EU-ministerutskottet fastställde Finlands preliminära riktlinjer för föregripande inflytande i miljömålen för hållbar finansiering
EU-ministerutskottet behandlade i ett skriftligt förfarande den 20 och 21 december de nationella målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, Finlands preliminära riktlinjer för föregripande inflytande i granskningskriterierna för miljömålen för EU:s hållbara finansiering, åtgärder mot transportörer som underlättar eller bedriver människohandel eller människosmuggling samt samordning av de sociala trygghetssystemen.
Europeiska kommissionen har bett EU-länderna uppge sina mål för ökad sysselsättning och kompetens och minskad fattigdom och utslagning. Finland anser att det med tanke på stärkandet av den sociala dimensionen, ett rättvist arbetsliv och en fungerande inre marknad är viktigt att den europeiska pelaren för sociala rättigheter verkställs till fullo.
EU-ministerutskottet fastställde följande nationella mål för Finland fram till 2030:
- sysselsättningsmål: 80 procent (20–64-åringar)
- kompetensmål: 60 procent av de vuxna ska delta i utbildning årligen
- mål för minskad fattigdom och utslagning: 100 000 personer färre (en tredjedel av dem barn) ska löpa risk för fattigdom eller utslagning.
Ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter för föregripande inflytande i miljömålen för hållbar finansiering. Miljömålen gäller hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, övergång till en kretsloppsekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Bakom riktlinjerna för föregripande inflytande ligger en rapport av en expertgrupp tillsatt av Europeiska kommissionen. Rapporten lägger grunden för den delegerade rättsakt som ska antas våren 2022.
EU-ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter i fråga om Europeiska kommissionens och den höga representantens gemensamma meddelande av den 23 november om instrumentaliseringen av migranter. Ur Finlands synvinkel är det inte acceptabelt att migranter kan utnyttjas för politiska syften. Handlingarna riktar sig mot EU:s yttre gränser och är ett problem som EU-länderna måste tackla tillsammans. Finland anser det vara viktigt att unionen tar fram operativa, juridiska, diplomatiska och ekonomiska verktyg för att ingripa i instrumentaliseringen av migranter med respekt för skyldigheterna enligt internationell rätt och de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
Vid trepartsförhandlingarna om reformen av samordningen av de sociala trygghetssystemen nåddes en kompromiss den 16 december. Finland lyckades väl med att få igenom sina synpunkter vid förhandlingarna, men anser att konsekvenserna som helhet sett är ofördelaktiga för Finland och att kompromisslösningen inte kan godkännas. Finland anser att det är en principiellt sett stor ändring att överföra ansvaret för att betala utkomstskydd för arbetslösa i fråga om personer som arbetar i ett annat land till det land där arbetet utförs, och att ändringens alla konsekvenser inte går att bedöma i detta skede.
Ytterligare information: Jari Luoto, statsministerns understatssekreterare för Europafrågor, tfn 050 468 5949, och Kare Halonen, statssekreterare för EU-ärenden, tfn 0295 160 319, statsrådets kansli