Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Regeringens svar på interpellationen om de beslut som regeringen inte fattade vid halvtidsöversynen

Statsrådets kommunikationsavdelning
18.5.2021 14.16
Interpellationssvar
Pääministeri Sanna Marin eduskunnassa.
Foto: Hanne Salonen, riksdagen

Statsminister Sanna Marin svarade den 18 maj på interpellationen om de beslut som regeringen inte fattade vid halvtidsöversynen.

(Det talade ordet gäller)

Ärade talman

I över ett år har vi levt mitt i en historisk kris i hälsomässigt, ekonomiskt och socialt avseende, och den är fortfarande inte över.

Regeringen drog vid sin halvtidsöversyn och sina ramförhandlingar upp riktlinjerna för omfattande åtgärder för att stärka sysselsättningen och ekonomin samt för att främja människors välfärd efter att pandemin är över i Finland. Vi har identifierat de utmaningar som pandemin har lett till för den sociala hållbarheten och de konsekvenser den haft i form av ökad ojämlikhet.

Resultatet av ramförhandlingarna gör det möjligt att sköta eftervården av coronakrisen på ett rättvist sätt. Vi tryggar finansieringen av välfärdsstatens tjänster och förmåner och undviker skadliga nedskärningar i framför allt utbildning, tjänster och förmåner.

Vid ramförhandlingarna drog regeringen också upp riktlinjer för omfattande åtgärder för att stödja tillväxten. Vi stärker Finland som investeringsmiljö, ökar företagens investeringsförmåga, ser till industrins konkurrenskraft och förnyelse samt tryggar tillgången på kompetent arbetskraft bl.a. genom att påskynda den arbetsrelaterade invandringen. Fundamentet för tillväxtåtgärderna utgörs av Finlands program för hållbar tillväxt. Dessutom inleder vi det parlamentariska arbetet för att fram till 2030 öka satsningarna på forskning, utveckling och innovationer i Finland till 4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Ärade talman

Coronapandemin har avsevärt ökat underskotten inom alla delområden av den offentliga sektorn. Bakom ökningen av underskotten ligger bl.a. den dämpade ekonomiska aktiviteten på grund av virusspridningen och reaktionerna på krisen.

Regeringen har bedrivit en exceptionellt stimulerande finanspolitik som har understött tillväxten och sysselsättningen. De finanspolitiska åtgärderna har stärkt den ekonomiska aktiviteten, särskilt i det nuvarande konjunkturläget, men de har också mycket långvariga effekter med tanke på produktionen och sysselsättningen.

Samtidigt har enskilda och företag fått stöd för att de skador som krisen föranlett ska bli så små som möjligt. Tryggandet av hälso- och sjukvården och myndigheternas funktionsförmåga har krävt en tillfällig utökning av resurserna. Dessa åtgärder har temporärt lett till en höjning av de utgifter som ingår i ramen.

Tack vare invånarnas ansvarfulla uppträdande och den politik som förts har epidemins ekonomiska och sociala följder för Finland varit betydligt mindre än vad man tidigare befarade. År 2020 minskade bruttonationalprodukten klart mindre än vad man förutspådde under sommaren, och också skuldsättningen i den offentliga sektorn har ökat betydligt mindre än beräknat.

Det är dock svårt att i nuläget förutse krisens konsekvenser på lång sikt, och den osäkerhet och de risker som är förknippade med virusets spridning är fortfarande stora globalt sett. Därför kan vi inte upphöra med de åtgärder som understöder enskilda, företag och den ekonomiska tillväxten alltför snabbt.

Ärade talman

Mot denna bakgrund drog vi vid ramförhandlingarna upp riktlinjer för en höjning av ramnivån med 900 miljoner euro 2022 och 500 miljoner euro 2023. I och med höjningen minskar utgifterna mot slutet av valperioden långsammare än vad de skulle ha minskat enligt den ursprungliga planen i regeringsprogrammet.

Orsaken till behovet av att höja ramen är i synnerhet att många av utgifterna har preciserats och är större än beräknat. Det nya, överraskande utgiftstrycket innebar en ytterligare utmaning. Även tidigare stimulansåtgärder på grund av coronapandemin inverkar på utgifterna under de närmaste åren.

Utan en höjning av ramnivån skulle man ha tvingats genomföra betydande nedskärningar redan från början av nästa år. Ramen höjdes alltså inte för att nya permanenta utgifter i en omfattning som motsvarar höjningen skulle ha införts.

För att statens utgifter ska nå ramnivån 2023 genomför regeringen utgiftsnedskärningar på 370 miljoner euro genom vilka ramutgifterna sänks permanent. Nedskärningarna träder i kraft 2023. En mindre höjning av ramnivån skulle på motsvarande sätt ha inneburit större nedskärningar.

Vid ramförhandlingarna fattades det beslut om fördelningen av nedskärningarna enligt förvaltningsområde. I anpassningsåtgärderna beaktas effekterna av coronakrisen och de gäller inte t.ex. utbildning, förmåner eller social- och hälsovårdstjänster.

Enligt den lösning man kom fram till vid ramförhandlingarna är utgifterna för 2024 mindre än i finansministeriets förslag till ekonomiska ramar. Genom de beslut som fattades vid ramförhandlingarna utökades därmed inte utgifterna för nästa regering.

