Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Statsministerns upplysning om konsekvenserna på den europeiska energimarknaden av Rysslands anfallskrig mot Ukraina

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 8.9.2022 17.00 | Publicerad på svenska 9.9.2022 kl. 10.40
Statsministerns upplysning
Statsminister Sanna Marin i riksdagen.
Bild: Riksdagen / Pirjo Tuominen

Statsminister Sanna Marin överlämnade torsdagen den 8 september 2022 statsministerns upplysning till riksdagen. Statsministerns tal med reservation för ändringar.

Ärade talman

Med sitt anfallskrig mot Ukraina har Ryssland brutit mot och övergett de centrala principerna och åtagandena för den europeiska säkerhetsordningen.

Finland har som en del av Europeiska unionen reagerat på anfallskriget med omfattande sanktioner mot Ryssland. Så försvagar vi Rysslands kapacitet att finansiera kriget och upprätthålla sin militära förmåga. Vi stöder också Ukraina på flera sätt, både nationellt och som en del av Europeiska unionen. Vi ger såväl politiskt som ekonomiskt och materiellt stöd – från humanitärt bistånd till försvarsmateriel. Vi kommer att fortsätta vårt stöd så länge som det krävs.

Ryssland, som drabbats hårt av de omfattande sanktionerna, prövar nu EU:s beslutsamhet, enighet och medborgarnas resiliens genom att begränsa sin energiexport till Europa. Det avslöjar samtidigt våra svaga punkter – EU har varit alltför beroende av rysk energi.

Att utpressa vårt samhälle genom energileveranserna är ett avsiktligt  försök att undergräva finländarnas och européernas stöd för Ukraina. Det kommer vi inte att acceptera. 

Därför anstränger sig regeringen nu, såväl genom inhemska beslut som genom EU, för att krigets indirekta konsekvenser för människornas vardag inte ska leda till det som Ryssland är ute efter.

Genom våra europeiska och inhemska beslut gör vi fortsättningsvis allt vi kan för att vanliga människor och företag ska klara sig igenom den akuta energikrisen. Samtidigt ska vi en gång för alla frigöra oss från inflytandet av länder som inte delar våra värderingar.

Ärade talman

Följderna av Rysslands åtgärder är konkreta och allvarliga för Finland och hela Europa.

Som en följd av de minskade leveranserna har priset på fossila bränslen stigit kraftigt. I synnerhet priset på gas har stigit tiofalt jämfört med den normala nivån. Att gasleveranserna genom Nord Stream 1 har avbrutits tills vidare försämrar ytterligare tillgången på gas i Europa. 

Energikrisen som vi nu erfar är i hög grad kopplad till just gasen. Den elektricitet som produceras med gaskraft styr marknadspriset på all el i Centraleuropa. På grund av den gemensamma europeiska elmarknaden påverkar det här priset också Finland, fastän gasen spelar en mycket liten roll i vår elproduktion. Gas- och elmarknaderna är på detta sätt tätt kopplade till varandra. 

Samtidigt påverkas de höga elpriserna i Europa av flera andra faktorer, till exempel driftsstoppet vid franska kärnkraftverk, problem orsakade av torkan i kondensproduktionen och den ovanligt låga vattenkraftsproduktionen i de nordiska länderna i år. 

Ärade talman

Vi vet inte hur länge kriget i Ukraina kommer att pågå. 

Vi måste vara beredda på att det kan pågå ännu länge och påverka finländarnas vardag. Det som är centralt i vår hantering av denna energikris orsakad av Ryssland är att vi fattar europeiska och inhemska beslut samt beslut som påskyndar den gröna omställningen. Efter dessa åtgärder måste vi vända blicken mot våra andra transnationella beroendeförhållanden. 

Finland har hela tiden gett sitt fulla stöd till EU:s sanktionspolitik och andra gemensamma europeiska beslut. Så gör vi också i fortsättningen.

Vi för en aktiv diskussion på alla nivåer i EU, från tjänstemannanivån till ministermöten och kontakter på statsledningsnivå. Vårt budskap är klart och tydligt. Det hot som Ryssland utgör mot Europa kan vi bara bemöta tillsammans på europeisk nivå. Regeringen är beredd att öppet granska alla sameuropeiska metoder för att hantera de stigande energipriserna. 

EU har redan vidtagit åtgärder för att trygga tillgången till gas. Den ryska gasen har ersatts med leveranser av flytande naturgas från andra källor och genom ledningar från Norge och Kaspiska havet. Genom EU:s gaslagringsförordning, som trädde i kraft i juli, kom EU-länderna överens om att höja gaslagrens fyllnadsgrad, och genom rådets förordning, som trädde i kraft i augusti, enades man om att minska gasförbrukningen. 

Regeringen ämnar fortsättningsvis aktivt främja lösningar som underlättar den akuta situationen och som kan anpassas till olika situationer i medlemsländerna. Det finns ändå inga färdiga eller enkla lösningar. 

