. Genom polisens beslut avlivades åtta björnar, antalet björnar som hade dött av andra orsaker var sex. 

Mer information:
Jussi Laanikari, specialsakkunnig, tfn 040 733 6229
Teppo Säkkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 516 2868
e-post: [email protected]
 

Djur och växter Jari Leppä Vilt