Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Regeringens löften om en förnyad politik framskrider trots coronapandemin

Statsrådets kommunikationsavdelning
21.5.2021 8.02
Pressmeddelande 324/2021

Enligt den halvtidsöversyn av regeringens löften om en förnyad politik som ingår i regeringens halvtidsöversyn har regeringen lyckats främja även sina långsiktiga mål och påverka den politiska kulturen trots det exceptionella läge som coronakrisen orsakat.

Vid regeringsförhandlingarna 2019 enades regeringspartiernas ordförande om sex löften om en förnyad politik, som togs in i det första avsnittet i regeringsprogrammet. Målet för löftena är att förnya den politiska kulturen och beslutsfattandet genom att stärka människornas förtroende för det demokratiska systemets funktionsförmåga.

De sex löftena är följande:
•    ett löfte om ständigt lärande inom förvaltningen
•    ett löfte om en ny slags växelverkan
•    ett löfte om en långsiktig politik
•    ett löfte om en faktabaserad politik
•    ett löfte om icke-diskriminering
•    ett löfte om rättvisa mellan generationerna.

Dessa löften utvärderades som ett led i regeringens halvtidsöversyn, och en rapport om hur löftena framskridit vid mitten av regeringsperioden publicerades i dag. Rapporten har sammanställts utifrån uppgifter från ministerierna om hur varje ministerium och minister har främjat löftena. Dessutom fick respondenter i enkäten Medborgarpulsen utvärdera hur fyra av löftena framskridit.

Enligt utvärderingen har löftena främjats i stor utsträckning inom statsrådet. Under coronakrisen har en del löften blivit mer framträdande verksamhetsstyrande principer än andra. Beslutsfattandet med anknytning till coronapandemin har varit synnerligen faktabaserat, och den nya situationen har krävt att förvaltningen snabbt tillägnar sig nytt och tar i bruk nya metoder för växelverkan. Under den kortsiktiga krisen har regeringen samtidigt varit tvungen att främja långsiktiga politiska projekt, till exempel initiativ som syftar till klimatneutralitet och social- och hälsovårdsreformen. De grundläggande fri- och rättigheterna och icke-diskriminering har varit ständigt under granskning under coronakrisen.

Även om en del av de åtgärder och den praxis som hänför sig till löftena har uppkommit som biprodukter till coronakrisen, har löftena framskridit även före krisen och oberoende av den. Dessutom bör det konstateras att coronakrisen också har försämrat ministeriernas möjligheter till medvetet och långsiktigt utvecklingsarbete.

”Regeringens löften till medborgarna om en förnyad politik har varit vårt rättesnöre under hela regeringsperioden, under såväl normala förhållanden som undantagsförhållanden. Faktabaserat beslutsfattande, en ny slags växelverkan och ständigt lärande inom förvaltningen har varit av avgörande betydelse även vid hanteringen av coronakrisen. Samtidigt gäller det att sörja för en långsiktig politik och att se till att besluten främjar icke-diskriminering”, sammanfattar statsminister Sanna Marin betydelsen av löftena.

Fokus i löftena om en förnyad politik ligger på allmänhetens möjligheter att delta i beslutsfattandet. Nya former av växelverkan, särskilt digitala sådana, gör det möjligt för allt fler att direkt ta ställning till de beslut som är under beredning. I april fick allmänheten till exempel lämna kommentarer om den så kallade exitstrategin, eller planen för avveckling av coronarestriktionerna, i tjänsten dinåsikt.fi. Det kom in sammanlagt 2 141 svar, som analyserades och utnyttjades vid den slutliga beredningen av exitstrategin.

”Att testa och använda nya former av växelverkan blir säkert en bestående del av förvaltningens verksamhetssätt också efter coronapandemin. Genomförandet av löftena kräver förutom enskilda åtgärder också verksamhetsmässiga ändringar av såväl förvaltningen som de politiska beslutsfattarna”, redogör Riina Pursiainen för nuläget i fråga om löftena. Pursiainen är sakkunnig vid statsrådets kansli och ansvarade för sammanställandet av rapporten.

Ytterligare information: specialmedarbetare Elisa Gebhard, tfn 0295 160 058, och Riina Pursiainen, sakkunnig, tfn 050 470 9569, statsrådets kansli