De åtgärder som diskuterats är bland annat metoder att minska inverkan av gaspriset på elpriset, att sänka pristaket på elbörsen och att finna europeiska lösningar på de höga kraven på säkerheter på elderivatmarknaden. Finland arbetar aktivt i synnerhet för att påverka pristaket på elbörsen och reglerna för handeln med derivat.

I denna exceptionella situation kan inga alternativ uteslutas. De metoder som tas i bruk får dock inte medföra nya, större problem på marknaden än de problem man strävar efter att lösa. 

EU:s energiråd och finansministrar diskuterar sameuropeiska åtgärder vid sina möten denna vecka. Kommissionen väntas inom de närmaste dagarna lägga fram nya konkreta förslag.

Ärade talman

Regeringen har sedan våren fattat beslut och aktivt sökt medel för att stävja kostnadseffekterna av kriget och för att öka självförsörjningen.

Det senaste var att regeringen vid budgetmanglingen drog upp riktlinjer för åtgärder som lindrar konsekvenserna av de höga elpriserna för hushållen. Åtgärdshelheten omfattar en temporär sänkning av mervärdesskatten på elenergi till tio procent, ett tidsbundet inkomstskatteavdrag för el och ett temporärt elstöd som riktas till de medborgare vars inkomster inte möjliggör utnyttjandet av elavdraget fullt ut. Även i systemet för social trygghet görs det justeringar och ändringar som riktar sig till de medborgare som har det allra sämst ställt. 

Det är också viktigt att spara el och att sörja för att elproduktionskapaciteten räcker till under vinterperioden. Särskilt viktigt är det att minska elförbrukningen vid de tidpunkter då elen är dyr och elproduktionskapaciteten är i fullt bruk. Redan en liten minskning av elförbrukningen under dessa tidpunkter bidrar till en kraftig sänkning av marknadspriset. Ansvaret för att spara el vilar inte enbart på hushållen, utan också på den offentliga sektorn och företagen.

I Finland har energikrisen samband också med problemen på marknaden för elderivat. Elproducenter samt stora elanvändare och detaljförsäljare ingår derivatavtal som garanterar producenten ett visst pris för den kommande elförsäljningen. I praktiken ställer elförsäljaren på derivatbörsens konto en sådan kontantsäkerhet som motsvarar det förväntade elpriset. I och med att det förväntade elpriset i vissa fall stigit mångfaldigt, har de kontanta säkerheter som krävs av elproducenterna samtidigt ökat kraftigt. 

Säkerheterna ska ställas inom en mycket kort tid, annars betraktas elbolaget som insolvent. För att undvika allvarliga följder av marknadsfluktuationerna har regeringen i tilläggsbudgeten föreslagit ett statligt låne- och garantiprogram för elproducerande bolag på marknaden för elderivat. Syftet är att säkerställa att elbolagen har tillräckligt med likvida medel. 

De lån som elproducenterna erbjuds är förknippade med mycket stränga villkor. Det lån som staten erbjuder är mycket dyrt för bolagen och något som ska tillgripas i sista hand. Syftet med de stränga villkoren är att styra bolagen att söka marknadsbaserad finansiering.

Framtidsutsikterna är nu exceptionellt osäkra. Utöver de åtgärder som redan vidtagits följer vi noggrant hur medborgarnas, företagens och marknadens situation utvecklas. Vi är beredda att snabbt fatta nya beslut, om situationen kräver det.

Ärade talman

Efter kriget kommer vårt förhållande till Ryssland inte att bli sig likt. 

Ryssland utövar nu utpressning mot Europa genom energin, men landets agerande är kortsiktigt. Energin är ett vapen som inte kan användas mer än en gång. Den pågående gaskrisen bidrar endast till att påskynda den oundvikliga utveckling, där Europa vänder den ryska fossila energin ryggen.

Vid sidan av skötseln av den akuta situationen är det också viktigt att vi får mer investeringar i utsläppsfri elproduktion och i behövlig lagrings- och överföringskapacitet i hela Europa. Investeringar i den gröna omställningen bidrar även till att minska växthusgasutsläppen. 

Ärade talman 

Det är ändå inte tillräckligt att vi på systemnivå frigör oss från den ryska fossila energin. 

Det är dags att vi på allvar granskar vårt beroende av auktoritära länder och deras förmåga att kontrollera exempelvis informationsnät och tillgången till teknik. Vi behöver granska alla de delområden och funktioner i vårt samhälle som är livsviktiga för näringar, hälsa, säkerhet, rättigheter och friheter. 

Våra sårbarheter liksom våra möjligheter att lösgöra oss från dem bör granskas på sameuropeisk nivå. Så fort den akuta krisen är över bör Europeiska unionen vara mer självförsörjande och förmögen att agera oberoende av inflytandet från de länder som inte delar våra värderingar.