Utöver utgiftsbesluten drog regeringen inför budgetmanglingen 2021 upp riktlinjer för en lösning gällande beskattningen som stärker statsfinanserna med 100–150 miljoner euro. Regeringen har som mål för skattepolitiken att stärka skattebasen, uppmuntra företagen till investeringar och stärka konkurrenskraften.

De kalkyler som användes vid ramförhandlingarna och de nyckeltal som beskriver den ekonomiska utvecklingen har på normalt sätt utarbetats vid finansministeriet. Planen för de offentliga finanserna grundar sig på finansministeriets uppgifter.

Ärade talman

Interpellationen innehåller påståenden om finansieringen av de utgiftsökningar som regeringen kom överens om i början av regeringsperioden. De permanenta utgiftsökningarna enligt regeringsprogrammet finansieras genom sådana skattehöjningar, nedskärningar i företagsstöden, omfördelningar av utgifter och sysselsättningsåtgärder som regeringen enades om i början av valperioden. Dessutom stärker de anpassningsåtgärder som det nu har fattats beslut om de offentliga finanserna permanent.

I motsats till vad man i interpellationen låter påskina bromsar regeringens åtgärder skuldsättningen. Målet är nu att stoppa ökningen av den offentliga skuldsättningens andel av BNP i mitten av decenniet i stället för i slutet av decenniet, vilket var det tidigare målet. De offentliga finanserna stärks genom tillväxt, sysselsättning, måttliga anpassningsåtgärder samt strukturella reformer och kostnadseffektivitet inom den offentliga sektorn.

Finansministeriets bedömning av skuldkvotens utveckling ser betydligt ljusare ut än förra hösten. Den positiva utvecklingen beror framför allt på en bättre ekonomisk utveckling och sysselsättningsutveckling än väntat, vilket i sin tur beror på att man lyckats förhindra virusspridningen och på att den ekonomiska politiken stöder tillväxten.

Ärade talman

Vid ramförhandlingarna beslutade regeringen också om nya sysselsättningsåtgärder och preciserade målsättningen för stärkandet av sysselsättningen. Regeringen har som mål att sysselsättningsgraden ska vara 75 procent i mitten av årtiondet.

Med de åtgärder som regeringen beslutade om vid halvtidsöversynen eftersträvas 40 000–44 500 fler sysselsatta. Dessutom har regeringen tidigare beslutat om åtgärder som ökar sysselsättningen med över 30 000. De viktigaste åtgärderna har varit att utvidga läroplikten, stärka sysselsättningstjänsterna enligt den s.k. nordiska modellen, slopa tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa och stärka omställningsskyddet, se över det kontinuerliga lärandet, öka den arbetsrelaterade invandringen, överföra sysselsättningstjänsterna till kommunerna och utarbetandet av den därmed sammanhängande finansieringsmodellen samt åtgärder för att stödja sysselsättningen av partiellt arbetsföra.

Utöver dessa fattas redan före utgången av regeringsperioden beslut om sysselsättningsåtgärder som stärker den offentliga ekonomin med 110 miljoner euro.

Också den finansiella politik som stöder tillväxten har haft stor betydelse med tanke på sysselsättningen. Enligt finansministeriets bedömning har de återhämtningsåtgärder som vidtagits bidragit till att flera tiotals tusen personer har fått sysselsättning under krisen.

Ärade talman

I interpellationen uttrycks oro över de bedömningar av sysselsättningsbeslutens effekter som grundar sig på forskningsdata.

Bedömningarna av konsekvenserna av de sysselsättningsåtgärder som regeringen beslutade om vid ramförhandlingarna har utarbetats som tjänsteuppdrag vid de ministerier som ansvarar för beredningen av åtgärderna. Dessutom har finansministeriet bedömt förslaget i dess helhet och dess effekter på den offentliga ekonomin. Ingen bedömning har förbigåtts och bedömningarna har publicerats.

Enligt finansministeriets preliminära bedömning stärker de nya sysselsättningsåtgärder som man beslutade om vid ramförhandlingarna de offentliga finanserna med cirka 150 miljoner euro.

Finansministeriet har dessutom bedömt att de sysselsättningsåtgärder som det beslutades om och utarbetades riktlinjer för före ramförhandlingarna stärker sysselsättningen med cirka 31 000–33 000 sysselsatta. De tidigare besluten stärker bruttobeloppet inom den offentliga ekonomin med cirka 700 miljoner euro enligt nivån 2029. Med beaktande av kostnaderna för åtgärderna stärks de offentliga finanserna genom tidigare sysselsättningsåtgärder med ett nettobelopp på 300 miljoner euro.

Totalt sett stärker de sysselsättningsåtgärder som regeringen nu och tidigare dragit upp riktlinjer för de offentliga finanserna med sammanlagt 560 miljoner euro. Åtgärderna är därför av stor betydelse.

Ärade talman

Regeringens mål är att stärka de offentliga finanserna genom tillväxt, sysselsättning, måttliga anpassningsåtgärder samt strukturella reformer och kostnadseffektivitet inom den offentliga sektorn. Besluten vid halvtidsöversynen och ramförhandlingarna säkerställer att eftervården av krisen kan fortsätta på ett sätt som stärker den ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarheten och skapar förtroende inför framtiden efter coronakrisen. Samtidigt skapar vi på lång sikt förutsättningar för en ökad tillväxt och lyckas minska skuldkvoten inom den offentliga ekonomin.