Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Regeringens färdplan för hållbarhet sammanställer nuläget för den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten och målen för 2030

Statsrådets kommunikationsavdelning
29.4.2021 21.21 | Publicerad på svenska 29.4.2021 kl. 21.49
Pressmeddelande

Vid sin halvtidsöversyn offentliggjorde regeringen en färdplan för hållbarhet som sammanställer nuläget för den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten och regeringens mål för 2030. I färdplanen konkretiseras regeringsprogrammets mål om ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle.

Utvecklingen är hållbar när målen för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet uppnås och stöder varandra. Regeringen beslutade vid sin halvtidsöversyn att förtydliga de ömsesidiga beroendeförhållandena mellan social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och hur dessa kan samordnas Arbetet slutförs före ramförhandlingarna 2022.

I genomförandet av åtgärderna som ingår i färdplanen beaktas deras inverkan på den offentliga ekonomin. Åtgärderna genomförs som en del av planen för de offentliga finanserna inom utgiftsramen för statsfinanserna.


Coronapandemin medförde utmaningar för den sociala hållbarheten – regeringen har som mål att Finland är världens stabilaste samhälle år 2030

Regeringen har som mål att minska fattigdomen, ojämlikheten och inkomstskillnaderna, stödja rättsstatens funktion såväl i Finland som globalt samt främja välfärdsekonomin och förutsättningarna för ett gott liv under en människas hela livscykel.

I färdplanen identifieras de utmaningar som coronapandemin medfört för den sociala hållbarheten. Coronapandemin har ökat ojämlikheten, eftersom många av pandemins sociala konsekvenser drabbar samma personer. Pandemin har haft skadliga effekter speciellt på barns och ungas samt familjers välfärd. Sysselsättningen har försämrats och arbetslösheten ökat under coronapandemin. Restriktionerna har också försvårat företagens verksamhet. De restriktioner som infördes till följd av pandemin begränsade tillgången till många socialtjänster, och den ökade och utdragna bristen på tjänster kan leda till att människors livssituation blir betydligt svårare. I fråga om Finlands globala ansvar har coronapandemin medfört särskilda utmaningar för uppnåendet av de internationella målen för hållbar utveckling.

Regeringens mål för 2030 är att Finland är världens stabilaste samhälle, där de grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses, demokrati förverkligas och medborgarnas säkerhet tryggas.

I färdplanen har ställts följande mål för social hållbarhet 2030:

  • I Finland är förtroendet för samhället och medborgarnas säkerhet på hög nivå
  • Finland är ett ledande land i fråga om jämställdhet 
  • I Finland har fattigdomen och utanförskapet minskat, det finns arbete för flera 
  • I Finland behandlas människor lika, hela befolkningens välfärd värnas 
  • Finland har en hög kompetens-, utbildnings- och bildningsnivå

Ekonomisk hållbarhet – omfattande åtgärder krävs för att stabilisera skuldkvoten i de offentliga finanserna

För att Finland ska kunna säkerställa tillgången på högkvalitativa tjänster där människovärdet respekteras och trygga försörjningen för hela befolkningen i landet, måste den offentliga ekonomin vila på en stabil grund och skötas på ett hållbart sätt. Regeringen har förbundit sig att konsekvent stärka den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt och färdplanen fokuserar särskilt på detta. 

De offentliga finanserna har uppvisat underskott sedan 2009. Coronapandemin har ökat statens skuldsättning och förvärrat underskottet i den offentliga ekonomin. Skuldsättningen under krisen har dock varit mindre än medeltalet i euroländerna. Riskerna inom den offentliga ekonomin ökar också på grund av den snabba tillväxten i statens borgens- och garantiansvar, som redan är på en hög nivå. De offentliga finanserna har försämrats som en följd av befolkningens stigande medelålder och avmattningen av den ekonomiska tillväxten. Finlands BNP per capita släpar efter jämfört med utvecklingen i de andra nordiska länderna. Sysselsättningsgraden i Finland är också betydligt lägre än i de övriga nordiska länderna, även om sysselsättningsutvecklingen var god före coronakrisen och under krisen mycket bättre än förväntat. En lyckad dimensionering av finanspolitiken har under coronapandemin minskat djupet av den ekonomiska krisen och förbättrat förutsättningarna för en snabb återhämtning av ekonomin.

