Åtgärdsprogrammet för havspolitiken betonar skyddet av haven, det maritima klustret och den maritima produktionen

Statsrådet fattade ett principbeslut om ett åtgärdsprogram för Finlands havspolitik den 3 mars. Programmet innehåller sammanlagt 44 konkreta åtgärder inom alla havsrelaterade sektorer. Åtgärdsprogrammets fokusområden är skyddet av haven, det maritima klustret och den maritima produktionen.

Åtgärdsprogrammet för havspolitiken baserar sig på statsrådets principbeslut om riktlinjer för Finlands havspolitik från 2019. Bakom åtgärdsprogrammet ligger ett klart behov av en enhetlig nationell havspolitik. Riktlinjerna och åtgärdsprogrammet för havspolitiken främjar de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och genomförandet av EU:s havspolitik i Finland.

Skyddet av haven

Den marina miljön såväl i Östersjön som globalt utsätts för allt större belastning i form av uppvärmning och försurning till följd av klimatförändringen, nedskräpning, minskad biologisk mångfald, olje- och kemikalieolyckor, övergödning och överfiske.

Åtgärdsprogrammet fokuserar på att stärka den juridiska referensramen för det internationella miljöskyddet av världshaven och på att genomföra internationella avtal som gäller haven. Aktivt och målmedvetet inflytande är viktigt i detta arbete. I programmet betonas globalt utvecklande av infrastrukturen för havsforskning och förutsättningarna för forskning. Finländsk problemlösningskompetens och export av tjänster spelar en viktig roll och innebär betydande möjligheter när det gäller skyddet av haven.

Åtgärdsprogrammet för havspolitiken fokuserar inte på skyddet av Östersjön. Östersjön behandlas i åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvården i Finland, i EU:s Östersjöstrategi och i Helcoms aktionsplan för Östersjön.

Det maritima klustret

Det maritima klustret är en helhet som består av den maritima industrin, sjöfartsnäringarna och hamnarna. Det maritima klustret är en betydande ekonomisk aktör i Finland, och dess omsättning var över 14 miljarder euro före covid-19-pandemin, år 2019.

I fråga om den maritima industrin betonar åtgärdsprogrammet vikten av att utveckla en hållbar maritim industri och av att bidra till rättvisa konkurrensvillkor inom EU och på andra internationellt viktiga forum. Målet är också att främja cirkulär ekonomi genom att förbättra den maritima industrins materialkretslopp och utveckla åtgärder för att säkerställa tillgången till kompetent arbetskraft. Det är också viktigt att se till att statliga fartygsanskaffningar stöder inhemska företags tillväxt och att säkerställa tillgången till teknik som är kritisk för landets försvar.

När det gäller den maritima logistiken betonar åtgärdsprogrammet vikten av att främja utsläppssnål sjöfart, minska miljöbelastningen i Östersjön och bidra till förutsättningarna för smidig logistik. Det är viktigt att skapa stabila och förutsebara verksamhetsförutsättningar och att förbättra sjöfartens säkerhet.

Sjöfarten och den maritima logistiken står inför stora omställningar. På grund av sitt läge måste Finland vara bättre än sina konkurrenter för att klara sig i den globala konkurrensen. Cirka 90 procent av Finlands varuexport och cirka 80 procent av varuimporten går sjövägen. Målet är att den maritima logistiken i Finland ska vara en växande bransch och en föregångare inom digitalisering, autonoma transporter och minskningen av utsläpp. Finland säkerställer för egen del en säker och smidig logistik samt försörjningsberedskapen under alla omständigheter.

Den maritima produktionen

När det gäller den maritima produktionen bidrar åtgärdsprogrammet till ett hållbart vattenbruk och främjar FoU-partnerskap inom den privata och den offentliga sektorn. Med stöd av programmet inleds en framtidsforskning för att identifiera, kompetensutveckla och nyttja den marina bioteknikens potential. Programmet främjar också förutsättningarna för att bygga marin energiproduktion.

Världshaven och haven erbjuder en stor potential för hållbar och koldioxidsnål produktion av livsmedel och energi. Det är viktigt att främja en hållbar och ansvarsfull produktion genom havsplanering och ett brett samarbete. Med finländsk kompetens kan vattenbruket utvecklas även globalt.

Ytterligare information: Jussi Soramäki, konsultativ tjänsteman, tfn +358 40 754 1898, statsrådets kansli