Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

En teknisk plan för de offentliga finanserna för 2024–2027 har publicerats

finansministerietstatsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 23.3.2023 15.37
Pressmeddelande 145/2023
Julkisen talouden suunnitelman kuvituskuva

Statsrådet fattade beslut om en teknisk plan för de offentliga finanserna för 2024–2027 torsdagen den 23 mars. Planen för de offentliga finanserna täcker hela den offentliga ekonomin och innehåller delar som gäller statsfinanserna, välfärdsområdenas ekonomi, den kommunala ekonomin, lagstadgade arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder.

Planen för de offentliga finanserna 2024−2027 innehåller inga nya politiska riktlinjer, utan grundar sig på den gällande lagstiftningen. I planen beaktas förutom den senaste ekonomiska prognosen också konsekvenserna av de beslut som statsminister Marins regering tidigare fattat för utgifts- och inkomstnivån under de kommande åren. Den tekniska planen för de offentliga finanserna utgör underlag både för förhandlingarna om regeringsprogrammet och för den följande planen för de offentliga finanserna, som den nya regering som utnämns efter riksdagsvalet ska fatta beslut om hösten 2023.

Den regering som bildas efter riksdagsvalet ska också ställa upp mål för det strukturella saldot och andra mål och regler som styr skötseln av de offentliga finanserna. Dessutom fastställer den nya regeringen ramnivån för valperioden och de regler för ramsystemet för 2024–2027 som ska iakttas under valperioden. Dessa ingår inte i den tekniska planen för de offentliga finanserna. Riksdagen behandlar inte den tekniska planen.

Den gångna regeringsperioden har varit mycket exceptionell

Finlands externa omgivning har drabbats av en historisk turbulens under denna regeringsperiod. Först rubbades världsekonomin av covid-19-pandemin, och genast efter att pandemin avtagit inledde Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina. Finlands ekonomi har drabbats av två betydande externa kriser som indirekt har påverkat de offentliga finanserna genom realekonomin och direkt genom åtgärder för att bekämpa effekterna av kriserna. Regeringen har fört en aktiv finanspolitik under de på varandra följande kriserna.

År 2020 infördes det med anledning av covid-19-pandemin omfattande stödpaket för företag och hushåll samt andra åtgärder vars effekter gradvis avtog. I anslutning till pandemiläget har det som anslag i statens budgetekonomi budgeterats diskretionära satsningar på sammanlagt cirka 16,6 miljarder euro för 2020–2027. I och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina inledde regeringen omfattande beredskapsåtgärder 2022. Åren 2022–2023 riktas stödåtgärder till hushållen på grund av höjda energikostnader. För de utgifter som omfattas av den säkerhetspolitiska undantagsklausulen har det för 2022 och 2023 budgeterats och för ramperioden 2024–2027 allokerats sammanlagt 11,0 miljarder euro. Utan nya beslut förblir finanspolitiken stimulerande även under ramperioden.

Trots den exceptionella turbulensen har Finlands offentliga finanser stärkts under de senaste två åren. Sysselsättningen har ökat och arbetslösheten har minskat snabbt. Sysselsättningen fortsätter att öka och arbetslösheten att minska också under ramperioden. En måttlig ökning av sysselsättningen i kombination med en dämpad ekonomisk tillväxt räcker dock inte till för att korrigera balansen i de offentliga finanserna. Utan nya åtgärder som stärker de offentliga finanserna börjar det förbättrade saldot i de offentliga finanserna 2021–2022 försämras från och med 2023. De stora underskotten och den långsamma ekonomiska tillväxten återspeglas också i den offentliga skuldkvoten, som efter en tillfällig utjämning åter har börjat öka. Till följd av befolkningens åldrande finns det ett hållbarhetsproblem inom den offentliga ekonomin som inte har kunnat lösas. På lång sikt räcker inkomsterna i den offentliga ekonomin inte till för att täcka utgifterna.

Utgifterna inom statens budgetekonomi är större än beräknat under ramperioden

År 2024 beräknas utgifterna inom budgetekonomin uppgå till cirka 88,3 miljarder euro, vilket är 4,8 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2023 (inkl. den första tilläggsbudgeten). Till de viktigaste faktorer som förklarar ökningen av anslagsnivån jämfört med 2023 hör bland annat indexjusteringar samt ändringar i den statliga finansieringen av välfärdsområdena.

Utgifterna inom statens budgetekonomi beräknas under ramperioden uppgå till i genomsnitt 88,2 miljarder euro enligt prisnivån 2024. År 2027 beräknas utgifterna i budgeten uppgå till 88,4 miljarder euro enligt prisnivån 2024. Jämfört med planen för de offentliga finanserna från våren 2022 ökar utgifterna för 2024–2026 med i genomsnitt 8,0 miljarder euro per år. Ökningen av utgifterna förklaras bland annat av flera faktorer som hänför sig till indexjusteringar (3,0 miljarder euro), den beräknade ökningen av ränteutgifter (i genomsnitt 2,3 miljarder euro) samt beredskapen för eventuella årliga efterhandsjusteringar som föranleds av välfärdsområdenas finansieringssystem. Även de utgifter som omfattas av den så kallade säkerhetspolitiska undantagsklausulen har ökat med cirka 0,6–0,9 miljarder euro per år jämfört med det tidigare rambeslutet. Ökningen förklaras till stor del av att personer som får tillfälligt skydd och har en hemkommun omfattas från och med den 1 mars 2023 av ersättningarna enligt integrationslagen.

