Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Kompetensinriktning förverkligas förhållandevis väl inom yrkesutbildningen, men beredskapen inför reformen varierar

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 23.1.2018 13.15
Pressmeddelande 26/2018

Under de senaste åren har yrkesutbildningen genomgått betydande ändringar. Sådana är bland annat den examensreform inom den grundläggande yrkesutbildningen som trädde i kraft 2015 och kompetensinriktning som infördes i samband med reformen. Kompetensinriktning har varit utgångspunkten för reformen av yrkesutbildningen och den nya lagen om yrkesutbildning som trädde i kraft vid ingången av 2018. Enligt en nyligen färdigställd utvärdering har genomförandet av kompetensinriktning framskridit i överensstämmelse med målen, men det finns fortsättningsvis utvecklingsbehov i utbildningsanordnarnas verksamhet.

Nationella centret för utbildningsutvärdering genomförde utvärderingen 2016–2017. Utvärderingsmaterialet baserade sig på självutvärderingar som har gjorts av utbildningsanordnare, lärare, studerande och representanter för arbetslivet, workshoppar som har ordnats runt om i Finland, intervjuer med berörda parter och myndigheter, en paneldiskussion om bedömning av konsekvenserna av politikåtgärder samt ett riksomfattande seminarium. I utvärderingen deltog 145 anordnare av yrkesutbildning, vilket motsvarar cirka 90 procent av alla anordnare.

Genomförandet av kompetensinriktning förutsätter fungerande arbetslivssamarbete och kunnande

Utbildningsanordnare, studerande och arbetslivet förhåller sig i huvudsak positiva till reformen av yrkesutbildningen och de möjligheter som hänför sig till kompetensinriktning. Reformen för yrkesutbildningen närmare arbetslivet, fördjupar samarbetet mellan arbetslivet och utbildningsanordnarna och förbättrar de studerandes möjligheter att bedriva mer individuella studier än förut. Samtidigt skapar reformen ett tryck på att erbjuda allt fler möjligheter till lärande i arbete, göra verksamheten mer flexibel, förnya undervisningspersonalens arbete samt utveckla undervisnings- och handledningspersonalens, arbetsplatshandledarnas och utbildningsföreståndarnas kunnande.

Genomförandet av kompetensinriktning har försvårats av de besparingar som samtidigt gjorts inom yrkesutbildningen. Också det har inverkat att information om målen för reformen inte har nått alla centrala aktörer, såsom arbetslivet och studerande.

– I synnerhet tillräckligheten i fråga om såväl möjligheter till lärande i arbete som arbetsplatshandledare samt det stöd och den handledning handledarna får i utbildningsuppgiften kommer att utgöra de viktigaste utmaningarna med tanke på en lyckad reform. Också studerande behöver mer handledning i sina individuella studier än förut, och det bör reserveras resurser för detta, konstaterar bedömningsrådet Aila Korpi från Nationella centret för utbildningsutvärdering.

Varierande praxis skapar ojämlikhet mellan studerande

Den stora variationen i praxis såväl inom ramen för en och samma utbildningsanordnare (exempelvis inom olika utbildningsområden och examina) som mellan olika utbildningsanordnare och i förhållande till arbetslivet skapar ojämlikhet mellan studerande och belastar arbetslivet. I och med examensreformen har arbetet för enhetligare verksamhetssätt inletts och så småningom fås också information om god praxis.

Utvärderingsgruppen rekommenderar att utbildningsanordnarna fördjupar sitt samarbete särskilt när det gäller samordning av arbetslivssamarbete, resursfördelning och utveckling av studievägar.

Kunnande förvärvas i arbete – betydelsen av kvalitetsledning framhävs

I och med kompetensinriktningen kommer betydelsen av kvalitetsledning och kvalitetssäkring att framhävas ytterligare, när kunnande allt oftare förvärvas i arbete och i andra inlärningsmiljöer. Det är särskilt viktigt att säkerställa kvaliteten på arbetsplatser, lärande i arbete, handledning och kompetensbedömning. Det bör också säkerställas att utbildningsanordnarnas uppföljnings- och utvärderingssystem är fungerande, så att det är möjligt att bedöma genomförandet av kompetensinriktningen och konsekvenserna av detta.

Politikåtgärder syftar till att bibehålla jämlika utbildningsmöjligheter

Den examensreform som genomfördes tidigare har skapat en god grund för den kommande reformen, som har beretts i omfattande och långvarigt samarbete med olika aktörer och parter. De mest kritiska ställningstagandena som gäller reformen hänför sig till finansieringens förutsägbarhet samt finansieringssystemets förmåga att trygga den kompetensbaserade utbildningens kvalitet och förhindra negativa följder, såsom snävare kunnande, sänkta krav på kunnandet och eventuellt framspottande av prestationer.

Ur arbets- och näringslivets synvinkel är det viktigt att både på kort och på lång sikt lyckas förutse de regionala utbildningsbehoven. Jämlika utbildningsmöjligheter för befolkningen bör tryggas.

I utvecklingen av kompetensbaserad utbildning är det fråga om att utveckla och förnya det pedagogiska tänkandet och de metoder som tillämpas.

– Ur de studerandes synvinkel är det viktigt att den nya norm-, resurs- och informationsstyrningen säkerställer att de studerande uppnår de mål som ställs för yrkesutbildningen. Det är också viktigt att de studerandes möjligheter att individualisera sina studier och utveckla sina förutsättningar för fortsatta studier tryggas, konstaterar bedömningsrådet Jani Goman från Nationella centret för utbildningsutvärdering.

Styrningen av utbildningens resultat bör säkerställa utbildningsanordnarnas förutsättningar att trygga utbildnings- och handledningstjänster för alla studerande. Avseende bör också fästas vid stöd- och handledningstjänster för studerande som behöver särskilt stöd.

Enligt utvärderingsgruppens rekommendation bör det riktas mer anslag på ett mer systematiskt sätt till bland annat utveckling av personalens kunnande, pedagogiken och samarbetet mellan inlärningsmiljöerna och utbildningsanordnarna. Också undervisningspersonalens anställningsvillkor bör fastställas på nytt. Dessutom rekommenderar gruppen att konsekvenserna av reformen följs upp och utvärderas i framtiden.

Nationella centret för utbildningsutvärdering har gett ut publikationerna som ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016. Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.

Rapporten (på finska)

Ammatillisen koulutuksen osaamisperusteisuus, asiakaslähtöisyys ja toiminnan tehokkuus. Osaamisperusteisuuden tila

Ammatillisen koulutuksen osaamisperusteisuus, asiakaslähtöisyys ja toiminnan tehokkuus. Politiikkatoimien vaikutusten arviointi (ex ante)

Osaamisperusteisuus vie ammatillista koulutusta oikeaan suuntaan -Policy Brief

Ytterligare information

Kompetensinriktningens status: Aila Korpi, bedömningsråd, Nationella centret för utbildningsutvärdering, tfn 0295 335 536, [email protected]

Bedömning av konsekvenserna av politikåtgärder: Jani Goman, bedömningsråd, Nationella centret för utbildningsutvärdering, tfn 0295 335 505, [email protected]

Utvärderingsprojektets webbplats