Utan åtgärder som stärker de offentliga finanserna kommer skuldsättningen att fortsätta att öka också efter coronakrisen. Utgifterna inom den offentliga ekonomin ökar på grund av det allt större antalet äldre invånare, vilket ökar i synnerhet utgifterna för omsorg men också pensionsutgifterna och hälsovårdsutgifterna. Samtidigt försvagar den minskade andelen befolkning i arbetsför ålder också finansieringsbasen för de offentliga finanserna. 

Finlands ekonomiska tillväxt grundar sig framför allt på en ökad produktivitet. Centrala faktorer för högre produktivitet är kunnande och innovationer. En välfärdsstat, en fungerande infrastruktur, utbildning, forskning och ett nära engagemang i världsekonomin utgör grunden för Finlands ekonomiska framgång och tillväxt.

Regeringen har som mål att stoppa ökningen i skuldkvoten inom den offentliga ekonomin före mitten av 2020-talet. För att skuldkvoten ska kunna stabiliseras krävs det att de offentliga finanserna stärks. Åtgärderna för att trygga de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt måste fortsätta även efter den pågående valperioden. Åtgärderna syftar till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten samt stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt bland annat genom att stärka den finländska produktionens konkurrenskraft, öka den arbetsrelaterade invandringen och stärka kunskapsnivån och det kontinuerliga lärandet. Den ekonomiska hållbarheten främjas också genom åtgärder som stärker produktiviteten och kostnadseffektiviteten inom den offentliga förvaltningen samt genom att genomföra social- och hälsovårdsreformen.

I färdplanen har ställts följande mål för ekonomisk hållbarhet 2030:

  • Sysselsättningsgraden i Finland har genom regeringens sysselsättningsåtgärder ökat med 80 000 personer och sysselsättningsgraden är på en god nordisk nivå
  • Finland är en attraktiv plats för boende, arbete och företagande
  • Finland har högklassiga offentliga tjänster både med tanke på kvalitet och kostnadseffektivitet

Ekologisk hållbarhet förutsätter att den totala förbrukningen av naturresurser minskas och att man övergår till en kolneutral cirkulär ekonomi och bioekonomi

Målet för ekologisk hållbarhet är att trygga en välmående miljö och natur samt ekosystemens funktion och förnyelseförmåga nu och i framtiden. Klimatförändringen, utarmningen av den biologiska mångfalden och överkonsumtionen av naturresurserna hör till mänsklighetens största problem och inverkar i betydande grad på den ekologiska hållbarheten.

Regeringen har som mål ett klimatneutralt Finland 2035 samt att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden, främja bioekonomin och den cirkulära ekonomin, göra matsystemet hållbarare och förbättra djurens välbefinnande. Regeringen strävar efter att minska och ersätta förbrukningen av icke förnybara naturresurser med en hållbar användning av förnybara naturresurser. Regeringen strävar efter att minska användningen av fossila energikällor och främjar användningen av förnybara energikällor samt en hållbar förnyelse av näringslivet. Regeringen strävar efter att uppnå ekologisk hållbarhet i Finland och globalt.

I Finland är utvecklingen lovande när det gäller att bekämpa klimatförändringen, men det behövs ytterligare åtgärder. Den biologiska mångfalden har i sin helhet utvecklats i negativ riktning under 2020-talet. Förbrukningen av naturresurser har en betydande inverkan på naturens mångfald. Den totala förbrukningen av naturresurser i Finland har enligt Statistikcentralen mer än fördubblats jämfört med 1975. I Finland är materialförbrukningen per person bland de största i Europa.

I färdplanen har ställts följande mål för ekologisk hållbarhet 2030:

  • Finland utvecklas snabbt mot ett koldioxidneutralt samhälle
  • Utarmningen av den biologiska mångfalden har stoppats
  • Den ekologiska statusen av Finlands vattendrag och i synnerhet i kustvattnen förbättras
  • Resursproduktiviteten och andelen cirkulär ekonomi har förbättrats och den inhemska förbrukningen av icke-förnybara naturresurser minskar
  • Det tas hänsyn till naturen i det offentliga beslutsfattandet i Finland

Ytterligare information: Joonas Rahkola, specialmedarbetare (finanspolitik) tfn 0295 160 998