Om man jämför utgifter till gängse priser har de uppskattade utgifterna för 2024–2026 ökat med i genomsnitt 6,6 miljarder euro per år jämfört med planen för de offentliga finanserna från våren 2022.

Inkomsterna inom budgetekonomin ökar i jämn takt under ramperioden

År 2024 beräknas inkomsterna (exkl. nettoupplåningen) inom budgetekonomin uppgå till 76,7 miljarder euro, vilket är 3,7 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2023 (inkl. den första tilläggsbudgeten). År 2027 beräknas inkomsterna inom budgetekonomin uppgå till 82,6 miljarder euro. År 2024 beräknas skatteinkomsterna uppgå till 68,4 miljarder euro och öka med i genomsnitt 3,7 procent per år. I slutet av ramperioden uppskattas skatteinkomsterna vara 74,3 miljarder euro.

Den i euro räknat mest betydande ändringen i beskattningsgrunderna är den årliga indexjusteringen i beskattningen av förvärvsinkomster, som ingår i prognosen som ett så kallat tekniskt antagande och som minskar skatteinkomsterna med i genomsnitt 0,6 miljarder euro per år. På motsvarande sätt ökar inkomsterna bland annat till följd av att det inflyter uppskattningsvis 400 miljoner euro i skatt på vinster inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen 2024. Dessutom upphör de temporärt höjda avskrivningarna på lösa anläggningstillgångar 2025, vilket innebär att skatteinkomsterna ökar med uppskattningsvis cirka 250 miljoner euro.

Ett bättre skatteutfall än väntat har höjt uppskattningen av skatteutfallet med i genomsnitt 1,8 miljarder euro per år 2024–2026 jämfört med planen för de offentliga finanserna från våren 2022. I synnerhet intäktskalkylerna över förvärvs- och kapitalinkomstskatten, mervärdesskatten och samfundsskatten har ökat avsevärt. Även kalkylen över intäkter av källskatt på ränteinkomster har ökat avsevärt till följd av höjningen av räntenivån. På motsvarande sätt har de svagare utsikterna inom bostads- och fastighetshandeln minskat kalkylen över intäkter av överlåtelseskatt. Även intäktskalkylerna över punktskatter har minskat.

Underskottet i statens budgetekonomi uppgår till cirka 12 miljarder euro under ramperioden

År 2024 beräknas statens budgetekonomi uppvisa ett underskott på 11,6 miljarder euro, vilket är 1,2 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2023 (inkl. den första tilläggsbudgeten). Åren 2024–2027 är underskottet i budgetekonomin i genomsnitt 11,7 miljarder euro, medan det årliga underskottet i planen för de offentliga finanserna från våren 2022 var i genomsnitt 7,2 miljarder euro.

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro

  budg. + tilläggsbudg. för 2023 budg. + tilläggsbudg. för 2023 plan för de offentliga finanserna för 2025 plan för de offentliga finanserna för 2026 plan för de offentliga finanserna för 2027
Inkomster (exkl. nettoupplåning) 73,0 76,7 78,5 80,6 82,6
Utgifter  83,5 88,3 90,3 91,9 94,6
Balans -10,4 -11,6 -11,8 -11,3 -12,0

Utgifterna har omräknats till gängse priser med hjälp av finansministeriets prisindexprognos, som ger en riktgivande uppskattning av prisutvecklingen under ramperioden.

Välfärdsområdenas och kommunernas finansiering under ramperioden

Finansieringen med allmän täckning till välfärdsområdena uppgår till cirka 24,8 miljarder euro 2024. I den statliga finansieringen till välfärdsområdena beaktas de ändringar i uppgifter och skyldigheter som det beslutats om och de ändringar som gjorts i finansieringslagen bland annat i fråga om universitetssjukhustillägget. Dessutom beaktas justeringen av den kalkyl över kostnader och inkomster som överförs från kommunerna i samband med social- och hälsovårdsreformen utifrån uppgifterna i kommunernas bokslutsprognoser för 2022. Av denna anledning ökas välfärdsområdenas finansiering permanent från och med 2024 med cirka 600 miljoner euro, och kommunernas statsandelar minskas med cirka 100 miljoner euro. I planen för de offentliga finanserna har dessutom reserverats medel för efterhandsjusteringar enligt finansieringslagen och för kostnader för reformen av lagen om funktionshinderservice. Kommunernas kalkylerade statsandelar uppgår till 3,9 miljarder euro 2024. Nivån på statsandelarna stiger med cirka 0,9 miljarder euro från och med 2025 till följd av överföringen av ansvaret för att ordna arbetskraftsservice.

Planen för de offentliga finanserna överlämnas till Europeiska kommissionen

Planen för de offentliga finanserna innehåller också Finlands stabilitetsprogram, som har utarbetats enligt ett antagande om oförändrad politik. Planen uppfyller EU:s krav på en budgetplan på medellång sikt. Statsrådet godkände också Finlands nationella reformprogram den 23 mars. Stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet hänför sig till den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken. Finland överlämnar sin plan för de offentliga finanserna och sitt nationella reformprogram till Europeiska kommissionen.

Planen för de offentliga finanserna grundar sig på en oberoende makroekonomisk prognos och budgetprognos av finansministeriets ekonomiska avdelning. Även dessa publicerades torsdagen den 23 mars.

Ytterligare information: Mika Niemelä, budgetchef, tfn 0295 530 525 (planen för de offentliga finanserna), och Antti Kekäläinen, konsultativ tjänsteman (stabilitetsprogrammet och reformprogrammet), tfn 02955 30386, finansministeriet