Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Värdekedjorna blir internationella – mindre vinst på exporten

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 30.11.2016 11.48 | Publicerad på svenska 30.11.2016 kl. 12.08
Pressmeddelande 516/2016

Värdekedjorna i samband med produktionen av varor och tjänster har blivit allt mer internationella, vilket har haft en betydande inverkan på Finlands utrikeshandels struktur och förutsättningar för exportledd tillväxt. Exporten förmår inte längre i lika stor utsträckning skapa ekonomisk tillväxt i Finland. Samtidigt har Finland blivit mer beroende än tidigare av bl.a. den ekonomiska utvecklingen i Kina. Det här konstateras i Näringslivets forskningsinstitut ETLA:s och ekonomiska rådets sekretariats utredning Finland i globala värdekedjor (Suomi globaaleissa arvoketjuissa) som publicerades den 30 november.

I utredningen undersöks effekterna av att värdekedjorna blir internationella på makroekonomisk nivå med hjälp av en ny typ av internationellt input-outputmaterial. Materialet ger ny information bl.a. om export och import av olika mellanprodukter och om inhemskt och utländskt förädlingsvärde i handelsströmmarna.

En exceptionellt stor andel av Finlands export består av olika mellanprodukter, vilket i princip tyder på en stark koppling till internationella värdekedjor. För Finlands del beror ändå detta också på att olika halvfabrikat traditionellt sett har betonats i exportstrukturen, och andelen har inte ökat särskilt snabbt.

Utländsk insatsförbrukning kan förbättra de finländska företagens konkurrenskraft men har även lett till att den inhemska andelen av exporten har minskat. Som en följd av detta förmår exporten i medeltal inte längre i lika stor utsträckning skapa ekonomisk tillväxt i Finland: medan en exporteuro år 1995 ökade BNP med 73 cent, var motsvarande verkningsgrad år 2011 endast 62 cent. Andelen inhemskt förädlingsvärde varierar kraftigt mellan olika branscher. Andelen har dock minskat inom alla industribranscher.

Det material som har använts för utredningen gör det möjligt att på ett osedvanligt sätt granska utrikeshandelns makroekonomiska betydelse och beroendeförhållandena mellan handelspartnerna. När man mäter exporten av förädlingsvärdet, dvs. den utländska slutliga efterfrågans inverkan på Finlands bruttonationalprodukt, har Kina under granskningsperioden blivit Finlands viktigaste enskilda handelspartner. Även Förenta staternas betydelse är större än man skulle kunna tro på basis av de vanliga bruttoexporttalen.

Utredningen tar inte direkt ställning till om utvecklingen mot värdekedjor har varit önskvärd för Finland. Den långsammare ekonomiska tillväxten efter finanskrisen sammanfaller dock med den minskning av betydelsen av utländsk efterfrågan som kan utläsas ur materialet. Tidigare forskning av bl.a. OECD visar att deltagandet i värdekedjor främjar produktivitet, innovationer och ekonomisk tillväxt. Företagens internationalisering kan stödjas bl.a. genom att man undanröjer olika hinder för handel och utvecklar de grundläggande strukturer och tjänster som behövs för utrikeshandeln. På längre sikt betonas bl.a. konkurrenspolitiken på hemmamarknaden och satsningar på utbildning, forskning och produktutveckling.

Finland i globala värdekedjor (på finska)

Ytterligare information: Pekka Sinko, generalsekreterare för ekonomiska rådet, statsrådets kansli, [email protected], tfn 0295 160 189 och Jyrki Ali-Yrkkö, vice verkställande direktör, Etlatieto Oy, [email protected], tfn 046 8510 501